Är demokrati lätt i Afrika?

Har inte skrivit kring Egypten men kan inte längre hålla mig borta när jag läser Peter Johansson och Johan Westerholm. En utveckling som vi inte vet vart den leder kan vara en fasa för väst ledare.

          Att gå från en diktatur till demokrati är inget lätt arbete. Det kräver sitt engagemang. Att bli en politisk kraft kräver resurser och stöd. Så frågan är vad som finns i Egypten. Vidare så är frågan om den som vi i väst hoppas på samma som befolkningen i Egypten hoppas på. Det är inte säkert och bilden blir tydlig om vi ser på valet i Palestina. Inte var det den som väst hoppats på som vann valet. Det går inte heller att skylla på att det inte gick rätt till.

         Jag är för demokrati och jag är för att ett lands befolkning ska få välja sin ledare. Men frågan är vad som händer när det inte faller väst i smaken. Det är ingen fråga som man bara dömer av med ett ja eller nej. Det är frågor som ger gråskalan ett tydligt ansikte. Pest och kolera eller jubel och glädje. Så innan vi jublar för mycket för mycket över folkets uppror bör vi tänka en tanke om vad som komma skall.

          Vidare så hade jag en samtal med Vimmerbys kanslichef kring kommunens engagemang i Uganda. Det finns en oro kring denna nya demokrati vad som ska hända om den nuvarande presidenten förlorar ett val. Det finns ingen kunskap eller förberedelse om vad som sker. Jag tittar på vad som händer politiker i Sverige som förlorar val. De har kvar en inkomst och sin status i samhället. Men vad sker i andra länder där en ledare får gå? Vad faller man tillbaka på? Här finns en grogrund att bita sig kvar vid makten. Så med det i tanken och det som sker på många ställen i världen där tidigare demokratiska ledare biter sig kvar är det svenska modellen med ”fallskärm ” inte helt av ondo. Att underlätta omställning är en bra Svensk gren som har haft ett betydande inslag i arbetsmarknadspolitiken och med det även i politiken. Vi kanske inte ska spotta på detta utan se vad som kan vara alternativet. Självklart kan och ska vi se över nivåer och konstruktion.

          Så utvecklingen i Norra Afrika med fokuset på Egypten är inte lätt att förhålla sig till. Det finns frågor som behöver svar men frågan är om vi är mogna att höra dessa svar.

Media: SR 1, 2, 3, Dagens Arena, Ab 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 8, 10, 11, DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, Nyhetskanalen, GP 1, 2, 3, 4, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, Dagen, Expr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, SVT 1, 2, 3, 4, 5
Bloggat: Martin Moberg på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Egypten, världen, Vimmerby, Uganda, Demokrati,

Allt fler enfrågepartier i Sveriges riksdag

Ett par tankar om svensk politik och frågan om det är en trend på gång. En trend gentemot att lämna helheter för att se till grupper. Undersökningar visar på att det är en linje som inte belönas, men ändå så går partierna denna väg till mötes.

          Samtidigt som den senaste undersökningen slår mot mig med siffror som visar att socialdemokraterna inte sjunker. Vill inte ta ut något i förskott men en förhoppning finns. Noterar att moderaternas framgång också fått sig en black om foten. Men frågan är om de politiska partierna håller på att formulera om sig från partier som tog ett helhets grepp till partier som värnar grupper eller enskilda idéer. Det finns tendenser på det. Ska börja med mitt eget parti som i valet fastnade i försvaret för de marginaliserades grupper, med det inte sagt att det är viktiga grupper som skyfflas undan i idagens samhälle. Men man vinner inga val på det och då lämnas de än mer i sticket. Kristdemokraterna fokuserar sig på familjen ur ett konservativt kristet grepp om hemmafrun. Åter så ger de inte några valvinster. Folkpartiet är skolpartiet framför andra och har här hittat en grupp som berör många och därav de nisch-parti som har lyckats bäst. Vänsterpartiet söker sig fram som en försvarare av offentlig välfärd allt i statlig och kommunal regi.

           De två partier som haft störst framgång de senaste åren är Moderaterna och Miljöpartiet. Två partier som öppnat upp och breddat sin politik. Även om syftet bakom fortfarande kan vara detsamma för moderaterna det vill säga sänka skatten och gynna rika så är argumentationen rikligare och fler grupper finns med på ett tydligt sätt i språkbruket. Kan från gårdagens Agenda i SVT notera att moderatledaren ”träffat” massa olika grupper. Det som sker från miljöpartiets sida känns mer ärligt och det finns en tanke om en helhet med hållbarhet som grundtema. Tycker att de är något på spåret. Vill hävda att de tagit upp handsken som socialdemokraterna kastat. En handske om en ide som gällde hela samhällsbygget. Otaliga valanalyser från socialdemokraterna visar på samma sak. Berättelsen om vårt samhälle fanns inte utan procentsatser till vissa grupper.

       Så bilden är att de som ger en bild av helheten i samhället belönas medan partier som söker sig mot enskilda grupper straffas. Väljarna vill se lösningar som inkluderar hela befolkningen och lösningar som gynnar det stora flertalet. Ingen vill känna sig som en marginaliserad grupp och röstar då inte på ett parti som anser sig företräda just dem och inga andra. Slutsatsen blir att socialdemokraterna måste tillbaka till det datum då vi lämnade berättelsen om hela samhället. Sedan måste vi förnya våra berättelse utifrån den analys av samhället idag. Så enfrågepartier kommer inte att överleva och det är en oro som jag känner om vi inte byter spår och återgår till politiken som täckte hela samhället.

Media: Ab, Ab2, DN.
Bloggat: Peter Andersson på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Sverige, Socialdemokraterna, Kristdemokrater, moderaterna, vänsterpartiet, miljöpartiet, folkpartiet, riksdagen, ideologi,

Söndagstankar om världen omkring oss

Söndag, Vimmerby. Solen skiner och tankarna vandrar kring det som sker. Bråket i alliansen gentemot som det som sker i Egypten. Vissa saker blir små när man lyfter blicken. Men är det för den delen oviktiga?

         Men kan man använda uttrycket ”tänk på barnen som svälter i Afrika” När sonen inte äter upp maten. Är påståendet relevant eller är det bara ett klassiskt försök att skicka över lite dåligt samvete på våra barn när vi själva inte klarar argumentationen om vikten att äta. Men frågan kan göras större och det är här som lite av mina tankar kommer landa i dagens krönika.

         Vi vet att folk svälter, Vi vet att folk dör, Vi vet att folk blir mördade för sin åsikt eller sexuella läggning. Själv sitter jag i min fåtölj och spyr galla över allt och alla samtidigt som jag har det varmt och maten äter jag när jag vill, eller när hustrun tycker jag ska... Så min fråga är om vi ska backa från våra krav på mer välfärd och större rikedomar till förmån för de som inte har. Är helgens debatt mellan Moderaterna och Centern relevant eller ska vi bara strunta i det? Jag hävdar att vi måste ta den på det allvar som den förtjänar. De må vara trams i en dels ögon, men faktum kvarstår att det är två fjärdedelar av regeringen, som styr landet, som är oense hur styrandet ska gå till. Visst kan det vara så att media lyfter frågan men i sak så kan oron i frågan leda till att förtroendet för regeringen och i till slut landet sjunker och våran handlingsfrihet minskar. Det innebär att vår förmåga att hjälpa de som har de sämre i världen inte kan räkna med vår hjälp på samma sätt. Så frågan kring ett litet gräl i regeringen kan påverka utvecklingen på andra sidan jordklotet. Det är en av effekterna med globaliseringen. Jag gillar det då vi måste börja tänka större än den lilla sandlåda som vi sitter i.
 
         Så tar jag i för mycket eller har jag rätt? I det aktuella exemplet så möjligen vara så men på sikt så har jag rätt. Vi är inte längre en isolerad ö som sköter oss själva. Så med det så följer att våra beslut får eko i omvärlden likt omvärlden får eko i Sverige. Vi kan bara se på de som sker i Egypten. De protester för en demokratisering får konsekvenser som i ett första läge inte är så positiva för Sverige. Inställda flyg avbokade resor, men på sikt är det ett billigt pris om målet är demokrati. Frågan är om demokrati går att mäta i ekonomiska aspekter eller om det finns andra värden som står över? En fråga som många gånger passerat mitt huvud utan att fastna kring ett svar är om den västerländska demokratin är den optimala lösningen för alla länder och folk? Att det känns så från ett västerländskt perspektiv är inget konstigt men från andra kulturer? Vill markera att jag inte stödjer någon form av diktatur eller förtryck men frågan är om det finns andra styren som kan passa bättre.

           Ja ibland så blir det inte så sammanhållande i en krönika så här på söndagen men fortfarande är det tankar som snurrar i mitt huvud och jag hävdar att det är bra. För när det slutar att snurra och inga tankar tänks då är faran nära.


Media: Ab, Ab2, Ab3, Ex, Ex2, Ex3, DN, DN2, SvD, SvD2, SvD3.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om krönika, Söndagskrönika, facklig-politisk samverkan, Egypten, Demokrati, diktatur, regeringen, Sverige,

Centern överger landsbygden säger Centern

I dagens Vimmerby tidning kan man läsa hur det centerpartistiske kommunalrådet i Eksjö kritiserar staten och med andra ord regeringen där Centern befinner sig.

        Det mullrar från centerleden ute i landet kring att staten med dess bolag och verk centraliserar verksamheten. Åter så kopplas staten till socialdemokraterna så att deras kritik egentligen är riktad mot deras eget parti med ledning reflekterar de inte över. Det man idag kan läsa i tidningen är att staten ger en bild av att det inte finns kompetens ute på landsbygden och det gör att Centern hjälper Anna Kindberg Batra att få olja på sina vågor kring att "Stockholmare är smartare än lantisar". Centern pekar på hur de växer i Stockholm men tappar ute i riket. I Vimmerby är centern bara en smula av vad de var i sina glansdagar. Så från centralt håll till lokalnivå springer de steget efter moderaterna och gläfser lite kring oppositionen.

        För mig är bilden tydlig hur Stureplanscentern tagit över ägandet av verkligheten i Centern. De kommunalråd ute i landet som slåss mot skyhög arbetslöshet och utanförskap ser hur staten, med regeringens regleringsbrev i ryggen, vänder landsbygden ändan till. Inte ges det möjligheter till att hålla sysselsättningen uppe med hjälp av staten.

       Vill sedan ge er lite lästips på hur man på kommunalnivå tar frågan kring sysselsättningen. Läs Peter Johansson och Roger Jönsson för att på lite mer på bena.

Media: Ab, Ab2, Ex, SvD,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Centern, Socialdemokraterna, folkrörelse, valanalys, Vimmerby,

Pluttens kaxighet behöver vi lite av.

Är lite avundsjuk på småpartiernas kaxighet. Med ena delen under fyra procent så borde det finnas lite ödmjukhet kan man som medlem i Sveriges största parti tycka. Men icke...  Men risken är att de fastnar i ett tuggummi och ni vet hur det gick...

        Lyssnar man på dem utan att veta hur stora de är så låter det som om de har ett folkligt stöd som ligger närmare 50 procent än fyra. Särskilt Kristdemokraterna äger denna konstform att göra sin politik till hela svenska folkets politik. Utan att darra på manschetten så står de i talarstolar runt om i riket och hyllar sin egen politik som det avgörande för landets framtid. Centern ska var alliansens förnyelsekraft trots att de fullständigt blir överkörda av moderaterna. Det parti som på något sätt har inmutat ett område är folkpartiet som blivit ett skolparti. Från ett brett socialliberalt parti till enfråge och där funnit sitt existensberättigande.

     Men i talarstolen och media så finns det ingen självkritik gentemot sig själva utan de mesta är fortfarande socialdemokraternas fel. Bilden är att de har gjort allt fel och att väljarna står på deras sida men att man inte kan utläsa detta i opionssiffrorna. Tänk om vi kunde få lite av detta självförtroende i socialdemokratin. Vi erkänner att vi har kris men gör det med svansen mellan benen. Men även i valrörelsen så kunde jag känna att vi var på defensiven gentemot dessa pluttpartier. Så ryck upp er var stolta över att vara socialdemokrater med de ledande politiska värderingarna. Men akta er för tuggummit.

Media: Ab, Ab2, Ex, Ex2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Centern, Kristdemokrater, folkpartiet, Socialdemokraterna,

Centern, landet och folkrörelsen

Idag så släpper Centern sin valanalys. Det som redan sipprat ut är att Maud ska vara kvar men få en sidekick. Om det stämmer så känns analysen lite svag.

      Isolera och byt glas. Centerpolitik i sin glans dagar anno 2011. Jag har ett besvärligt förhållande till Centern. Som gammal Stockholmare så gillar jag landsbygdens center och har svårt, till och med mycket svårt för Stureplanscentern. Det jag gillar/gillade hos Centern var deras förmåga att se landet/kommunen före det egna partiet. En fråga som de i mångt och mycket delade med oss socialdemokrater. Det fanns en form av att de som är bra för landet är bra för centern. Vidare så fanns våran gemenskap i folkrörelsesjälarna som båda partierna hade. Jag skriver hade, för idag vet jag inte om i två partier har det med oss. Kan notera för våran del att när valets viktigaste kampanjmetod är reklam och köpt mediatid enligt partistyrelseledamot.

        Men Folkrörelsen är den död och kampanjen som gäller? Jag varken tror eller hoppas på det men säger med bestämdhet att rörelsen finns på andra ställen än folkets park idag. Så det som sker när de gamla går till folkets hus och upptäcker att dörren är stängd och de unga som glider förbi snabbt konstaterar att det är en utdöende ras som står där och rycker i en låst dörr. Men andra dörrar har öppnats. Ni sitter just vid en och andra finns. Jag var på partimöte i går och det var samma procedur som det var för hundra år sedan. Ska sägas att just i går var dt ett mycket bra möte där vi hela kvällen diskuterade politik. Det hör inte till vanligheten i ett politiskt parti. En stor del av mötena är organisatoriska frågor. Så vi som vill samtala kring politiken och utvecklingen i samhället och världen söker inte oss till partierna längre. De har ingen plattform för det politiska samtalet. Den största plattformen idag för oss är nätet. Här för vi samtal och utbyter idéer med folk från de flesta politiska riktningar. Men vart finns den lokala mötesplatsen där vi kan bryta idéer så att vi kan bygga vidare på utvecklingen?

         Åter till Centern så har jag tidigare skrivit att det finns ett utrymme för ett parti som tar landsbygdsfrågorna på allvar. Centern gjorde det, men inte längre. Min upplevelse är att förslagen som nu kommer har ett fokus på svampen på Stureplan och inte i skogen. Tittar man på de förslag som Centern drivit i regeringen och i den skrift som presenterades inför landsbygdsriksdagen så är de flesta förslagen av en karaktär som gynnar de i karriären boende i storstaden. De må vara bra för dem men säg det då rakt ut och gör inte det till en utvecklingsfråga för landsbygden. Det blir bara fånigt. Så när Centern idag presenterar sin valanalys ska det bli intressant att se vilka slutsatser de drar. Att de slår an på att dela ledarskapet är bra och en fråga som jag lyft i mitt eget parti. Utifrån det jag skrivit ovan om att vi tappar folkrörelsen så tror jag att vi behöver personer som arbetar med dessa frågor och medlemsvård. Det är av stor vikt att vi ser till att de som söker sig till oss som folkrörelse känner att de får vara med i denna rörelse och att den ledet framåt.

        Det blev en blandat text utifrån Centern och våran roll i samhällsbygget med folkrörelse som en av metoderna. Jag tror att vi kan skapa folkrörelse 2.0 och att det är en vinnande metod inför framtida val. För min del så tror jag att kampanjpartier inte kommer överleva på sikt utan att det är partier med medlemmar.

Media: Ab, Ab2, Ex, Ex2, SvD, DN.
Bloggat: Peter Andersson och Magnus Andersson på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Centern, Socialdemokraterna, folkrörelse, valanalys,

Vad har du, Hans Hoff tillfört partistyrelsen sedan 2005?

När ska vi lära oss att inte skjuta budbäraren. Vet inte om jag ska skriva detta men det är svårt att låta bli. När en ledande socialdemokrat och riksdagsledamot som sitter i partistyrelsen ger sig på media och de anställda utan att reflektera över vad han tillfört blir jag arg.

        Det är ingen hemlighet att socialdemokraterna har förlorat två val. Det är inte heller någon hemlighet att krismedvetenheten inom partiet är sisådär. Idag får vi ett exempel på det då en av ledamöterna, Hans Hoff, i partistyrelsen ger sig på media och de anställda tjänstemännen. Jag vill hävda att media skriver som vi förtjänar också den som har ett socialdemokratiskt hjärta. Våra anställda tjänstemän har ingen egen agenda utan arbetar utifrån de direktiv som styrelsen beslutar om. Så den kritik som riktas mot våra anställda slår tillbaka.

      Men sedan undrar jag om hur Hans Hoff ser på politiken när han i debattartikeln säger:

-Det tyngsta artilleriet som vi partier har att satsa medlemmarnas pengar på, för att vinna väljarförtroende för vår sak i en valrörelse, handlar om reklam och köpta mediainsatser.

     Är det så han ser på politiken och då undrar jag kring folkrörelsedelen inom partiet. Hur var det med den uppgång som kom de sista veckorna och som härledes till den debatt som startade på sociala medier kring sjukförsäkringen. Här var det internetbaserat folkrörelsearbete. Inga reklamkampanjer. Hur var det med alla de medlemmar som sprang ute i trappuppgångarna. Var deras arbete ogjort och kunde ersättas med en reklamsnutt i radio?

       Nä, Hans Hoff jag vill nu att du kliver fram och säger vad du tog för initiativ i partistyrelsen under valet 2006 och 2010? Du kom in 2005 och vad har du gjort på dessa år? Kommer du sitta kvar efter kongressen i mars och i så fall vad vill du? Det räcker inte med att kasta skit på media utan presentera vad du har tillfört. Jag ställde frågan igår till hela partistyrelsen och du har chansen att vara först att svara!
Från en kärleksfull kritiker.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, ledarskap, Socialdemokraterna, kriskommission, öppna kriskommissionen, Mona Sahlin, Facket, Berit Andnor, partiledare

När moderaterna blev regeringen...

Idag skriver moderaterna i skenet av att vara regeringen på DN debatt och försöker ta äran åt sig för det socialdemokratiska välfärdssamhället. Det är så jag blir lite upprörd. Ledare som i tidigare skeenden försökt krossa den välfärdsmodell som vi byggt.

          De anser sig företräda regeringen men det är bara fyra moderater. Var är de andra tre partierna? Det visar med all tydlighet att det är ett parti som styr landet med tre stödpartier. Skulle det vara så att det var en hyllning till den förda politiken vore det väll klädsamt att alla fyra partier var företräda, men så icke. Moderaterna gör nu inga försök att dölja att de själva vill styra. Under förra mandatperioden var hybrisen inte lika stor och de tre andra ledarna fick synas i skuggan av Fredrik Reinfeldt men så är inte längre fallet.

         Frågan är hur han kommer klara sig med ett eller två borgerliga partier mindre i riksdagen. Är det åt höger och Sverigedemokraterna, som till mycket stor del stödjer alliansen, som moderaterna kommer söka sitt stöd under nästa mandatperiod? Eller tror moderaterna att de själva ska orka och kunna svälja alla de väljare som de tre andra tappar. Om så är fallet så har kannibalismen fått ett modernt ansikte.

         Ska vi sedan gå vidare till dagens debattartikel i DN så försöker de på det fräckaste sättet ta äran åt sig för den välfärdsmodell som vi byggt i Sverige under det förra århundradet. Med en liten kontrollfråga så undrar jag vilka välfärdsreformer som moderaterna röstade för?

Moderaterna har sagt:
•1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning. 

      Som ni ser så är det inte ett moderat samhälle som vi lever i. Så när de skriver i dagens artikel kan man inte annat än visa på att det är hycklare som gör allt för att stanna vid makten.

Även vårt samhällsbygge väcker nyfikenhet. Vi har i Sverige inte de djupa klyftor som i andra samhällen skapar sociala spänningar. I stället finns här en stor tilltro människor emellan som skapar både trygghet och möjlighet till utveckling. Här finns en väl utbyggd välfärd som utjämnar livschanser. Vi ställer ett ömsesidigt krav på ansvarstagande från såväl arbetsgivare som arbetstagare, samtidigt som vi är hem för många framgångsrika och innovativa exportorienterade företag. Våra offentliga institutioner är förhållandevis effektiva, vi har minimal korruption och till skillnad från stora delar av vår omvärld även ett växande förtroende för politiken och politiska företrädare.
Sverige har också en stor styrka i att vara ett jämställt samhälle. En bra barnomsorg och förskola har möjliggjort för kvinnor och män att delta på arbetsmarknaden på mer lika villkor. Det skapar inte bara ökad personlig frihet, utan också högre tillväxt och utveckling.

Slutetsatsen är att tack vare den socialdemokratiska regeringen som städade upp och och gjorde de nödvändiga reformerna, inte alltid de roliga, så kunde moderaterna äntra skutan efter valsegern 2006 och på det sättet ha en sådan väl packad last att resan skulle gå bra. På tidigare turer så hade de inte fått den hjälpen med packningen utan fått göra det själva. Likt Wasa så var det skönhet framför praktisk kunskap om sjön som låg till grund för resan. Visst är det så nu också men de klarade sig från packningen. Det som nu börjar mörkas är att de snart måste i hamn för att skaffa mer packning som de själva ska klara av att packa och då uppstår problemen.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Alliansen, moderaterna, regeringen, Socialdemokraterna,

1 diskuteras men de andra 54?

Igår så skrev jag kring mitt partiledarskap och nämnde i förbigående styrelsen. Sammantaget är det 55 personer och med att det nu förs en diskussion kring en av dessa poster tycker jag det är av intresse att lyfta de andra 54.

          55 personer det känns som en mindre kongress, Men är styrelse och VU med ersättare i socialdemokraterna nödvändigt? Frågan som ställs behövs det så många för att leda partiet eller är det för att alla intressen ska finnas med? Ska erkänna att det dessutom finns ett antal adjungerade som inte finns med kring dessa 55.

        Så frågan har ställts på denna sida kring vad de övriga 54 vill. Vi vet inte om de som idag sitter vill sitta kvar och tycker att de tillför något för utvecklingen av partiet. Konkret så är frågan om det behövs detta antal för att driva ett parti. Om jag synar moderaternas hemsida så finner jag deras styrelse och det är 14 personer. Behöver vi 40 mer personer i våran ledning än moderaterna? För det är inte bara frågan om vad som behövs utan också en ekonomisk fråga.

         Så när vi går till kongress i mars så vet jag inte om det kommer bli val till partistyrelsen eller om det bara är partiledare. Frågan är vilken förändring som kommer ske om det bara är en person som byts ut. Vill säga att genom att jag inte vet vad de 54 personer som nu sitter nu gör så kan jag inte rikta kritik för eller emot, men när man ska byta färdriktning och byta arbetssätt så behövs ofta nytt. Så om det räcker med en person är frågan om vi ska avskaffa de övriga 54 platser i VU och styrelse. I frågan så lyfter jag än en gång frågan till att dela på ledarskapet. Det behöver inte innebära två partiledare likt miljöpartiet utan att se på hur uppgifterna fördelas. Men det minsta som behöver göras är att se över vad konkret partiet behöver för att vinna val inte för att alla ska vara representerade.

           Men vad tycker de 54 som idag sitter på stolarna. Är det livsviktigt att alla 55 stolar behövs och om så är fallet är de rätt personer utifrån de behov som partiet har idag? Jag har tidigare frågat vad de vill men svaren lyser med sin frånvaro. Jag har varit inne på det tidigare kring den slutenhet som finns inom socialdemokraterna. Det gör att det inte finns en vana att träda fram och säga vad man tycker eller ens vad man tillför.

          Så medlemmarna och sympatisörerna kommer även i fortsättningen inte veta vilka som vill sitta i ledningen och vad de i så fall tycker. Frågan är vad de har att dölja eller om man som politiker gillar att mörka vad man står?

Media: Politikerbloggen, DN, SvD.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, ledarskap, Socialdemokraterna, kriskommission, öppna kriskommissionen, Mona Sahlin, Facket, Berit Andnor, partiledare

Talet som gav...

Det finns en oro i omvärlden som mycket väl kan slå mot Sverige. Men frågan är om den moderatstyrda regeringen tar någon notis om det eller bara kör på?

       Inatt så har USAs president Barack Obama hållit sitt tal till nationen och en fråga var övergripande, jobben. Det finns idag en skyhög arbetslöshet som USA måste komma tillrätta med. Det fanns inga tydliga svar på hur inatt men jämförelsen med kapprustningen om att erövra rymden var talande. Barack Obama lyfte att något liknande måste till nu. Det är sant och så även i Sverige behöver vi få till ett lyft som kan ge nya jobb och och framtidstro

        Vidare så vet vi de siffror som kom från England som inte var till en fördel för oss. Som ni vet är England en av våra stora exportmarknader. Så det som sker i omvärlden kommer i hög grad att påverka oss i Sverige och Vimmerby.

        Idag så ska vi börjar budget arbetet för 2012 och frågan är vilka förutsättningar som vi idag i slutet på januari har. Vi vet knappt hur den egna verksamheten kommer se ut i december och än mindre vad omvärlden har att erbjuda. Så det blev en kort postning i dag och jag ber att få återkomma.

Media: Ab, E24, Ex, DN, SvD.
Bloggat: Johan Westerholm och Roger Jönsson på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Obama, USA, England, Vimmerby, jobben,