SD-bidragsfuskarna med järnrör

Bidragsfuskarna… Sverigedemokraterna har gjort sig kända för att ösa galla över alla, och då främst invandrare, som missbrukar skattemedel, så kallade bidragsfuskare… Men nu är de där, kan Aftonbladet avslöja med fusk i miljonnivån… Men de är väll bara missförstådda av etablissemanget, ty martyrer kan väll aldrig fuska med bidragen eller springa med järnrör på stan?...

I Aftonbladet så får vi idag en detaljerad redogörelse över hur Sverigedemokraterna fuskat till sig pengar med påståendet att de har ett kvinnoförbund. Kan för historien skärpa informera om att den fullmäktigelista som de ställer upp med i Västervik innehavs bara av män, enligt Vimmerby tidning… Så var det med kvinnor i detta parti, även om toppnamnet till EU-valet är en kvinna. Undantaget som bekräftar regeln…

Det intressanta är att fusket inte handlar om några lägre aktiva ute i en håla i Sverige utan det spiller inte bara på partiledningen utan de är direkt inblandade med Jimmie Åkesson som direkt medverkande enligt uppgifter i Aftonbladet.

Från att jag läste Jimmie Åkessons bok ”Satis polito” (recenserad här) så är bilden av ett grabbgäng som tillsammans får en ide om ett parti och leka politik något som jag burit med mig. Sedan har de en mörk agenda kring invandrings och flyktingpolitiken där allt för många uttalanden kommer som visar på deras människosyn. Man ska noga lägga märke till att när dessa uttalanden kommer bland partimedlemmar så tar inte partiledningen avstånd från dem utan påpekar att de uttalande sig lite dumt. Med andra ord så kunde de lindat in orden lite mer fluffigt…

Men idag så visar det sig att grabbgänget körde ekonomin i botten i valrörelsen 2010 och nog inte hade räknat med en plats i riksdagen. Desperat sökte de intäkter och kunde konstatera att kan man inte få dem lagligt så kan man fuska till sig dem. 1,4 miljoner skäl kunde de finna att hitta på ett kvinnoförbund i riksdagens mest patrikala parti. Jag har under mina år i politiken inte träffat en enda förtroendevald kvinna för SD. Jag ser bara medelålders vita män.

Vad som nu kommer hända både politiskt och juridiskt blir intressant att se. Kommer Jimmie Åkesson även att reda ut denna storm och kunna sitta kvar. Kommer väljarna än en gång ha överseende med SDs beetende? Vi var många som trodde de skulle knäckas av ett järnrör men de gick stärkta ut av den krisen. Jimmie Åkesson har tidigare överlevt förnedrande sånger i en hytt på finlandsfärjan. Det är en partiledare som klarar sig ur mer än någon annan. Kanske just på grund av att de flesta inte ser honom som seriös men ändå tänker rösta på dem. Detta gör denna fråga så svår att förstå för oss andra politiker. De följer inte de ramar och regler som vi andra förhåller oss till mellan varandra och till våra väljare. Men som Aftonbladet pekar på så är de bidragsfuskare och har snott pengar från dig och mig, Kanske är det denna fråga som kan få fäste?

Till sist så blir det lite skrattretande att man i Expressen kan ta del av hur en kvinnlig medlem utesluts då hon köpt privata prylar för partiets pengar. Frågan är nu dock om det verkligen var partiets pengar eller?...

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5, SvD, DN, SVT, SVT2,
Mer av intresse finns på Opinionsverket. Intressant? Ta del av nya Högbergs Tankar.  Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, sverigedemokraterna, SD,

SD är inte en diskriminerad folkgrupp...

Tycker Oisin Cantwell i Aftonbladet har en tydlig bild av våra lagar och vad som är tänkt "Vita, heterosexuella toppolitiker med penis tillhör inte samhällets svaga"Så att åklagare backar och friar krogen är inte svårt att se. Möjligen att han ens tog upp frågan eller att säkerhetspolisen inte kunde mer om lagarna?...

Visst är det många av SDs medlemmar och sympatisörer som upplever dem som diskriminerade. Men enligt lagen så är inte fallet och ska inte heller vara. Att man som politiskt parti är inget brottsligt. Att det därmed inte finns ett skydd mot politker är en annan fråga. Hot och förtal är två exempel på användbara lagar som kan användas om man finner sig hotad som politiker, men inte diskrimineringslagen. Även om man ibland kan uppleva att det är en hetsjakt på oss politiker så gäller inte diskrimineringslagen mot oss. 

Kent Ekeroth är inte en minoritet. Han är en välbetald vit man med inflytande, som sitter som beslutsfattare i Sveriges riksdag. Han sitter i ett parti som inte är så populärt bland andra partier och ledamöter i riksdagen. Men mellan 10-15 procent av väljarna anser sig stödja honom och hans själsfränder i SD. Att då fortsätta med detta martyrskapet om utanförskapet och etablissemangets mobbing gentemot dem blir inte gångbart. någonstans så är det dags att inse att man är en av de valda och börja uppföra sig så också... Pojkstreckens tid är förbi när man med järnrör rusar runt på stadens gator och tror att man är nån Socker-Conny, som ska slå världen med häpnad...

Media mm: SVT, SvD, DN, Exp, Exp2, Ab, SR.

Mer av intresse finns på Opinionsverket. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, rättsväsendet, diskriminering, sverigedemokraterna, SD,

Parkbänkarnas förbannelse

Block… Block behöver man för att bygga, men block kan också stänga ute. I politiken använder man block för att bygga för att stänga ute. Det är inte ett optimalt sätt att leda ett land, landsting eller kommun på. Block suddar ut skillnaderna mellan partierna än stärker dem och gör det svårare för väljare att välja och ställa till svars. Blockpolitiken minskar partiet och tvingar fram röstande på person och parkbänkar

I Sverige har det under en lång tid funnits blockpolitik. Kraften i politiken har varit skiftande men sedan 2006 har det kraftigt förstärkt med att Alliansens bildande. Två block i svensk politik med SD som någon form av tredje väg (dock oftast med en kantring åt det högra hållet)? Medan ledande Allianspolitiker pratar om tydlighet och vikten av att ge besked så är väljarna mer frågande än vad exempelvis moderatledaren Fredrik Reinfeldt är. Visst finns det de som gillar två block för det underlättar i ens egen valsituation. Som en passus så tror jag inte så många egentligen är så där stormförtjusta i alla dessa val som man ständigt behöver göra. Men frågan för mig som blir allt mer aktuell är om väljarna väljer ideologi eller person. Som socialdemokrat är det min högsta önskan att valet sker utifrån en stark ideologisk övertygelse om att mitt partis ideologi kommer vara det som formar det perfekta samhället i all tid. Men det är jäkligt naivt att tro så.

När en väljare för ett par år sedan redovisade hur hon röstat för mig så sa hon –Jag röstade på DIG i kommun, en känd kristdemokrat i landstinget och Vänsterpartiet i riksdagen. Så långt bort från ett blocktänk som det går att få. När jag pratade med en lokal bankman för ett par år sedan så sa han att han röstade på oss i kommunen eller rättare sagt på vår dåvarande ledare som samtidigt var lokala skattechefen för han var den enda som kunde ekonomi i kommunen, medan han till övrigt var inbiten moderat.  Någonstans i det lokala så handlar det om person och parkbänkens förbannelse. Är det inte en person så är det placeringen av parkbänkarna som avgör valet.

Någonstans så finns vi för långt bort från väljarna och deras vardag. Vi har inte lyckats förmedla att även placeringen av parkbänken kan ha en underliggande ideologisk konflikt som inte synliggörs. Att man som politiker även lokalt har sin ideologiska ryggsäck med sig oavsett vad man säger. Oftast kan man mötas ändå men ibland så kraschar det.

Så min bild är att man även på riksplanet närmar sig en position där inte väljarna kan skilja på partiet utan det även där blir person och parkbänkar som avgör var ens röst hamnar. Ett gödande av blockpolitiken kommer inte lyfta partiet utan personer och deras syn på parkbänkar…

Parkbänkarnas förbannelse

Media mm: DN, SvD, Ab, Exp, SVT.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, SD, sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Alliansen, val 2014, #val2014,

Alliansens relation med SD?

Så kom voteringen på Sverigedemokraternas förslag och de som var emot tryckte på ja knappen och voteringstavlan blev grön. Alla trodde att det endast skulle vara tre röda pluttar som var rösterna från SD… Men de fyra Allianspartierna valde att avstå… Ett märkligt beteende och ser man också att SD la ner sina röster på Alliansens förslag så utvecklade sig en konstig känsla i salen…

Den andra dagen på landstingsfullmäktige och voteringsklockan ringer. Alla ledamöter fattar dosan för att rösta. Sverigedemokraterna hade ett genomarbetat budgetförslag måste man erkänna även om det inte fanns något att stödja. När så de begär votering så röstade vi emot och trodde att Moderaterna, Kristdemokraterna, Centern och Folkpartiet också skulle det. Men till vår stora förvåning så valde de att avstå och en märklig stämning infann sig. Var stod de någonstans? Frågor som de inte tog ställning till var SDs förslag om utförsäljning av landstingets fyra folkhögskolor och kraftiga nedskärningar på kulturen. Frågor som vi varit ense om under hela resan. Men nu så avstod de att visa var de stod i frågan… Det känns märkligt och väcker frågor… Var står egentligen Alliansen i sin relation med SD? Under lunchen så har jag inte fått några direkta svar utan en tystnad är det som mött mig förutom detta "Ja, ni får allt försvara era egna förslag, hörni. Ni är 38 mot 3, borde gå vägen ;)"

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, SD, sverigedemokraterna,

Sverigedemokraterna, som alla andra?

Kan inte låta bli att känna en viss offerkofta trots att Jimmie Åkesson försöker iklädda sig rollen som statsman i SvDs intervju med honom i dag. Samtidigt så publicerar samma tidning en väljarundersöking som tar ifrån SD rollen som tredje största parti. Det känns som SD är på väg att gå i trianguleringens fälla som alla de andra partierna. Släppa sin unikitet och bli en i mängden…

Två partier har stått ut lite mer än de andra i riksdagen. Det är Vänsterpartiet, som i dagens undersökning går framåt, och SD på den andra sidan. Med dagens intervju så ser det ut som om SD vill närma sig smeten i mitten och lämna den där fria kantspelarrollen som varit deras signum. Förstår att SD gör det för att försöka normalisera sig som parti och få en acceptans. Men de balanserar redan idag på tredjeplatsen i svensk politik utifrån just sitt kantspel och kunna fånga upp de som anser att alla andra partier är samma skit i mitten. För Socialdemokraterna är dagens besked viktigt och bra, om man hanterar det rätt. Grunden handlar om att lämna systemkramandet och återgå till att bli en ständig opposition till orättvisor.

Väljarna söker ingen mitt i smeten utan den som är unik, den som sticker ut och den som förstår mina problem och har lösningar på dem. Kanske inte alltid ideoloigiskt korrekta men som ändå visar på möjligheter. Vänsterpartiet har visat på detta med vinster i välfärden och SD inom invandrarfrågan. Men väljarna behöver inte dela dessa partiers ideologiska bas.

Så dagens besked från SD är på det sättet bra. Men det handlar också om att (S) vågar ta sig ut på kanten och spela sin egen politik. Beskedet från Löfven om att vi ska gå till val på egen hand är ett steg i rätt riktning, men det kräver också att vi går till val på vår egen politik utan att snegla på motståndarna till höger och vänster. Det handlar om att snegla på samhället, väljarna och utifrån det formulera lösningar byggda på våra värderingar och vår ideologi. Enkelt på pappret men tydligen så svårt i verkligheten…

Media mm: SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Ab, Ab2, DN, SVT,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, sverigedemokraterna, SD, #val2014, val 2014,

Rätt åsikt, fel ord?

Ordet som han sa 2002 var det fel på... Det handlade om språkbruket. Men inte om innehållet. Fortfarande så kan man utrycka rasistiska åsikter, bara språkbruket är det rätta. Ett avskalat mer sofistikerat som inte direkt är urskiljbart som rasistiskt… Det är SD anno 2013. 

Jonas Åkerlund visar på sina åsikter som fanns 2002. Jimmie ”Noll tolerans” Åkesson påtalar att det var så länge sedan och det var ju ett felaktigt språkbruk som Jonas Åkerlund hade. Inte med en stavelse så påtalas att det är innehållet som är förkastligt. Han var då, 2002, bara lite för tydlig. Sverigedemokraterna sitter i våra beslutande församlingar. En del stolar står tomma men ändå så har väljarna valt att inte rösta på något av de andra partierna utan att lägga sin röst på ett parti med sin grund i den rasistiska rörelsen. Ett parti som gång efter annan låter sitt ursprung skina igenom. I vilket annat parti skulle de åsikter som Jonas Åkerlund förmedlar komma undan? Vi kan glömma om att det var förr… Det var bara tio år sedan vilket är en otroligt kort tid när det gäller politiken och särskilt när det gäller sådana åsikter som måste bottna i något djupare än något som bara slängs ut så där…

SD kommer få mellan 10-15 procent i valet om mindre än ett år. Något annat tror jag inte. Det finns ett underlag som är bra mycket större. Något över 40 procent av de socialdemokratiska sympatisörerna och över 50 procent av moderaternas delar SD syn på flykting och invandrar frågor. Trots de uttalande som i aktuella fallet Jonas Åkerlund uttalar så har det ett stöd. Från närmar håll ser jag Thoralf Alfsson från Kalmar som med noll toleransen fått lämna partiet med vändande runda. Trots detta så har det stöd för mellan 10-15 procent.

Något annat måste till för att få väljarna att välja något annat. Vi kan förfasa oss över SDs åsikter men de är här. Vi måste se lite mer under ytan för att reda ut varför medborgarna i Sverige och stora delar av Europa lägger sin röst på dessa partier. I vissa länder rent nazistiska. En grund är att medborgarna upplever en allt större otrygghet när det gäller skolan, barnen, brott, jobben, boendet och ens gamle mor. Klassiska områden för socialdemokraterna att komma till rätta med. Men vi lyckas inte idag. Grunden finns…

Började att förfasa mig över de åsikter som läcker fram från SD. Hur man hela tiden argumenterar om det olämpliga språkbruket och låter själva åsikten stå okommenterad... Det finns en linje från Jimmie "Noll tolerans" Åkesson. Vrida debatten locka nya grupper och gömma åsikterna med "bättre" språkbruk... 

Media mm: Ab, Ab2, SvD,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, #val2014, val2014, sverigedemokraterna, SD,

Sociala lokala rörelser en kraft mot rasism

Idag så fick jag lite pusselbitar av Alex Bengtsson på Expo. Det var inte det traditionella retoriktrimmingen gentemot SD utan mer hur med lokal organisering kan bli en demokratisk motkraft. Hur vi kan ta det sociala ansvaret i byn, staden eller kvarteret som vi bor i.

Som ni vet är jag sökande i hur Sd och dess idéer ska bekämpas. Jag närmar mig nu att det handlar om flerapunkter där jag i dag fick en modell för ena punktent. Mitt första punkt är fortfarande arbete och full sysselsättning. Det är grunden för vårt samhälle idag. Med det följer också en bättre intergrationspolitik och idag fick jag också en pusselbit genom Mikael Dambergs artikel i DN. Sedan så kommer biten från Expo som handlar om hur vi organiserar oss lokalt. Med, egentligen klassiskt, folkrörelse arbete så hjälper vi till i samhället. Är den sociala rörelse som tar vid där samhället av ett eller annat skäl inte orkar, kan eller vill göra något. Modellen är inte så svår, på pappret.

Enkelt så samlar man aktiva sympatisörer, som gärna får vara lite av affischnamn i lokalsamhället. Det handlar om att skapa legitimitet för det man vill skapa. Vidare så fångar vi deltagare som är med i de aktiviteter som behöver göras i området. Det kan vara att nattvandra, demonstrera, fixa trasiga fotbollsmål. Vi vet att det idag utförs av den nazistiska rörelsen och skedde i Husby och det sker i en större utsträcking i Grekland genom Gyllene gryning. Nästa steg är att ge deltagarna kunskap om rasismens mekaniker och där finns folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Där efter kommer det med all sannolikhet växa fram en kärna som leder det lokala arbetet. Känner ni igen er? Det är vägen som folkrörelse Sverige växte fram på. Inte uppfinna hjulet på nytt utan ta fram det renovera och rulla på. Modellen kommer säkert att se olika ut beroende på vilka förutsättningar som finns. Mycket av detta görs idag utan att man tänker på att det är en antirasistisk insats. Jag ser I min kommun hur Vimmerby IF med sitt engagemang för de ensamkommande unga fått in dem i samhället och att de inte är vi och dom.

Den sista delen är förstås även att möta SD i våra folkvalda församlingar och då trimma argumenten gentemot dem precis som vi gör mot moderater och Vänsterpartister. Där är det ingen skillnad utan när det gäller argumenten. Det största problemet är att det finns en osäkerhet som ibland går över i rädsla när vi ska ta fighten den där måndagkvällen då kommunfullmäktige sammanträder. På något sätt så litar vi inte på våra värderingar och att vår politik håller. På den sista punkten bör vi tänka till. Inte för att närma oss SD utan tvärtom visa på särarterna och hur vi vill lösa dagens samhällsproblem.

Så punkt två och tre kan vi klara relativt lokalt. Men punkt ett med jobben, utbildning och integration är den svåra käpphästen, för att tala Reinfeldtsspråk. Här måste man ta ett djupare resonemang. Det finns embryon men det räcker inte. Vidare så måste det fram en konflikt yta mellan de demokratiska partierna visa på att vi vill olika. För det gör vi men en rädsla att tappa mellanläget hindrar oss. Läs min postning från i morse på det ämnet.

Det var några rader och jag kommer återkomma i ämnet på ett eller annat sätt. Lätt på pappret men svårare i verkligheten.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, Karl-Petter Thorvaldsson, LO, integration, jobben, Expo, SD,