Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20120525

Tolkningar och tankar...


Vem vet vad hon tänkte?...

Noterar att jag är relativt ensam om att ha snopp i denna församling, Astrid Lindgren konferensen i Vimmerby. Inputen som konferensen ger borde även locka oss med snopp. En bild av kultursverige finns i lokalen och du känner doften av de kvinnliga parfymerna, jag blir täppt, samtidigt som det läses ur Madicken.. En mobilsignal av det gamla slaget ljuder i föredraget och fördomen om att medelålders kulturtanter inte klarar den nya tekniken. Att stänga av ljudet, samtidigt som de hör dåligt då volymen är på högsta volym. Läsandet av Madicken kommer plötsligt av sig för en stund.

             Det handlar om de underordnande möjligheter. På scenen står Nina Björk. För slagsmålet mellan Mia och Madicken har bara en förlorare det är Madicken. Mia har inget att förlora utan bara chanser att vinna... Och så hörs ännu en mobil och febril aktivitet igen. Mia sa pisspotta till magistern i Madicken när han med rottingen försökte framtvinga ett förlåt. I samma bok där Madickens pappa kallas herrskapssocialisten.  Jag nyser av kulturtanternas parfymer...

          När jag efter lunchen pratar med Karin Nyman, Astrid Lindgrens dotter, om hur Astrid själv ville tolkas eller om hon var så medveten som texterna idag tolkas så var svaret som Astrid hade givit "men jag skriver bara som det var". Men visst fanns en politisk medvetenhet i hennes författarskap som vi även såg resultat av utanför litteraturen med allt från hönsburar till Pomperipossa. Astrid Lindgrens författarskap var politiskt, inte alltid kanske så medvetet med de värderingar som hon bar med sig så speglade det hur hon såg samhället likt som de gör för dig och mig idag. Sakta så vänjer sig näsan eller bedövas eller mattas doften av...

         Men de tolkningar som görs är inte alltid stämmande med hur Astrid Lindgren tänkte. Jag fick för ett år sedan av Gästprofessorn till Astrid Lindgrens minne, Astrid Surmatz, höra hur Starke Adolf i Pippi Långstrump skulle personifiera Hitler och hur den gode Pippi vinner över ondskan. Idag berättade Astrid Lindgren kännaren Lena Törnqvist för mig hur det kommer sig. 1953 så målar en dansk illustratör dit den lilla mustaschen på Starke Adolf. Det finns inget stöd i litteraturen för att det var emot nazismen, även om hon var en stark demokrat, utan hennes barndoms cirkus hette Adolfino vilket nog ligger närmare sanningen än att Pippi skulle var en antinazist berättelse. Karin Nyman nickar instämmande när jag hör denna förklaring. Likt de fnyser åt det religiösa i Ronja Rövardotter. Symboliken med tolv rövare och så Ronja... Att det skulle vara sekt varning... Nu märker jag inte längre doften, för jag är hemma och skriver klart

          Det är alltid intressant att se hur var samtid försöker göra sagorna till sina egna. De sagor, berättelser som går att sätt in i dagens samhälle är de som också blir odödliga och som säkert drar sitt strå till att världen utvecklas och att våra tankar tar ett varv till. Astris Lindgren hör till den kategorin så när frågan kommer hur länge hin kommer finnas är svaret evigt. Se Shakespeare och HC Andersen som lever och frodas tack vare att de som de skrev fortfarande är relevant och det är nyckeln. Med det följer att tolkningarna kommer variera över tidens tand och utifrån vilken verklighet som vi befinner oss i. Nu känner jag doften av såpa efter avbrottet med skrivandet för att skura golven

        Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

blog comments powered by Disqus