Socialdemokratisk politik: Vård, skola, omsorg 2006, 2010, 2014?

Dags att sälja vårt mantra?

Det finns en oro hos mig att vi på gamla meriter ska vinna val. Mantrat sedan två val tillbaka vård, skola, omsorg börja sakta göra sig gällande och lyftas inför valet 2014. 

Vi förlorade 2006 med vård, skola, omsorg.

Vi förlorade 2010 med vård, skola omsorg.

Ska vi förlora 2014 med vård, skola, omsorg?

        Hur ska vi förhålla oss till vård, skola, omsorg tre socialdemokratiska paradgrenar där vi har ett högt förtroende bland väljarna. Likt A-kassa och sjukförsäkring. Enkelt så förväntar sig väljarna att det ska funka och särskilt med en socialdemokratisk regering. Så det innebär att vi inte kan få väljarnas stöd för satsningar på att ungarna ska lära sig läsa, räkna och skriva. Vi får heller inga nya sympatisörer på att man blir opererad när men behöver det och mormor får plats på äldreboendet. För det är sinnebilden av en fungerande socialdemokratisk välfärd, lika som vi har en trygg och bra försäkring vid sjukdom och arbetslöshet.

       För att vi ska bli attraktiva för väljarna igen så måste vi visa på vad vi vill med framtiden. Hur vill vi lyfta skolan från dagens miljö till morgondagens. Hur ser vår skolreform ut? Handlar det bara om en ny betygsskala och från vilken årskull eller ska vi ta steget och avskaffa betygen och forma en skola som bygger på tron på individens förmåga och vilja att lära sig nytt? Att se till att skolan som miljö lockar och inte med piskan trumma in kunskapen? 

      När det gäller omsorgen av våra äldre är det ok att fortsätta bygga kolosser som i mångt och mycket liknar de gamla ålderdomshemmen och gör vi något annat så är omsorgsmetodiken i mångt och mycket detsamma. Klumpa samman och ge andlig spis. Hur bygger vi en omsorg om de som behöver samhällets stöd utan att göra dem till en gruppklump? Att se varje individ och forma omsorgen och boendet kring denna så att det avspeglar individen?

       När det gäller arbetsmarknaden så måste den byggas så att individen kan röra sig fritt mellan och kunna växa. Att förlora ett arbete inte ska vara hela världen utan att det finns ett skyddsnät som fångar och skickar en vidare mot nya utmaningar i form av vidare utbildning eller till och med ta en ny okänd sväng. Allt med vetskap om att jag har en trygg ekonomisk situation som gör att jag vågar. Det handlar om att få in en flexibel arbetsmarknad UTAN att tafsa på den enskildes trygghet. Att arbetsmarknaden kan bli rörlig för de personer som befinner sig där. Att våga släppa greppet om ett arbete som inte kanske passar mig längre för att kunna gå vidare mot nya utmaningar. 

        Hur ser vi till att skolan tar tillvara på den kreativitet som finns hos barnen och låter den följa med genom hela skolsystemet. Att den utvecklas och inte avvecklas. Att barnen som blir stora kommer ut på arbetsmarknaden med nyfikenhet och initiativ förmåga både att starta eget men också kunna utveckla de arbetsplatser som de finns på.

         Några tankar om en framtida väg att gå. Men för att den ska bli ett realistiskt alternativ för väljarna måste det kopplas på detaljer, ekonomi mm. Vissa grundet kan man se i vår budgetmotion. Men som Lena Hallengren sa på vårt medlemsmöte i går. Med budgetmotionen vinner vi inte valet 2014, men det är en början. 

        Jag är inte klar i tanken och pusselbitar finns kvar att både lägga och vända på. Men en sak är jag säker på. Vi kan inte presentera morgondagen med gårdagens lösningar. Vi ska presentera nya tankar byggda på våra värderingar och ideologiska grund. Att förslagen ska ta grund i människors vardag och inte i system. 

          På ett sätt ska vi minnas historien. Varför vi grundades och hur våra lösningar såg ut. Det var inte rop på staten utan vi tog saken i egna händer. Det fanns inte någon annan utan bara vi själva. Socialdemokraterna måste få tillbaka den nybyggaranda som lade grunden till partiet.

Låt oss överge mantrat vård, skola, omsorg om vi ska vinna 2014!

Media: SvD, Exp, SVT,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Nystart, A-kassa, arbetslöshet, företagande, entreprenörskap, samhälle, skolan,

A-kassa är inte svaret för Socialdemokraterna

Bygga våra mentala kranar som lyfter oss och

Jag har gått och gnagt på något under dagen. Kan inte släppa det. Det är (nu ska jag svära i alla jordens kyrkor) tjatet om höjd A-kassa. Det kan inte vara ett prio för Socialdemokraterna. Grunden måste vara att lägga grunden för en politik som gör A-kassan överflödig.


        A-kassan blir snudd på ett avgörande politiskt mål för många socialdemokrater. Det kan inte vara rätt. Om vi säger att rätten till arbete är ett mål så måste det också vara det som syns när vi efter två valförluster formar den politiska framtiden. Att återreglera och återställa kan inte var honörsorden som ljuder när socialdemokrater samlas (Mer, läs Johan Westerholm). 


        Vi måste se hur de mindre företagen får förutsättningarna att anställa och finna nya marknader för sina produkter och tjänster. Vi måste se över skolan med de entreprenöriella glasögonen. För våra barn kommer til skolan sjudande av kreativitet och sedan så sakta plocka av dem bit för bit. Sedan på gymnasiet görs försök att få ingång dessa tankar med olika projekt likt ung företagsamhet. Hela skolan skulle behöva bli företagsam. Och det innebär inte att alla de som lämnar skolan ska starta eget utan att man kan som anställd behålla sin företagsamma och kreativa själ. Inte blir skolan bättre och småföretagens exportmöjligheter bättre med höjd A-kassa. 


       De som idag går utan arbete måste bli anställningsbara. Samhället måste tillsammans med arbetsmarknadens parter se till att det erbjuds kompetensutbildning och yrkesrelaterade utbildningar så att växande företag kan få tag på den kompetens som behövs. Detta är särskilt en fråga som uppmärksammas i mindre kommuner och orter en bit från högskolor och universitet. 


        Men i detta vill jag lägga in ett litet på om A-kassan. Det ska finnas och vara en fungerande omställningsförsäkring som ger en trygghet att våga ta kliv. Frågan kring om det som förr har en effekt på lönebildningen är jag inte lika säker på längre med den allt mer globaliserade arbetsmarknaden som vi står inför. Här ligger nya utmaningar från facket och de kan inte stavas, säg nej. Bejaka och se möjligheterna. Internationell solidaritet var ett honörsord inom arbetarrörelsen när gränserna var stängda och vi skötte oss själva nu är det dags att sätta handling på orden. Nu är det inte längre paroller på 1:maj nu blir det vardag...


         Det socialdemokratiska kommunalrådet i Kalmar, Johan Persson sa till mig att man vinner inte val på skola, vård och omsorg (och jag vill lägga till A-kassa och sjukförsäkring). Men man förlorar val på dem. Det svenska folket är så övertygande om att de bara ska finnas och funka. Johan menade att det man vinner val på var byggkranar för de ingjöt framtidstro. 


        Så med det så måste vi finna de mentala byggkranarna som inger framtidstro. Inte lägga krut på A-kassa. Den ska bara fixas till inte vara ett huvudargument för rösten på socialdemokraterna. Den må vara viktig i vårt oppositionsarbete men den ger inga röster. Ska jag vara lite elak så skulle Vänsterpartiet ha 35 procent eller mer och moderaterna 5 om det var avgörande för väljarna. Men så är inte fallet utan tvärtom. Den arbetslöse vill inte bli vid sin läst utan få utmaningar och tron om ett nytt arbete som ger utveckling. 


        Vi vet att dagens politik slår ut människor att den förda politiken är orättvis och ställer grupper mot grupper. Men svaret kan inte vara tillbaka utan måste vara att se framtiden och möjligheterna för den enskilde. Att se till att de inte blir inlåsta i arbetslöshetens negativa spiraler. Att de enskilde får verktygen som gör den attraktiv på arbetsmarknaden. Att företagen kan växa och se nya möjligheter. Att skolan ser sin del i kakan. Inte rabbla siffror och procentsatser.


        Detta kanske inte var en politiskt korrekt bloggning men de korrekta har inte väckt debatt och har inte heller vunnit val. 

Jag vill ha debatt, jag vill vinna val.

Staffan Lindström, Martin Moberg och HBT-sossen är också på nystartens problem lite media NSD

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Nystart, A-kassa, arbetslöshet, företagande, entreprenörskap, samhälle, skolan,

En fackliga förnyelsen, kommer den?

Idag på morgonen satt Wanja Lundby-Wedin i morgonsoffan och förklarade varför man tappat 500 000 medlemmar. Förklaringarna var bra men svaret på hur vi vänder skutan var det sämre med. Jag har inget konkret svar heller men jag vet att något måste göras.

     Frågan är om LO och dess förbund är uppdaterade på hur arbetsmarknaden ser ut. Visst kan delar av tappet skyllas på den moderatstyrda regeringen men det friskriver inte den fackliga organisationen. Om medlemmarna sett vikten av medlemskapet hade de fortfarande i det tysta lämnat facket eller hade de stannat och tagit fighten, gentemot den sittande regeringen? Det var inte så att regeringar och arbetsgivare var positiva till facket när det tog sina första stapplande steg i mitten-slutet på artonhundratalet. Men trots eller tack vare detta motstånd så växte fackföreningsrörelsen. Men en viktigare fråga var att vi gick i takt med tiden.

     Jag har i tidigare inlägg varit inne på att facket måste göra en ny analys över hur arbetsmarknaden ser ut. Wanja Lundby-Wedin var inne på en viktig fråga. Att idag så finns inte facket på det arbetsplatser som ungdomar kommer till som första jobb. Men hur löser man det eller gillar man bara läget?

      Jag ställer ett par frågor som jag gärna ser svar på från fackförbunden och LO:

• Ska kopplingen till arbetslöshetsförsäkringen bestå?
• Behövs både LO och TCO?
• Vad ska ingå i medlemskapet. Är det semesterresor och kreditkort eller?
• Hur ska det bli naturligt att på sitt första arbete söka upp facket, eller komma i kontakt med facket?
• Är de för svårt att bli medlem? 
• Är gränserna mellan förbunden de rätta och är förbunden de rätta utifrån dagens arbetsmarknad?
• Ska facket även kunna ha egna företagare som medlemmar?

    Den sista frågan ställer jag då många egna företagare inte är det för att de vill utan av ett tvång utifrån den aktuella arbetsmarknaden. De är mer eller mindre livegna och saknar hela det skyddsnät som man hade som anställd. Så nya grupper finns på arbetsmarknaden som inte har en naturlig koppling till facket. Här ligger utmaningar. Vet inte om det finns lösningar i andra länder? Vi har av historien varit duktiga på det fackliga arbetet men fortfarande är omvärldsanalysen viktig.

Media: SvD, DN.
Bloggat: Johan Westerholm på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om LO, Facket, förnyelse, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa, TCO, Wanja Lundby-Wedin

Betraktelse om att göra samma men så olika

Jag möte en väljare som ställde den kloka frågan eller rättare sagt påståendet. Vad ligger skillnaden, ni sänker och försämrar båda arbetslöshetsförsäkringen. Och han hade rätt. Men skillnaden är milsvid.

      Jag sedan tidigare fört ett resonemang kring varför vi kan placera parkbänkar på samma ställe men av olika ideologiska själ och idag kom ännu en fråga om av den karaktären. Visst har vi socialdemokrater försämrat arbetslöshetsförsäkringen och visst har den moderatledda regeringen gjort desamma. Är vi då inte lika? och svaret är solklart NEJ.
      Här ligger den pedagogiska uppgiften att förklara varför vi gör samma sak men skillnaden är milsvid. För det handlar om människosyn och samhällssyn.
      Vi socialdemokrater har en tro att alla människor vill arbeta och göra rätt för sig och att när arbetslösheten är framme så börjar jakten på nästa arbete alternativt, man väljer att utbilda sig för att kunna ta ett nytt steg i livet. Då krävs det för att våga ta nya kliv att man känner en trygghet över att kunna behålla villan, bilen och kunna ge sin familj en bra tillvaro. Vi tror inte att hungriga arbetslösa jagar bättre.
       Det är märkligt hur direktörer behöver feta löner och fallskärmar för att arbeta bra medan arbetare jobbar bättre på tom mage. Så med den grundsynen bygger inte vår sänkning av arbetslöshetsförsäkrnge på att de arbetslösa ska jaga bättre. 
        Anledningen till att vi gjorde sänkningar av försäkringen  var för att rädda välfärden i ett bekymmersamt läge. För att klara vård, skola och omsorg så sänkte vi och försämrade villkoren i våra olika välfärdsförsäkringar. Så enkelt uttryckt handlade det om att klara vårt välfärdssystem och inte straffa den enskilde.
         Moderaterna tror inte på att arbetare behöver en bra inkomst för att söka jobb. Utan att det är passiviserade att ha en bra försäkring. Centern driver den tesen än hårdare och pratar om grundtrygghet. Men om vi går till oss själva och tänker att den dagen jag blir sjuk, arbetslös.
       Vad behöver jag för att klara mig och min familj? Kommer jag kunna söka arbete bättre om jag inte vet om jag klarar räkningarna eller kan ha fullt fokus på mitt sökande. för för mig är svaret enkelt, men så är jag också socialdemokrat. 
         Min väljare gick iväg och hade förstått att vi kan fatta samma beslut men ändå vara så olika. Att det faktiskt spelar roll var man lägger sin röst. Att vi inte är lika som partier. Att ideologierna lever för fullt, även om en del inte vill kännas vid det.
         Jag kände mig  nöjd. Hade fått vara ideologiskt och lämna lyktstolpen därhän. Att få gå till botten med en fråga. Att ge en grund till varför vi går dit vi går.  Ännu en person hade fått se att politiken gör skillnad att det är viktigt vilket parti an röstar på.

Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, ideologi, Socialdemokraterna, moderaterna, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa,

OBS! Regeringen har fel...

Dagens första notering är så självklar att frågan är om det är en nyhet. Ja möjligen för moderaterna....

           En avhandling skriven av Madelene Nordlund vid Umeå Universitet visar att en låg A-kassa inte ökar möjligheten till att få jobb. Utan att en bra A-kassa ger förutsättningarna för att få ett arbete som också är bra.
I DN kan man läsa

Genom att studera situationen för dem som blev arbetslösa vid den ekonomiska krisen i början av 1990-talet kan hon också visa att arbetsmarknadspolitiska program har positiva effekter på lång sikt. Tidigare studier som har kommit till motsatt slutsats har haft ett alltför kortsiktigt perspektiv, enligt avhandlingen.

Vidare så står det i Aftonbladet att

Regeringens metod att öka motivationen genom att sätta ekonomisk press på arbetslösa får bakläxa i en ny avhandling från Umeå universitet.

        Ja detta är inget annat än en käftsmäll på den av regeringen förda politiken. Frågan är vilka ursäkter eller andra skäl som alliansen ska använda för att ta sig ur detta. Eller kommer avhandlingen mötas med största möjliga tystnad. Ty, åter är det en socialdemokratisk lösning som är alternativet. En bra försäkring och en ordentlig utbildning.  Som avslutning hungriga vargar jagar dåligt.

Vill avsluta med ett citat från Badlands Hyena

Vilka dumheter! Det vet vi väl att sänkt ersättning ökar motivationen hos de fattigaste, medan höjda löner och bonusar ökar motivationen hos de rikaste.

Johan Westerholm har gjort en tidig bloggning på detta. Även Johan U är på snabbt. Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, A-kassa, arbetsmarknadsutbildningar, Alliansen, Socialdemokraterna, moderaterna,

Lästips angående en sabbad A-Kassa

Noterar ett lästips angående regeringens undermåliga hantering av Arbetslösghetsförsäkringen. 


Claes Krantz har idag en mycket läsvärd postning angående hur regeringen har hanterat eller ska vi säga rent ut sagt misskött arbetslöshetsförsäkringen. Han inleder med

Anders Borg som alliansens ekonomisk-politiska arkitekt har misslyckats på nästa alla de områden han och den moderat ledda alliansens försökt förändra. Med arbetsmarknadspolitiken som främsta exempel. Strategin byggde på tanken att Sverige var i en uppåtgående konjunktur där effektivare matchning och större fokus på sökaktiviteter istället för utbildning var lösningen. De arbetslösa skulle uppmuntras att söka mer aktivt genom ekonomiska styrmedel d.v.s det ekonomerna populärt kallar morot och piska.

S-Buzz har också noterat detta. Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, regeringen, jobbävning, Alliansen, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa,

Vad vill karl egentligen?

En kort liten bloggning innan morgon övergår till förmiddag. Kan konstatera att Expressenledare idag dunkar på den stackars arbetsmarknadsministern, Sven-Otto Littorin. Ja stackare var väll att ta i. I sak så har tidningen rätt...

Det hel utspelar sig i vad han numera tycker om en obligatorisk A-kassa. Han tycker ej om inte alla vill vara med. Plötsligt verkar det som om valåret har kommit även till den moderata boningen. Men a hans kära vänner i Alliansen vill dock annorlunda. Ja så kan det bli när man är ense om allt.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Sven-Otto Littorin, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa, regeringen, moderaterna, val 2010,

Makten, oenighet och ideologi

Nu börjar SvD köra hårt i sin valkampanj. Men att lägga en grund med att det finns en enighet inom borgerligheten är att ta i för mycket. De sprickor som finns har även en ideologisk grund. Det är inte en ideologisk fyrklöver som sitter vid maktens taburetter.

Det blir allt tydligare för var dag närmare valet. SvD är den moderatledda regeringens främsta agitör. Vet inte när jag läste något kritiskt mot den sittande regeringen trots alla fel och brister. Bilden är att om regeringen gör fel så är det socialdemokraternas fel ändå av ett eller annat skäl.

Idag försöker de slå upp att det inte finns en gemensam ideologisk grund för de RödGröna att bilda regering efter valet. Ser man på verkligheten så lyckas vi tre väldigt bra på att styra tillsammans. I många kommuner och landsting styr vi idag. Vi har lagt 12 budgetar som drivit Sverige framåt. Vi har tagit ansvar till gemensamma blocköverskridande överenskommelser på viktiga områden, som den ny sittande majoriteten skiter i. Regeringen med Fredrik Reinfeldt vill att moderaterna ska bli statsbärande parti. Det kommer aldrig att fungera när man låser in sig i sin egen allians. Det som gör Socialdemokraterna till statsbärande är att vi tar ansvaret över gränserna för Sveriges bästa.

Ser idag också att Aftonbladet och Katrine Kielos tar debatten mot SvD och skriver

 Dagens borgerlighet är fast i en världsbild där sänkt skatt (och hårdare tag mot sjuka och arbetslösa) kan lösa alla problem.

De flesta svenskar förstår att det inte är så enkelt – men de behöver ett alternativ.

Jag tycker att dessa korta meningar förklarar mycket på lite utrymme.


Noterar att Sven-Erik Österberg idag presenterar hur vi vill förändra arbetslöshetsförsäkringen när vi vinner valet. Skillnaden är tydlig hur vi bygger en försäkring som ger den enskilde trygghet mellan två jobb och en tydlighet i vad som gäller. Vi tar också ett steg mot att se den enskilde mot systemet när vi sätter en maxtid på hur länge den enskilde ska få vänta. Johan W har gjort ett längre inlägg om detta.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern en samling med politiska bloggar

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, RödGröna, Alliansen, Socialdemokraterna, moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Arbetslöshetsförsäkringen, A-kassa, val 2010,