20111031

A-kassa är inte svaret för Socialdemokraterna

Bygga våra mentala kranar som lyfter oss och
Jag har gått och gnagt på något under dagen. Kan inte släppa det. Det är (nu ska jag svära i alla jordens kyrkor) tjatet om höjd A-kassa. Det kan inte vara ett prio för Socialdemokraterna. Grunden måste vara att lägga grunden för en politik som gör A-kassan överflödig.


        A-kassan blir snudd på ett avgörande politiskt mål för många socialdemokrater. Det kan inte vara rätt. Om vi säger att rätten till arbete är ett mål så måste det också vara det som syns när vi efter två valförluster formar den politiska framtiden. Att återreglera och återställa kan inte var honörsorden som ljuder när socialdemokrater samlas (Mer, läs Johan Westerholm). 


        Vi måste se hur de mindre företagen får förutsättningarna att anställa och finna nya marknader för sina produkter och tjänster. Vi måste se över skolan med de entreprenöriella glasögonen. För våra barn kommer til skolan sjudande av kreativitet och sedan så sakta plocka av dem bit för bit. Sedan på gymnasiet görs försök att få ingång dessa tankar med olika projekt likt ung företagsamhet. Hela skolan skulle behöva bli företagsam. Och det innebär inte att alla de som lämnar skolan ska starta eget utan att man kan som anställd behålla sin företagsamma och kreativa själ. Inte blir skolan bättre och småföretagens exportmöjligheter bättre med höjd A-kassa. 


       De som idag går utan arbete måste bli anställningsbara. Samhället måste tillsammans med arbetsmarknadens parter se till att det erbjuds kompetensutbildning och yrkesrelaterade utbildningar så att växande företag kan få tag på den kompetens som behövs. Detta är särskilt en fråga som uppmärksammas i mindre kommuner och orter en bit från högskolor och universitet. 


        Men i detta vill jag lägga in ett litet på om A-kassan. Det ska finnas och vara en fungerande omställningsförsäkring som ger en trygghet att våga ta kliv. Frågan kring om det som förr har en effekt på lönebildningen är jag inte lika säker på längre med den allt mer globaliserade arbetsmarknaden som vi står inför. Här ligger nya utmaningar från facket och de kan inte stavas, säg nej. Bejaka och se möjligheterna. Internationell solidaritet var ett honörsord inom arbetarrörelsen när gränserna var stängda och vi skötte oss själva nu är det dags att sätta handling på orden. Nu är det inte längre paroller på 1:maj nu blir det vardag...


         Det socialdemokratiska kommunalrådet i Kalmar, Johan Persson sa till mig att man vinner inte val på skola, vård och omsorg (och jag vill lägga till A-kassa och sjukförsäkring). Men man förlorar val på dem. Det svenska folket är så övertygande om att de bara ska finnas och funka. Johan menade att det man vinner val på var byggkranar för de ingjöt framtidstro. 


        Så med det så måste vi finna de mentala byggkranarna som inger framtidstro. Inte lägga krut på A-kassa. Den ska bara fixas till inte vara ett huvudargument för rösten på socialdemokraterna. Den må vara viktig i vårt oppositionsarbete men den ger inga röster. Ska jag vara lite elak så skulle Vänsterpartiet ha 35 procent eller mer och moderaterna 5 om det var avgörande för väljarna. Men så är inte fallet utan tvärtom. Den arbetslöse vill inte bli vid sin läst utan få utmaningar och tron om ett nytt arbete som ger utveckling. 


        Vi vet att dagens politik slår ut människor att den förda politiken är orättvis och ställer grupper mot grupper. Men svaret kan inte vara tillbaka utan måste vara att se framtiden och möjligheterna för den enskilde. Att se till att de inte blir inlåsta i arbetslöshetens negativa spiraler. Att de enskilde får verktygen som gör den attraktiv på arbetsmarknaden. Att företagen kan växa och se nya möjligheter. Att skolan ser sin del i kakan. Inte rabbla siffror och procentsatser.


        Detta kanske inte var en politiskt korrekt bloggning men de korrekta har inte väckt debatt och har inte heller vunnit val. 


Jag vill ha debatt, jag vill vinna val.

Staffan LindströmMartin Moberg och HBT-sossen är också på nystartens problem lite media NSD
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


20111030

Mitt liv kan ge svar för Socialdemokraterna

Bit för bit så läggs mitt livs pussel
och bilden klarnar
för knappt en månad sedan skrev jag om att jag funnit det klasslösa samhället.. Det var inte sant för pusselbitar saknades. Åter så var det kulturen och litteraturen som gav mig svar. Jag kände att min splittrande blid av mig själv åter fick en bit på plats. 


          "Klassresan var inte enkel för mig. Och ikväll så kom svaret. Resan gör att man lämnar en klass men kommer inte till en annan utan blir stående däremellan. Visst kan vi bo i de välmåendes områden. Visst kan vi ha de materiella prylarna och finnas i salongerna. Men är vi med eller ej. En del ser fördelen med att leva emellan klasserna och kunna skåda de bästa ur båda världar medan en del fumlar och kan inte finna sin roll." Så skrev jag för en månad sedan. Men en bit fattades och idag så kom den på plats.


          När jag lämnat arbetarklassen i Stockholsmsförorten och förflyttade  mitt liv till Vimmerby och fick en ledande position i kommunen så lämnade jag inte bara arbetarklassen utan också min geografi. Men som jag lämnade min klass så kom jag inte till en ny. Likt jag lämnade Stockholm men blev inte Vimmerbybo utan den inflytande. På besök i huvudstaden var jag inte stockholmare igen. Åter så stod jag mellan två städer, två delar av landet som för varandra men samtidigt en oförståelse för varandras behov. Kunde jag vara en länk eller bara en förrädare på två ställen utan att känna tillit. Om jag likt klassresan vände det till den utomstående betraktaren som sanningar kunde säga. En person som kunde få förtroende i båda landsändar? 


         Den som satte mig på dagens spår var författardebutanten Tomas Bannerhed som rest från den småländska myllan till huvudstaden för att finna livet. Min resa var tvärtom. Med litteraturen som vägledare så bygger jag pusslet om mitt liv. Får förklaringar till vem jag är och varför. Jag finner mig själv och en förvirring byts mot en sakta grundad stolthet. En självkänsla växer fram som jag inte för ett par år sedan trodde var möjlig. Jag var kaxig tog plats men under utan så fanns de ständiga grubblerierna kring vem jag var som person. Jag hade svårt att förlika sig med mig själv utan sökte hela tiden bilder av andra att kopiera. Ja jag är inte klar med mig utan fortfarande söker jag och ibland kan andra ta vid men sakta så börjar jag efter fyrtio levnadsår sakta stå på egna ben. Våga göra egna slutsatser som jag kan stå för. Våga visa min nakenhet i mitt frågande efter vad som kan vara sant och falskt.


           Så mellan orter och klasser finner jag mitt liv. Om jag inte ser möjligheterna med detta så kommer jag brytas ner. Det är inte en självklarhet utan ett ifrågasättande av en världsbild. Var din uppväxt trogen, var din klass trogen. Men det var gårdagen. Samtiden står för det klasslösa.  


           Det ställer till det för en arbetarklass som söker stödet hos de som idag finns mellan klasser. Söker stöd med retorik som vi inte känner når oss. Söker stöd för politik som inte ger mig stöd i landet mellan städerna som finns i mitt hjärta.  Här finns röstsplittringen. För vi är inte hela människor som vi var förr. En arbetargrabb från Trångsund. Alla grannar var arbetare, även rörkrökaren med eget företag. Bajen  och sossarna var det som gällde. Livet var enkelt. Allt var enkelt svart elle vit, gråskalan minimal. Idag en global gråskala som man flyter omkring på. Glider från höger till vänster, upp till ner färgar och den med regnbågens alla färger. Partierna fastnar i brottstycken på denna färd över skalan. inget består utan allt är en rörelse. Den som finner rörelsens rytmik finner också väljarna. 


Bajen sökte sin själ, sossarna sökte sin själ och jag fann sakta min själ. 
Livet gick vidare...

Media: Exp, Exp2, SVT.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Litteratur eller industri en krönika om samtidens Vimmerby och socialdemokraterna

Antingen vägen mot ljuset eller mörkret,
allt i betraktarens ögon.
"Från mörkret stiga vi mot ljuset"
Sakta så tickar timmarna framåt. en timme extra gör att klockan ställer till det i planen. Plötsligt så hinner man med. Så helgens arbete är klart ( om ni frågar mig och fråga ingen annan). Så slår jag mig ner och funderar på vad dagen ska ge.

          När litteraturen kopplar ett grepp om en stad så förstår staden det eller vimsar den fortfarande vidare i jakten på att vara en medel. Inte den som sticker ut och blir unik. Som Tomas Karlsson på Ikea sa när han besökte Vimmerby i veckan "Ni sitter på en diamant" Men frågan som jag ställer mig är om de som bor och verkar i kommunen inklusive de som bestämmer i fullmäktige vill ha det så eller om de hellre vill vara en brukskommun på fallrepet där de kan leva på martyrskapet och samla sitt syre i gnället på överheten.

       Alla pratar om hur Vimmerby har en fantastisk möjlighet till att finna det nya. Den unika kopplingen mellan industrin och kulturen. Att forma den nya industripolitiken som tar bäring i den tid av upplevelse som vi lever i. Att med storytelling ger muttern liv. Den ort som klarar detta är en av framtidens vinnare. Vimmerby har chansen att ta en klar ledning i denna fråga och på det strategimöte som hölls i veckan i Vimmerby blev bilden så tydlig. Men en handlare var fortfarande fast vid parkeringstiden utanför hans klädaffär...  Åter så en vilja att den trygga gårdagen också ska vara morgondagen. Istället för att skrämmas av det nya se möjligheterna.

        Det är lätt att skriva och jag var själv en sådan som såg gårdagens lösningar och skrek snabbt på att återreglera och staten är bäst... Men insikten kommer och sakta så förstår jag att utvecklingen har sprungit snabbare än mina tankar och om jag ska hinna med måste jag tömma ryggsäcken med gamla stenar och kvarnhjul så att jag ska hinna med. Det är inte lätt för de är kära ägodelar som man samlat eller fått men ett måste. Det gäller mig, Vimmerby och Socialdemokraterna

       Så kopplar jag vidare dagens tankar till partiet och Håkan Juholts tal på kongressen. En inledning med kulturen som bärare. Vissa av oss som lyssnade gjorde vågen medan andra snörpte på munnen och undrade vart vårt arbetareparti var på väg. För som det framkommit i debatten så är "alla" som ifrågasätter om gårdagens lösningar är gångbara i morgon höger medan de som tror på gårdagen i morgon är vänster. I sin del har detta givit en intressant debatt om framtiden kan skådas i vänster eller höger. En sak är intressant och det är att oavsett Håkan Juholts hyresavier så är partiet på kant med samtiden och står och söker vägen till framtiden. Två valförluster med gamla meriter på listan och med dåtidens förslag på morgonens problem ger oss inte 40 procent eller mer.

         Att vi var stora på våren 2010 utan att presenterat någon politik var förhoppningar om lösningar för framtiden. Men när det blev en gårdagen light politik som vi medlemmar kände oss trygga i så var det inte det som väljarna ville se av oss. De lämnade oss och såg med nyfikenhet på vad Moderaterna hade att erbjuda. Det lät spännande och samtidigt så ville de värna vår trygghet. Sedan må vi säga att de inte menar så men det upplevde inte väljarna som gav oss en näsbränna och Alliansen fortsatt mandat ( något svagare men inte moderaterna som gjorde sitt bästa val)

         Snart iväg för att lyssna på Håkan Nesser, Helena von Zweigbergk, Tomas Bannerhed, Henrik Arkåsen, Marie Hermansson. Alla samlande en eftermiddag på Astrid Lindgrens Näs. En fantastisk laguppställning som kan ge en input och bekräftelse på att även Vimmerby kan ta steget vidare. Och kan Vimmerby så kan Socialdemokraterna. För här ligger det hela.Våga ta steget utanför boxen. Våga lyssna på de som inte alltid står för dina ideal och lyssna aktivt för även de kan ha små sandkorn som kan ge dig byggstenar i ditt bygge av den nya framtiden. Det farligaste som finns är när vi sluter oss.

      När litteraturen möter industrin så kan nya vägar formas som ger oss hopp om en framtid ljus. En framtid som sätter individen i fokus och dens utveckling. En framtid som ser till att industrin förhåller sig till sin natur och inte låter naturen få anpassa sig. En framtid där kulturen är en självklar del i investeringar och inte ett konto för avdrag. En framtid där jag trivs tillsammans med dig och dig och dig...

Media: Ab, Ab2Exp, DN, SvD, SvD2SR,
Bloggat: Johan Westerholm, Peter Andersson, Thomas Böhlmark på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

20111029

Moderaterna gillar rösträtten för män...

Kan ni se den blåa fanan?
Ibland är det bra att bara backa och hålla käften. Men det verkar inte delar av den moderata propaganda apparaten fattat... För partistyrelseledamoten Hans Wallmark var Moderaterna för rösträtten... i alla fall för män...



Att ni har varit för fri och lika rösträtt?
-Ja, alltså så tillvida som jag sa, när vi införde lika rösträtt för män.
Ni har varit för rösträtt för män?
-Ja, då, när det var, när det beslutet fattades (SVT)


         När man tror att stormen lagt sig och Fredrik Reinfeldt pudlat på om den Svenska historien så bestämmer sig en av de färgstarka ledamöterna i partistyrelsen att dra igång frågan än en gång. Som opposition är jag tacksam. För varje gång vi får möjlighet att peka på den moderata historien kontra arbetarrörelsen är det bra.

         För moderaterna må vara ett arbetarparti men inget parti för arbetaren. Historien kantas av nejsägande till åtgärder som främjande den arbetande klassen och om de var med så var det med kniven mot strupen. Till sist så se inslaget från Rapport  det säger en hel del hur moderaterna ser på frågan. De går inte ens i samklang med sin ekokammare


(Om man får säga det så skrattade hustrun och jag i soffan. Det var som ett reportage från ett satirprogram, men det var verkligheten)

       Kan se hur Hans Wallmark försöker blanda korten och lägga upp en massa som de ogillar som socialism, planhushållningsdebatten mm. Men det ser vi inte röken av i programmet... Nä allt som allt så har propagandaministern misslyckats på denna punkt. Här har inte Schlingmann lyckats styra historien. Men en sak är säker. Moderaterna kommer påminnas om dessa rader i programmet i två år. Vi är tacksamma.

Moderaterna må skapa historia idag, 
men vi gjorde det igår
och förhoppningsvis även imorgon

Martin Moberg fyller på
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En dag då missmodet rinner av

Sakta så trycker den inoljade handen till och en smärta sprider sig över nacken upp i huvudet för att sakta ta sig utför armen. De gör ont men sakta så glider värken över i ett välbehag och man känner sig lättare.

Sakta så upp från britsen, iväg mot bubblorna och så i. 
Bubblorna omsluter sakta den ömma kroppen och fortsätter massagen mot muskler, 
som inte vill mig väl väl. 
Jag  ligger där och känner hur min kropp blir lättad i det bubblandet vattnet. 
Hur tankarna fritt svävar utan kontroll. De senaste veckornas tyngd sakta lämnar mig.

Det som finns kvar tar jag med hetta bort och svetten med skit och grådis 
rinner mellan lavarna och kvar finns bara den rena jag, naken utan en tråd på kroppen 
liggande på laven funderande över min samtid och min framtid. 
Jag känner mig lättat.

Jag behöver inte bära mer än min egen börda, 
jag behöver inte ta ansvar för varje dåligt beslut som tas i mitt parti. 
Kan ibland bara få glädjas åt de bra
Och när jag inte tyar längre i värmen så tar jag mig mot 
den strilande vattenstrålen sköljer av de sista missmodet 
och sakta tar ett leende vid
Ett hopp infinner sig och jag är klar... 
Aldrig blir man klar

Sittande efter den friska luften med bubblor i min hand bubblor från france. 
Fint ska de va men när missmoder runnit av en så får man må gott och fira idag
 i morgon kan det vara försent. 

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ,

20111028

Saab eller sosse båda Sonett. Eller var det Volvo?

Volvo sonett eller hur var det?
Tänkte på Rolf Wesenlund när affären kring Saab presenterades, men så när jag såg sketchen så kunde jag inte bli att le på munnen och se mitt parti i det hela. En klyven bild. Samtidigt som vi måste våga nya vägar och se det andra sidor, så måste vi också förhålla oss till verkligheten även om det inte alltid är så angenäm som vi hoppats på.


       Jag skrattade då när jag såg den, trots tandläkarskräck. Och så kommer kopplingen till mitt parti. Jag hade redan som ung en massa idéer och mötes ofta av ledarna som likt denna tandläkare hävde att han hade rätt. Mina fakta var intet värd. för världen var en Volvo Sonett... Trots två förlorade val så ser inte medlemmarna att något måste göras utan likt en Volvo Sonett ska vi köra vidare trots att jag kan visa bilder på en Saab Sonett...

Så vi måste se verkligheten i Saab Sonett, men möjligen vilja bygga Volvo Sonett...



          Men sedan så får jag ett grubblande känsla. Är Saab inte mer värt än 900 miljoner.  Det känns lågt för denna industri. Inte för att jag är någon industriman som kan frågan... Eller är det vad som är kvar och då undrar jag hur framtiden ser ut? är inte namnet Saab värt något? Vill minnas att skulderna var över två miljarder. Men det är fredag och de anställda kan nog se lite ljusare på fredagen och helgen nu än när veckan började.

        Noterar också att nuvarande näringsministern varit aktiv.. Något den förra inte ville vara eller handlar det om att sno lite cred när det löste sig... En sak är jag säker på och det är att detta likt socialdemokraterna inte är den sista raden som skrivs om de två essen, både här och i övrig media...

Media: Ab, Ab2, SvD, SvD2Exp, Exp2, Exp3, DN, DN2, DN3,SVT.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

20111027

Socialdemokratin: Vad vill de lojala?

Kanalen kan behövas rensas,
så vi kommer fram till framtiden
När den lilla Staden såg in i framtiden så var det en bild som den inte kände igen. Plötsligt så var gårdagen så långt borta och framtiden så hotande nära. Men om ma vred lite på huvudet lutande det lite åt höger och vänster så kunde man, om man ville, se hur en ny värld öppnade sig. En värld full av möjligheter och få hot, men glömde man se åt både höger och vänster så fanns bara hot och inga möjligheter...

        Den lilla staden kan också vara socialdemokraterna. Det finns en tendens att med näsan i vädret, blind med minnen från fornstora dagar kliva rakt fram utan att se om vägen finns kvar eller om den gjorts om. Den nyfikenhet som var grunden för partiet en nyfikenhet kring hur vi skulle finna lösningar på de som hade det svårast i samhället samtidigt som vi kunde skönja en utveckling mot nya tider. Socialdemokratin var i sin begynnelse radikal och ville framåt gentemot de konservativa som såg kungen och gårdagen som lösningar. 

       Men för vart år som gick och makten vi bar så stagnerade vi i vårt radikala sinnelag och det konservativa tog över. Det fanns en rädsla att förändra det som vi byggt upp. Små justeringar var ok, men inte mer. Men som vi alla vet så går det att justera till en gräns. Sedan blir justeringarna försämringar. Vi är där nu. Det är dags att börja bygga nytt. 

       Men hur ska vi göra detta bygge. finns det delar som fortfarande kan vara kvar. Är stommen intakt eller är den också angripen. Är stommen av den kalibern att den kan byggas vidare på. Men för att veta det så måste vi veta vad vi vill bygga. Till det behövs en omvärldsanalys, rådfrågande och kontaktknytande. För en sak vet vi nätverk finns och ger oss möjligheter att inhämta kunskap och erfarenheter. Vi behöver inte skapa hjulet utan bara ta det till oss och möjligt finna morgondagens hjul. Den välfärdsmodell som vi har var vårt hjul, men den är redan uppfunnen och justerad till gränsen att det krackelerar...

      Jag har tidigare skrivit att Socialdemokratins ideologi är gällande men hur vi omsätter den i praktisk politik  är svårare. Den risk som jag nu ser är att vi känner oss hotade och sluter oss. De som vill prata om nytt, tystas, eller känner sig tystade och en rättning i leden. Me jag vill inte se ett led. Jag vill se en rad med ansikten som talar i mun på varandra överträffande varandra med alla idéer om hur vi bygger morgondagens samhälle. vi ska öppna upp. Vi ska under en tid använda våra öron och låta munnen vila lite. Vi ska begripa att kunskapen finns på nya ställen och med nya individer. De gamla kanalerna räcker inte och ibland så kan de också vara igenkorkade. Ibland kan man rensa kanalerna och det klarnar medan ibland så är det dags att överge.

       Samtidigt som jag skriver detta så kommer attacken från de som tror att all förändring är lika med högersväng. De som vill finna nya vägar försöker finna de med en ny linje som inte är beroende höger-vänster utan att se framåt. Jag har inte allt klart för mig utan är själv i en insamlingsfas med båda öronen öppna och synen o behåll. För en sak är säker. Vi har förlorat två val och sedan tidigare tappat initiativet i den svenska debatten. Något står inte rätt till och di gamla ledarna som det ofta hänvisas till hade inte sökt lösnignen bakåt. Som ett exempel var jag på en konferens idag på Astrid Lindgrens Näs där en slutsats var att om Astrid Lindgren levat idag så hade hon både bloggat och twittrat, ty hon var nyfiken på det nya.

Det nya kan vara hotande och så såg jag det en gång, 
men så upptäckte jag att om man vänder på det,
 så blir det spännande och utmanande..

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Sverige, Grekland, EU, Europa och världen utanför

Idag Grekland, imorgon Sverige?....
Om vi hade varit med vad hade hänt då? Är det enkelt att stå utanför? När vänstern ropar, ensam är stark så undrar jag. Är ensam stark och vad händer den dagen vi behöver hjälpen? Vill minnas räntor på 500 procent...

         Jag tror globaliseringen och hur länder närmar sig varandra. Men det innebär inte att våra identiteter ska suddas ut. Sakta så känner vi en samhörighet med Thailand likt vi gör med Danmark vart efter vi reser i världen så minskar avstånden och förståelse och fascination för andra kulturer uppstår. Att vi när planeten blir mindre kan köpa en bokhylla Billy i stort sätt varje land vi besöker gör att vi och dom blir Billy här och Billy där. Men problem uppstår och löses

        Men sedan så finns det en krångligare värld, där allt inte är frid och fröjd. Den kapitala världen där vi inte kan vara ense och ett ego bryter igenom. Med skuldbeläggande på hur den ene eller andre sköter sina åtagande så bollar vi fram och tillbaka och har svårt att vara konkreta. Svårt att veta vad som ska göras. Utifrån våran horisont så gör de andra galet och vi klokt. Men jar de alltid varit så och vad händer  i morgon? Är bilden vänd? Vi kan inte alltid vara säkra på att vara klokast i klassen.

          Med en avreglerad och globaliserad marknad så måste politiken finna nya vägar att få kontroll över vad som sker. Att skrika på återregleringar är inte längre en väg framåt. Den ingenjörskonst som byggde samhället måste åter tas fram. Att skrika förbud och vrida tillbaka är kört. Själv tror jag på Tobinskatten som ett verktyg. Men frågan är om EU är den gräns som ska sättas eller om cirkeln behöver vidgas. Sedan så tror jag (Snudd på dödsstraff att skriva idag om man inte är folkpartist) att Euron är här för att stanna och växa. Trots dip nu så pekar historien på hur valutor flyter samman till färre och större. Inte smärtfritt men som en utveckling av globaliseringen. De må vara så att något land lämnar men på sikt så kommer fler till. Det kommer inte i slutändan handla om ekonomi utan politik och som ett sätt att bygga världen närmare. Så på en direkt fråga är jag för Euro, men vet inte om det är rätt att gå med nu eller om det är bättre för alla att vänta ett tag.

          Mycket av de problem som vi ser i Europa och dess länder handlar om inhemska problem. Att politiken inte klarat av att ställa om ekonomerna så att de klarar utmaningar som vi står inför. Vi gjorde det under 90-talet. Städade, satte upp tuffa spelregler (som inte gillades av alla partier i riksdagen). Nu måste många Europeiska länder göra denna resa och det är inte enkelt och det är absolut inte valvinnare men det finns inga genvägar. Vi ska självklart finnas med och stötta denna resa. Det kan behöva ske med både kunskap och resurser. Resurser för att klara de akuta kriser som de står för.

         När nu, kanske någon gång, Socialdemokraterna sätter igång med sitt programarbete så måste globaliseringen få en framträdande roll i arbetet. För oavsett vad vi vill så går utvecklingen åt det hållet och vi måste vara med. Inte för att vi känner oss tvingade utan för att vi ser de möjligheter som öppnar upp sig för individens utveckling. Jag ser en risk hur vi istället väljer att allt mer isolera oss inom nationens gränser.  Vänsterpartiet har valt den vägen och de har valt fel. Att stänga dörren som vi äntligen brutit upp, bara för det för tillfället blåser kallt är inte rätt. Det gäller att möta de globala utmaningarna offensivt. Vi är en rörelse som har ledordet internationell solidaritet och är en internationell rörelse. Det är dags att vi gör mer av det än slänga en slant i bössan.

Jag tror på den globala vägen, men det är inte rak, den är inte tydlig, men den är framtid!

Media: ABABABDNDNExpSvDSvDSvDSvDSVT 123456SRNyhetskanalen 123456DN 1234UNTSydsvSvD 12E24DI 1,2
Bloggat:  Thomas Böhlmark och Martin Moberg (som jag solidariskt lånade medialänkar av) på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

20111026

Socialdemokraternas chans: Högersvängen

En vridning av den samtida debatten pågår. Att försöka förskansa sig historien var bara en logisk fortsättning på arbetet. Men frågan är om de inte rusade lite för snabbt [UPPDATERAT: Det visade sig att de inte klarade att skriva om historien, denna gång]. Allt handlar om en plan som sjösattes av SAF ( Svenska arbetsgivarföreningen, idag Svenskt närimgsliv) genom Sture Eskilsson. Idag så sakta kan frukterna börja skördas.

Granska högersvängen som låter vänster....
         I detta skeende ska man lyfta in den socialdemokratiska krisen. Vi har inte  hängt med och vi har tappat greppet om samtiden. Det politiska samtalets innehåll baserar sig på de vindar som blåser i samhället. Men till skillnad mot naturens vindar så styrs samhällets. Det är inget som görs över en natt utan med långsiktigt arbete. De vindar som idag blåser börjades det arbeta med på 70-talet. Allt som en motoffensiv gentemot de förhärskande 68-vindarna som nått sin kulmen på vänstervridningen av samhället.  Högern såg hur allt från barnprogram till samtalet på arbetsplatsen var influerad av arbetarrörelsen historia och samhällssyn.

        När så nästa steg i demokratiseringen av samhället tog fart med idéer om hur samhället skulle kunna ha en större kontroll över kapitalet så kom motreaktionen. En gräns passerades av högerns krafter och det var dags att vrida samhället till en mer kapitalist vänlig syn. Jag minns kampanjerna "sköt dig själv skit i andra" som en stark kontrast till de solidaritets kampanjer som fanns. Fram till 60-70-talet så hade det ändå funnits en balans och ömsesidighet mellan företagen och den styrande socialdemokratin. Politiskt så var högern emot men företagen växte och mådde bra i samspelet mellan stat och privat. När sedan sakta vridningen åt vänster tog ett steg till så började det kärva och slitningar uppstod.

           På en kammare i SAF-huset på Blasieholmen börjdes en plan ta form. En plan som idag högern skördar sina frukter av. Från en socialdemokratisk hegemoni så har vi fått en borgerlig hegemoni. Vi kan i sensaste Fokus läsa hur nu bilden av samtiden ska sättas. Hur moderaterna målar bilden av att de är det parti som förkroppsligar den svenska själen. Att göra det socialdemokratiska styret till en parantes och att egentligen handlar om borgerlig politik hela vägen. I denna historia ska man sätta Sofia Arkelstens ballon kring rösträtten. Med tyngd ska det skrivas om och skarvas till belåtenhet.

SOCIALDEMOKRATERNAS CHANS
          Att man lyckats vrida det offentliga samtalet är det inget tal om. Vi har idag ett större konsensus kring individens roll än var vi var på 70-talet då individen var en kloss i kollektivet. Och jag tycker det är bra att vi ser individen som den person den är. Men sedan så tror jag fortfarande på att individen växer genom kollektivet och inte klarar sig på egen hand. För mig en resa tillbaka till mitt partis ursprung då staten inte var god utan maktens redskap för att styra den enskilde. Det är lätt att socialdemokrater glömmer det och att vi blir den stat som vi hatade när vi bildades.

         Politiken har en jämviktspunkt där olika intressen kan mötas på relativt lika villkor. Kantrar det över så krackelerar samhället. Vi var där på 70-talet och vi är där nu. Allt från två håll. Det ena vänster och det andra höger. Genom historien har socialdemokratin kunnat styra vågen så jämvikt uppstått. När vi inte klarat det har det krackelerat. Ska vi bli en kraft för samtiden och framtiden måste vi finna denna punkt. Vi är inte där idag och ska vi komma dit behöver vi samtalet mellan samhällets aktörer. Vi når aldrig dit med det stängda partiets filosofi.

Högersvängen är inte bra men frågan är var vi hamnat om vänstersvängen fått fortsätta? 
Som alltid är mittfilen klok

Media: Fokus, Ab, Ab2, Ab3, SvD, Exp, NewsmillDN FolkbladetFolket,Karlskoga KurirenNSDDagbladet,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. IntressantLäs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

20111025

Moderater, sanning och Apartheid

Faksimilbilden ovan är från
Aftonbladet den 13 augusti 1985
Samtidigt som partisekreterare Sofia Arkelsten snurrar kring rösträtten så försöker andra friskriva sig från stöttingen av Apartheidregimen i Sydafrika. Att inte bara beklaga sin historia och göra om och göra rätt. 

        Här ska historien skrivas om så det passar in i dagens mediabild. Men si de glömde att det finns mediaarkiv som de än inte lyckats lägga beslag på. Tack till Oivvio Polite för lite bakgrund.
- Nej, jag ångrar ingenting. En neger är en neger och en svensk är en svensk. Det säger moderatledaren Ulf Adelsohn som kommentar till den debatt som hans uttalande för TT om Sydafrika väckt. Det var i samband med ett besök vid Persberg gruva utanför Filipstad i måndags som Adelsohn gjorde sina uttalanden om negrerna – utalanden som sedan angripits. Persbergs gruva har stark konkurrens från Sydafrika och apropå en bojkott av sydafrikanska varor utbrast Adelsohn: - Om vi bojkottar varor från Sydafrika bli ju dom stackars negrerna där nere arbetslösa. Efter att på tisdagen ha tagit del av debatten och sett rubriker som “Adelsohn i Blåsväder” säger moderatledaren: - Jag står självfallet för vad jag sagt. Jag nämner alltid saker och ting vid deras rätta namn. Och att negrerna blir arbetslösa om vi bojkottar deras varor är ett faktum. TT 850813
       Så när riksdagsledamoten Hanif Bali nu försöker göra tolkningar av texter så säger jag bara lycka till. Det är bättre att erkänna att bakgården är skitig och behöver städas. Inte bara måla om med nya kulisser. Det funkar inte.

Media: ABFolkbladetFolketDDKarlskoga KurirenGotlands folkbladAb 123ExprSVTDNSvDRöda Berget / Martin Moberg / Ockulta ögat / Jinge / Carls konsumentblogg / Jonas Sjöstedt / Tokmoderaten / Svensson /Lasses blogg / Mer vänster i Uppsala / Badlands Hyena / Min politiska sida / Storstad / (S)ebastians tankar / Zac´s åsikter på ett fat / Peter Högberg / Helene Björklund / Halmdockan /Andrines vapensmedja / Anna Starbrink / Peter Andersson /Alltid rött alltid rätt / Det perfekta livet / allt från Krassman.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,