Rätt och fel herr Bodström

En gammal minister ger sig in i leken. Det blir både rätt och fel. Jag har skrivit det tidigare. Thomas Bodström är inte snabb utan väntar in vart vindarna blåser och då kliver han ut på plan. Så även denna gång. 

I helgen så är det årsmöte i Stockholms Arbetarkommun. Ett årsmöte som följs av hela landet då det inte bara är huvudstadens socialdemokrater som får en ny ledning. Många av de som idag nämns är också framtida ministerämnen och med det så har valet fått en viktigare roll.

Att partiet inte mår helt ok internt är uppenbart. Vi har lyckats få till en riktigt bra politik som har stärkt oss. En politik som oroar våra politiska motståndare och gläds av våra sympatisörer. Men så länge vi inte har en trovärdig organisation och företrädare som hellre träts med varandra än att stå på barrikaderna mot orätvisor varken kommer eller förtjänar vi att vinna val. Som jag tidigare skrivit så "Men vi vet att striderna i Stockholms arbetarkommun är av politisk dignitet. Sedan urminnes tider så har det varit för och emot. Vänster-höger, upp-ner, gammal-ung. Det är som om näringen kommer från strider. Strider som kostar makten i staden och kanske till och med landet" Men det duger inte längre.

Men att som Thomas Bodström ge sig in i politiken 6 timmar och ha en massa åsikter för att sedan dra sig åt sidan igen är inte trovärdigt. Ger man sig in i debatten så får man också löpa linan ut eller tiga. Det är synonymt med honom att ge sig in och sedan slinka undan. Vi minns efter valet hur han stack till USA och bara var borta. Så vill du partiet väl så visa det mer än 6 timmar. Men hans kritik är både rätt och fel. Partiet måste ta nya tag och öppna upp de slutna processerna, men han är fel person att föra fram det hela då han inte kommer fram för han vet vartåt opinionen är på väg...

Nu ska jag iväg och vara auktionsutropare för att samla in pengar till ett byggande av ungdomens hus i Mukono, Uganda så att de kan få en mötesplats för att förverkliga barnkonventionen. Åter kommer senare med turerna i huvudstaden

Media mm: SvD, SvD2, Ab, Ab2, Ab3, DN, Exp, Exp2, Johan Weterholm, Antonsson.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Veronica Palm, Ylva Johansson, Stockholm,

Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Det som sker i Stockholms arbetarkommun är inte deras intresse utan också resten av landet. Dels så avgörs troligen valet 2014 i storstäderna med Stockholm som primärt mål och dels så är det ett antal troliga ministrar som är inblandade i diskussionen om ledarskapet.

När jag i slutet på 80-talet var aktiv i SSU i Stockholm så hände det relativt ofta i valrörelsen att partihögkvarteret på Sveavägen 68 ringde Stockholms arbetarkommun med desperation i halsen över att vi höll på att förlora valet. Gör nått, pengar finns, var ofta budskapet. Och Arbetarkommunen tillsammans med SSU gjorde nått. Det var galor, debatter mm allt för att få den Stockholms baserade median att skriva om (S). Så det som sker i Stockholms Arbetarkommun berör även Vimmerby och inte bara länet som Johan Westerholm skrev om tidigare. Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Ska börja med att ge beröm till två av huvudpersonerna just nu. Vi har den nuvarande ordförande Veronica Palm som drar ett hästjobb och har tagit beslut och stått för dem relativt ensam. Men hon har växt som ledare och talesperson. Vidare så är det Ylva Johansson som inte väljer att ta strid med Palm för att hålla samman partiet. Två ledande socialdemokrater som visar på starkt ledarskap när det krisar i partiet. Jag tycker om detta. Sedan så kan man ha synpunkter på själva hanteringen men nu verkar partiet ha fått igång någon form av krishantering och i fronten ser jag Veronika Palm stå. Både Veronika Palm och Ylva Johansson är mycket troliga ministrar i en kommande socialdemokratisk regering och kan efter denna kris gå stärkta ur den och skaffat erfarenheter kring kris och konflikthantering som är mycket värdefulla i en kommande regering.

Men vi vet att striderna i Stockholms arbetarkommun är av politisk dignitet. Sedan urminnes tider så har det varit för och emot. Vänster-höger, upp-ner, gammal-ung. Det är som om näringen kommer från strider. Strider som kostar makten i staden och kanske till och med landet.

Så när Daniel Suhonen idag skriver i Expressen blir jag först glad då han likt mig lyfter Veronika Palm och hur hon hanterat frågan, utifrån de förutsättningar som har givits. Men sedan kommer den där slängen om höger-vänster och hela artikeln faller platt. Visst räknas Ylva Johansson till den ena kanten särskilt som hon är gift med förra finansministern Erik Åsbrink (Hört sägas att tack vare honom och Ylva så införde Göran Persson dansförbud på regeringens kräftskivor då han blev av med två duktiga ministrar på det sättet…).

Så det som kommer ske i Stockholm i helgen är av nationens intressen och ni kommer vara bevakade av partivänner runt om i landet. Era beslut eller icke beslut kan påverka valutgången för oss alla.

Till sist så har vi fortfarande en fråga att reda ut. Socialdemokraternas förhållande till religionen. Jag känner att den inte är färdig den frågan och den är inte lätt. Vissa sitter med vid bordet andra gör det inte.

Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Ab4, Exp, Exp2, Exp3, DN, SvD, SvD2, SVT, SR.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Veronica Palm, Ylva Johansson, Stockholm,