Rätt och fel herr Bodström

En gammal minister ger sig in i leken. Det blir både rätt och fel. Jag har skrivit det tidigare. Thomas Bodström är inte snabb utan väntar in vart vindarna blåser och då kliver han ut på plan. Så även denna gång. 

I helgen så är det årsmöte i Stockholms Arbetarkommun. Ett årsmöte som följs av hela landet då det inte bara är huvudstadens socialdemokrater som får en ny ledning. Många av de som idag nämns är också framtida ministerämnen och med det så har valet fått en viktigare roll.

Att partiet inte mår helt ok internt är uppenbart. Vi har lyckats få till en riktigt bra politik som har stärkt oss. En politik som oroar våra politiska motståndare och gläds av våra sympatisörer. Men så länge vi inte har en trovärdig organisation och företrädare som hellre träts med varandra än att stå på barrikaderna mot orätvisor varken kommer eller förtjänar vi att vinna val. Som jag tidigare skrivit så "Men vi vet att striderna i Stockholms arbetarkommun är av politisk dignitet. Sedan urminnes tider så har det varit för och emot. Vänster-höger, upp-ner, gammal-ung. Det är som om näringen kommer från strider. Strider som kostar makten i staden och kanske till och med landet" Men det duger inte längre.

Men att som Thomas Bodström ge sig in i politiken 6 timmar och ha en massa åsikter för att sedan dra sig åt sidan igen är inte trovärdigt. Ger man sig in i debatten så får man också löpa linan ut eller tiga. Det är synonymt med honom att ge sig in och sedan slinka undan. Vi minns efter valet hur han stack till USA och bara var borta. Så vill du partiet väl så visa det mer än 6 timmar. Men hans kritik är både rätt och fel. Partiet måste ta nya tag och öppna upp de slutna processerna, men han är fel person att föra fram det hela då han inte kommer fram för han vet vartåt opinionen är på väg...

Nu ska jag iväg och vara auktionsutropare för att samla in pengar till ett byggande av ungdomens hus i Mukono, Uganda så att de kan få en mötesplats för att förverkliga barnkonventionen. Åter kommer senare med turerna i huvudstaden

Media mm: SvD, SvD2, Ab, Ab2, Ab3, DN, Exp, Exp2, Johan Weterholm, Antonsson.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Veronica Palm, Ylva Johansson, Stockholm,

Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Det som sker i Stockholms arbetarkommun är inte deras intresse utan också resten av landet. Dels så avgörs troligen valet 2014 i storstäderna med Stockholm som primärt mål och dels så är det ett antal troliga ministrar som är inblandade i diskussionen om ledarskapet.

När jag i slutet på 80-talet var aktiv i SSU i Stockholm så hände det relativt ofta i valrörelsen att partihögkvarteret på Sveavägen 68 ringde Stockholms arbetarkommun med desperation i halsen över att vi höll på att förlora valet. Gör nått, pengar finns, var ofta budskapet. Och Arbetarkommunen tillsammans med SSU gjorde nått. Det var galor, debatter mm allt för att få den Stockholms baserade median att skriva om (S). Så det som sker i Stockholms Arbetarkommun berör även Vimmerby och inte bara länet som Johan Westerholm skrev om tidigare. Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Ska börja med att ge beröm till två av huvudpersonerna just nu. Vi har den nuvarande ordförande Veronica Palm som drar ett hästjobb och har tagit beslut och stått för dem relativt ensam. Men hon har växt som ledare och talesperson. Vidare så är det Ylva Johansson som inte väljer att ta strid med Palm för att hålla samman partiet. Två ledande socialdemokrater som visar på starkt ledarskap när det krisar i partiet. Jag tycker om detta. Sedan så kan man ha synpunkter på själva hanteringen men nu verkar partiet ha fått igång någon form av krishantering och i fronten ser jag Veronika Palm stå. Både Veronika Palm och Ylva Johansson är mycket troliga ministrar i en kommande socialdemokratisk regering och kan efter denna kris gå stärkta ur den och skaffat erfarenheter kring kris och konflikthantering som är mycket värdefulla i en kommande regering.

Men vi vet att striderna i Stockholms arbetarkommun är av politisk dignitet. Sedan urminnes tider så har det varit för och emot. Vänster-höger, upp-ner, gammal-ung. Det är som om näringen kommer från strider. Strider som kostar makten i staden och kanske till och med landet.

Så när Daniel Suhonen idag skriver i Expressen blir jag först glad då han likt mig lyfter Veronika Palm och hur hon hanterat frågan, utifrån de förutsättningar som har givits. Men sedan kommer den där slängen om höger-vänster och hela artikeln faller platt. Visst räknas Ylva Johansson till den ena kanten särskilt som hon är gift med förra finansministern Erik Åsbrink (Hört sägas att tack vare honom och Ylva så införde Göran Persson dansförbud på regeringens kräftskivor då han blev av med två duktiga ministrar på det sättet…).

Så det som kommer ske i Stockholm i helgen är av nationens intressen och ni kommer vara bevakade av partivänner runt om i landet. Era beslut eller icke beslut kan påverka valutgången för oss alla.

Till sist så har vi fortfarande en fråga att reda ut. Socialdemokraternas förhållande till religionen. Jag känner att den inte är färdig den frågan och den är inte lätt. Vissa sitter med vid bordet andra gör det inte.

Stockholms Arbetarkommun, i nationens intresse

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Ab4, Exp, Exp2, Exp3, DN, SvD, SvD2, SVT, SR.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Veronica Palm, Ylva Johansson, Stockholm,

Lite annorlunda är nog Socialdemokraterna

Inte som de andra… Ja, Johan Westerholm påminner oss om något. Vi hade ett samtal om detta idag. Det finns en förväntan att vi ska vinna valet 2014. Vi tror det väljarna tror det, näringslivet tror det och moderaterna tror det. Men ack så farligt det är…

Trycket på kongressen från företagare, media har inte skådat sin motsvarighet. Inget av de andra partierna kommer i närheten av den fokusering som sker när socialdemokraterna samlas. När en ledamot i socialdemokraterna har fått lämna sin plats så skrivs det spaltmeter om det än när det regeringsbärande partiet har en person som har mer tvivelaktiga uttalande på sin agenda. Det finns en förhoppning bland många att vi ska återkomma till makten. Men också inom delar av högern en oro. För att den sittande regeringen slutat leverera åt näringslivets nyliberala kampanjorganisationer blir allt tydligare. Med Fredrik Reinfelds ord om att näringslivet är ett särintresse bland de andra. Man kallar inte arbetsmarknadens partner som särintressen. Vill minnas att även Göran Persson kallade LO för särintresse och de kostade på.

Men vad innebär detta tryck på socialdemokraterna? Dels så har vi inget privatliv som parti alls. Allt utifrån att vi är en nations intresse då vi förväntas leda den. Sedan så har vi själva genom partisekreterare Carin Jämtin flaggat att vi ska vara Sveriges mest öppna parti. Det förpliktar. Detta gör att ”hemlisar” inte kan finnas. Dels så har vi en partistyrelse som är som en minikongress med ca 70 personer. Alla som vet något om organisationer vet att allt över en läcker. Så det finns inget som bara är internt för partiet. Medlemstidningarna är idag Aftonbladet och Expressen. Vi kan vara för och emot men det spelar ingen roll för faktum är att det är så. Därför måste vi lära oss hur vi använder våra medlemstidningar.

Men är då valet vunnet. Om alla vill och alla förväntar sig att vi ska vinna? Nix tvärtom så är det ett säkert tecken på ännu en förlust. Ännu en valförlust. den tredje i rad. Men här vinner man inte med tre i rad... Visst finns det en bättre självkänsla och en mer verklighetsförankrad politik än för ett år sedan. Vi har en ledning som har ett större förtroende både internt och externt. Förutsättningarna för valseger är bra mycket större. Men arbetet börjar nu. Vi har fortfarande saker som måste redas ut för att. Vi har ett arbete med den interna organisationen. Vi måste reda ut det. för som jag skrev igår ”Vi har tyvärr en förmåga att tro att det bara är att gå vidare utan att märka ut gropen vi fallit i och vips så faller vi igen...” Har själv grävt en grop idag och var snabb att plantera igen den... Dags att partiet måste göra det också utan att begrava något. Ty de har en förmåga att komma fram...

Lite annorlunda är nog Socialdemokraterna, men fler vill bli som vi...

Media mm: SvD, DN, DN2, Martin Moberg.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Välfärden, vinster, svenskt näringsliv, Urban Bäckström

Seriösa näringslivet och Urban Bäckström...

Tunga aktörer inom svenskt näringsliv menar att det beslut som togs på den socialdemokratiska kongressen var bra och kommer rensa ut aktörer som inte är seriösa. Men frågan ställs nu på sin spets. Är Urban Bäckström en seriös aktör? 

Det finns en splittring i svenskt näringsliv. Dels är det tunga näringslivsföreträdare som inte ser några problem med det beslut som Socialdemokraternas kongress tog. Dels Urban Bäckström som talar om en hel branschs död. Vems intressen är det som Urban Bäckström bevakar när han i så hårda, dogmatiska ordalag sågar beslutet? Har han fortfarande förtroende att representera svenska bolag eller är det moderaten som smyger igenom? Jag ska inte döma utan det får näringslivet göra, men ska de tas på allvar i de politiska leden så känns de inte så seriösa om de företräds av en person som inte verkar företräda näringslivet?

Väntar med spänning på hur Urban Bäckström kommer såga Investors vd, Börje Ekholm som inte ser några problem med kongressbeslutet. För lite rättning i leden måste det ändå bli. Hur ska annars högern kunna vinna fler val?

Media mm: Peter Johansson, DI, Ab,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Välfärden, vinster, svenskt näringsliv, Urban Bäckström

Är religion politik?

Vem ska jag tro på? Min förvirring blir allt större för var dag som går. Jag är inte muslim, jag är inte med i Svenska kyrkan. Anser att många religiösa företrädare inte delar värderingar som jag står för. Lämnade Svenska kyrkan på grund av bristande kyrkotro och har inget med min gudstro att göra. Är religionen privat eller offentlig? Är religion lika med politik? 

Gränsen mellan religion och politik är hårfin i många sammanhang. Sverigedemokraterna är bra på att spela just på det. Det finns de som vill hävda att man inte ska blanda religion och politik men så är inte fallet. Religion spelar en viktig roll i de politiska skeendena runt om i världen. Islam i mellanöstern likt katolicismen i andra delar av världen. I Uganda som jag snart reser till har den kristna högern från USA arbetat hårt med homofobin. Bland annat så har de lyckats få en parlamentsledamot att lägga ett förslag som skulle innebära dödsstraff för homosexualitet och att informera om detta. Allt bottnar i en snäv kristen syn på världen. En kristen syn som står så långt bort från mina socialdemokratiska värderingar som helst. De personerna kan inte få plats i en socialdemokratisk styrelse. Frågan är om de ens kan få medlemskap.

Jag är inte en kunskapsklippa när det gäller Islam. Likt den kristna religionen så finns det grenar som är liberala till fundamentalister. Det finns signaler att Islamiska förbundet dras mer åt det fundamentala än det liberala hållet. Att man som medlem eller än mer som förtroendevald ska dela dessa delar. Signaler kommer att Islamiska förbundet är mer av en politisk rörelse med islam som grund, än ett religiöst sällskap. Finns det en politisk agenda som styr Islamiska förbundet? Debattörer slår än det ena än det andra i huvudet på varandra.

Så personfrågan om Omar Mustafa är mycket allvarligare än Håkan Juholt. När det gällde Juholt så var det mer av klantigt ledarskap och plumpa uttalande, men här är det den politiska kärnan som prövas genom en person. Hur hanterar vi ideologin när den prövas av andra värderingar och hur långt kan man tänja på idéer? Vart går gränsen mellan politiken och den privata tron. Vad är religion och vad är politik. Partiledningen har ett ansvar att reda ut rågången mellan detta. Vi lever i ett multikulturellt samhälle där konflikter mellan kulturer kommer bli allt vanligare (ska inte läsas negativt, då det kan ske spännande utveckling av det) och då måste vi som parti ha en strategi, tanke för hur vi möter det. Arbetarrörelsen har växt ur barn av sin tid med den vita manliga idealet som norm. Sakta så har feminismen tillåtits komma in och nu förs samtalet kring HBT. Visst står det i våra program men hur är snacket nere på gräsrotsnivå? Står vi verkligen upp för dessa idéer? Lägg på det, det multikulturella samhället och medlemmar känner en oro. Plötsligt så känner man inte igen sitt parti. Med Mona Sahlin blev det tydligt och därför så hyllades Håkan Juholt som gick hem i bruksorterna och fortfarande är så populär där. Han talade det språket som man ville höra. Nu står vi där med #Omargate. Ett viktigt ärende som handlar om grunden. Vilka grupper och vilka idéer får man ta in i Socialdemokraterna.

Idag träffas den socialdemokratiska ledningen och då måste de ta tag i frågorna. Vi medlemmar ute i kommuner måste få besked om hur vi ska hantera dessa frågor Det finns en vilsenhet och för var artikel som läses, skrivna av en den ena sidan och en den andra sidan så ändras våra tankar. Allt låter så bra eller så dåligt.  Medlemmarna behöver något att hålla sig i. Partiledningen har det ansvaret. Att vara en ledning som leder när det krisar. Nu ställs Stefan Löfven och framförallt Carin Jämtin (Det är partisekreterarens ansvar att hålla samman partiet). När mötet är klart så kommer det inte hålla med ”Ingen kommentar” utan vi behöver tydliga besked. Ute i arbetarkommunerna så har vi muslimska medlemmar som gör ett fantastiskt jobb. Men det finns en risk att man börjar grubbla på dem, bakom ryggen om de är ”riktiga sossar”. Det är inte behagligt, det är inte bra och bygger också vid en rädsla vid allt som inte är som det brukar.

Vad går gränsen mellan politik och religion? Går det en gräns mellan religion och politik?

Media mm: DN, DN2, DN3, Ab, Exp, SvD, SvD2, SVT, SVT2,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion, Carin Jämtin, Håkan Juholt, Muslim,

En svart, en vit, en socialdemokrat

Rädslan, den finns där trots att vi inte vill det. De bryter på ett annat språk, är på , vill så jäkla mycket och på ett annorlunda sätt… De kommer från en annan kultur och vi vill så gärna ta dem till oss. Men är vi mogna uppgiften? Socialdemokraterna är en internationell rörelse, men samtidigt så inskränkt lokal. De är en svart, en vit, en socialdemokrat

I Vimmerby arbetarkommuns styrelse har vi ingen som är född utanför landets gränser om in Anders som har några former av band till Åland räknas? Men vi har en uppsjö av medlemmar som kommer från andra länder. Vi ser dem i medlemslistorna och ibland så tar Mustafa med sig någon på möte. Men oftast så är det bara Mustafa som kommer. Nu driver han på för att vi ska engagera oss i frågan om Palestina. Han vill så mycket och har så mycket idéer. Han kan nog upplevas som en jobbig typ. Kommer ihåg när vi hade fått avslag på motionen om natt- och helgbarnomsorg. Mustafa sa att vi drar igång en egen verksamhet. Några partimedlemmar ville genast stämpla honom som borgare. Men jag sken upp. Tillbaka till folkrörelsen. Då den borgerliga kommunen inte hjälper våra arbetare så tar vi frågan i egna händer. Precis som vi gjorde när arbetarrörelsen bildades. Mustafa var och är en folkrörelse människa som inte är van att få allt serverat. På det sättet är han mer socialdemokrat än vi andra som väntar på att kommunala beslut ska verka. Men han är muslim…

IOGT/NTO har ställt en lokal till förfogande där de har sina möten och fredagsbön. Det kommunala bostadsbolaget orkade inte med att erbjuda en lokal i bostadsområdet där de flesta av kommunens muslimer bor. De åkte ut när det blev känt att de lånande en källarlokal för sin verksamhet.  Ingen hade klagat men det fanns en rädsla. En annan gammal folkrörelse tog vid och lösningen blev mycket bättre än jag anat. Från att IOGT/NTO höll på att förlora sitt kommunala stöd för lokalen så blev det plötsligt fullt av aktivitet, både egen och andras och kommunen är mycket positiv.  Hur de gamla IOGTarna tog till sig gruppen muslimer blev en otrolig praktisk integration. Från början var det nog mest egoistiskt för att klara ekonomin men så bra det blev. Partiet var handfallet och hade i bostadsbolagets styrelse inte tagit någon direkt fight för att se till att muslimerna fick möjlighet till att utöva sin religion och träffas. Det fanns/finns en rädsla, osäkerhet. Likaså vågar vi inte riktigt ta i frågan om en begravningsplats. Frågan har väckts, men ingen tar riktigt i den och ingen säger heller ifrån. Man tassar fram…

Socialdemokraterna i Vimmerby är relativt homogena. Det finns en gruppkänsla över vad som är Vimmerby. Det tog tid även för en stockholmare som jag att ta mig in. Än är jag nog inte helt accepterad efter alla dessa år. När jag funderade på att kandidera till kommunalråd och frågade dåvarande distriktsordförande Håkan Juholt om jag sågs som stockholmare eller vimmerbybo. Det blev så uppenbart för mig att inte ens en som var född på ett annat ställe i landet skulle accepteras som den lokala ledaren. Hur skulle då en som kom från ett annat land kunna ta sig till toppen.

Vi är dåliga på att värva medlemmar. Vi undrar vad vi ska värva dem till. Vi känner inte att vår verksamhet räcker till. Vi tror inte tillräckligt på den politik som vi har tagit fram. Men Mustafa tror på den och värvar medlem efter medlem. Men vi är rädda, skeptiska på om de verkligen är sossar. För varför vill de vara med i ett parti som vi själva inte tror blint på? Har de en baktanke. Visst är vi glada men nya medlemmar innebär också mer jobb… Vet ni hur mycket portot är och vad fler utskick kostar för Arbetarkommun? Pengar som behövs till valbudgeten för valet vinns sista månanden/veckorna innan valdagen.

En svart, en vit, en socialdemokrat så ser det ut. Det är lång tid kvar innan vi kan skriva bara en socialdemokrat. Hindren är många och rädslan är stor. Det finns ett driv, ifrågasättande som vi tycker är jobbigt. När de kommer emot oss men all sin entusiasm så tar vi ett steg tillbaka. Vi orkar liksom inte med samtidigt som vi sitter på möten och just vill ha hungriga medlemmar som driver verksamhet och vinner val åt oss trötta medelålders Svensson.

Turerna efter Omar Mustafa är många. Jag har fått tänka till både en och två gånger över vad jag själv står. Hur jag själv agerar. Efter att ha haft arbetarkommuns styrelse i måndags och alla som satt där inkl mig själv klagade på att tiden inte räckte till för att engagera partiet så funderar jag kraftig på att lämna styrelsen. På villkoret att man tar in Mustafa Badran. En som brinner och har idéer. Ge honom verktygen så blir det åka av.

En annan som bet i mig var Magnus Ljungqvist som igår kväll skrev på Facebook ”När den svenska statskyrkan demokratiserades var det självklart för liberaler och socialdemokrater att gå in och försöka påverka kyrkan. Denna påverkan har fortsatt också efter att kyrkan skilts från staten. Vi har idag kvinnor som är präster, homoäktenskap och generellt progressiva och solidariska värderingar i kyrkan. Något som verkligen inte var fallet bara några tiotals år sedan. De radikala politiker som arbetade inom den kristna kyrkan kastades inte ut ur sina partier trots att kyrkan inte alls delade partiernas värderingar från början. De tilläts verka inom en religiös organisation därför att religionen betraktades som en privatsak och därför att partierna såg ett värde i att ha radikala företrädare som kunde förändra inifrån i det stora religiösa samfundet.” Det fick mig att tänka till. Var avståndet till Omar på det religiösa planet eller var det något annat? Visst finns det delar där Omar Mustafa kunde varit mer tydlig i sitt ställningstagande. Han är inte felfri i sammanhanget men döms han hårdare på grund av sitt ursprung? Likt jag efter 20 år som boende i Vimmerby kallas av äldre Vimmerbybor för ”Fjollåtta”

Jag har en resa kvar att göra rent mentalt. Socialdemokraterna har en större resa att göra för att resa från en svart, en vit, en socialdemokrat till vi socialdemokrater verkar vara oändligt lång. En resa som börjar hos oss själva för våra samveten i frågan är långt från vitt. Om någon påstår något annat så hävdar jag att de ljuger.

Media mm: DN, DN2, Johan Westerholm.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion, Carin Jämtin, Håkan Juholt, Muslim,

Bra Carin Jämtin, men våga nu!

Idag kan vi ta del av att Carin Jämtin i sin roll som partisekretare tar tag i problemet med valberednings- och nomineringsarbetet. Inte en dag för sent kan jag tycka som slagits för det en lång tid. Men nu gäller det för arbetsgruppen att våga ta fram de förslag som är nödvändiga och inte alltid politiskt korrekta i partiet!

Sviterna efter #Omargate börjar nu landa. Idag så presenterar Carin Jämtin en arbetsgrupp under ledning av Hans Dahlgren, kanslichef hos Socialdemokraterna. Kan känna att uppdraget kan vara lite snävt och frågan är om de som är satta i gruppen förutom Hans Dahlgren är just så moderna i sitt synsätt att de klarar att modernisera det som sker. Hade nog velat ha en mer blandad grupp än de tre som är föreslagna. Med i gruppen är också Illmar Reepalu som nuvarande ordförande i valberedningen och en gammal räv i sammanhangen Lena Hjelm-Wallén.

En fråga som är relevant att ställa (och som ställdes på Facebook när jag kommenterat initiativet) är om inte organisationsutredningen skulle ha utrett även denna fråga. Så med det så har Carin Jämtin chansen att reparera lite av den skada som skett. Jag var kritisk till att organisationsutredningen inte orkade dra tangenten hela vägen ut. Att åter landa i kompromiss-träsket som inte längre verkar vara en fungerande framgångsväg. I ett mail skriver Carin Jämtin "När det gäller valberedningsarbetet bör former för en mer öppen process tas fram. En tidigareläggning av valberedningsarbetet ska också diskuteras. Det borde gå att hitta en process där kandidater till viktiga beslutsorgan inom partiet blir brett kända betydligt tidigare än vad som nyligen varit fallet" Det är bra och i samklang med det som den Öppna kriskommissionen drev efter valförlusten 2010. Att man inte till kongressen orkade med dessa förändringar var beklagligt men turerna kring Omar Mustafa verkar ändå ha fört med sig något gott.. Det hela ska vara klart till juni och jag kommer vaka över arbetet, om det inte sker helt slutet förstås...

Media mm: SvD, Ab, Ab2, Exp, Exp2, DN, Martin Moberg, SvD, Aftonbladet 1, Ab2, Expr, DN 1, DN2, DN3, SvD 1, SvD2, SvD3,Aftonbladet och den alltid så positiva Antonsson...
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion, Carin Jämtin,

Mögellukt

Så var valet över. Kongressen hade gjort sina val. För ett par år sedan så var det Håkan Juholt som det stormade över. Idag är namnet Omar Mustafa. Allt i en grund att inte valberedningen gjort sin hemläxa. Grunden är att det finns traditioner som är allt för starka i Socialdemokraterna och rent ut sagt börjar lukta mögligt… Möglig makt....

Valberedningen… Det finns traditioner… Några skrivna... Massa oskrivna… Ett parti som sakta börjar inse att samtiden kommer ikapp, men inte vet hur de ska hantera det.

Några oskrivna regler… Den ekonomisk politiska talespersonen sitter inte med i VU bara ersättare. Allt för att kunna visa på att personenen inte styr partiet… Kjell-Olof Feldt var ersättare och så även Göran Persson… Nu är Magdalena Andersson det. Maktkamperna som idag pågår i partiet och med en bas i Stockholms Arbetarkommun har sin början i SSU på mitten av 80-talet. Många av de som slåss om inflytande och makt fanns med striderna. Partistyrelsen kommer avlönas på det mesta i konkret mat då nästa styrelse kommer ta en delegationsordning som lämnar få frågor till över för styrelsen och låter VU ta hand om de mesta. 

Partiet har egentligen inte haft en valberedning på många år, om ens någonsin. Ett gäng utsedda för att bevaka intressen och till slut kröna en ledare av de utvalda. Utvalda på kompromissens våg. Ibland så har det följt med kompetens i andra fall inte.

Träffade Håkan Juholt idag. Han funkade inte som kompromissen som skulle leda partiet. Men han är populär bland gräsrötterna. Bland de toppskiktet verkar han inte funka och känna sig bekväm… Känner en osäkerhet om han kan vara kvar. En sida säger definitivt nej. Tiden i riksdagen och möjligheterna att göra praktisk nytta för Kalmar län. Men han har ett stöd på golvet. Men hur många kvadrat är det? Men i hans närhet så trivs man. Jag vet att det är märkligt utifrån vad som jag skrivit. Men det blir aktion med Juholt i sällskapet. Som en sa idag. Juholt är en av de få som verkligen kommer och lyssnar och förstår.

Ikväll så har man demonstrerat utanför partihögkvarteret i Stockholm, Sveavägen 68. En klassisk adress inom arbetarrörelsen. En adress som kanske måste bytas ut. Vi ser hur man samlar hela Socialdemokraterna där. Lokalt, regionalt och nationellt. Men det lokala och regionala sträcker sig i en snäv radie av Stockholms tullar… De spel som sker i huvudstaden blir med det en smitta rakt in i partistyrelsen och vidare ut i landet.

Så när partikamrater demonstrerar utanför 68:an så grubblar jag på vad? Är de för eller emot? Känner att vreden är felriktad. Att det är Stockholms Arbetarkommun som satt med frågan i knät. Alternativt så är det valberedningen och Stockholms stad som slängde in Omar Mustafa fem över tolv. Inte på grund av hans erfarenheter eller kompetens utan för att klara den interna maktbalansen. Att inte tappa makt i partistyrelsen. Med kunskap om bakgrunden så måste man varit medveten om att det fanns en risk för denna kritik. Befogad eller ej så han man i valberedningen ej överväga för- eller nackdelar.

Carin Jämtin måste våga ta det där greppet om partiet som det så väl behöver. Skit i att skaffa vänner och se till partiets bästa. Partiet mår nog inte så bra som kongressen ville spegla. Det finns samma hierarkier kvar som sakta lett partiet i botten. Personligen så har jag länge velat se våra lokala bolagsstyrelser med förtroendevalda men sakta sett hur bra det funkar med folk som tas in med kompetenser och tydliga direktiv från ägaren. Omvänt till partiet så tillsätt en partistyrelse på kompetens och strunta i representation. Se till att kongressen ger tydliga direktiv hur de ska arbeta och låt dem sedan göra det.

Ingen struktur på kvällens tankar men ut kom de… Men som vi säger i Bajen, Tjena! 

Media mm: Johan Westerholm, SvD, SvD, SvD, AB, 6M, DN.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion, Håkan Juholt,

Lex #Omargate

Resan är inte över med att Omar Mustafa lämnar uppdragen i socialdemokraterna. Vi har ett antal läxor att göra. Partiet är skadat av denna vecka efter kongressen. Men skadan kan med rätt ordning stärka oss. Om den viljan finns! Men först så måste ett akut krisarbete till för att reda ut det aktuella läget. Stefan Löfven har nu ett ledaransvar att ta.

Dels så måste vi reda ut vårt förhållande till religion. Rent generellt Inte bara Islam. Vi sitter nu med ett kyrkoval i knät och jag vet att det finns många som ifrågasätter om vi ska vara med i den föreningen? Nu bli frågan än mer relevant att reda ut. Vi vet att alla religioner har delar som kan vinklas emot partiprogrammet i både tolkningar av kristendom som andra religioner. Vi vet också att det finns olika inriktningar som är allt från fundamentalister till liberala utövare och uttolkare. Vill här hävda att Livets Ord och Jehovas vittnen kan vara problematiska att vara med i Socialdemokraterna då de har delar som, enligt mig, strider mot de socialdemokratiska värderingarna. Så det är en grannlaga uppgift som vi måste ta i. Jag är idag svaret skyldig, men känner att vi måste reda i det. Religion och politik är alltså den ena frågan.

Vidare så handlar det om valberedningens arbete. Detta slutna rum som kan få konklaven att verka öppen och framgångsrik. Tja framgångsrik är den ju då de varje gång får fram en Påve som världen ställer sig bakom. Det kan man inte säga om de senaste årens valberedande. Inte ens en enig valberedning kan man få fram utan att utöka ledamöter i de församlingar som ska väljas. Bristerna är stora i underlag som gives valberedningen. Vidare så är frågan kompetensen på valberedningen som är vald för att bevaka särintressen som det finns så gott om i partiet. Sist denna gång när det gäller valberedningen är det slutenheten och den mysticism som den bygger upp kring sig. Att stå över oss andra trots att de bara sitter för att bevaka intressen.

Vi bör även se över hela nomineringsarbetet med kriterier och tider som nomineringar ska vara inne. Inget fem i tolv längre! Sedan så måste vi våga se över organisationen igen. Vi kan inte ha en styrelse på 33 personer med lika många ersättare. Fick igår höra av Johan Persson att på nästa möte ska en delegationslista till VU (Verkställande utskottet) tas och den ar lång. Hade varit bättre att VU var styrelse och de 26 distriktsordförandena bollplank och förankringslinje ut i landet.

Det är nu två år kvar till kongress när vi kan göra förändringar och ta den tiden. Redan i maj har partistyrelsen sammanträde och möjlighet utifrån efterspelet till kongressen ta tag i frågorna och sätta fart på utredningsmaskineriet. Men först en viktig passus. Under hösten kommer listorna till riksdag, EU, landsting och kommuner att diskuteras, beslutas och marknadsföras. Se till att valberedningarna runt om i landet får förutsättningarna. Jag vet att Gunilla Johansson som leder valberedningen i Kalmar län redan inom ett par veckor samlar sitt gäng för att ordna arbetet. Det är bra och fler bör följa hennes väg.

Hade jag varit folkpartist så hade jag kanske avslutat med ”Wes hall overcome” men jag är Socialdemokrat och gör det i alla fall med två skönsjungande herrar

Arbetet har precis börjat och förändringsarbetet ska ske med full insyn. Vägen mot ett modernt öppet folkrörelseparti anno 2020 kräver mer än gårdagens lösningar!

Media mm: Paul Ronge, Exp, Exp2, Exp3, Johan Westerholm, Ab, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN, SVT, SVT2, SVT3, SR, Newsmill, Martin Moberg, Ulf Bjereld.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion,

Omar Mustafa måste välja...[UPPDATERAD] Han avgick

.... säger idag Stefan Löfven. Omar Mustafas båda uppdrag är inte förenliga enligt Stefan Löfven. Det är bra med en tydlig signal från partiledningen. Nu ligger åter bollen hos Omar Mustafa.

Det verkar som om frågan kring Omar Mustafa verkar lida mot sitt slut. Idag så uttalar sig Stefan Löfven på en konferens i Härnösand. Enligt honom är det inte förenligt med att sitta kvar i partistyrelsen och eller Islamiska förbundet. Nu hoppas jag att Omar Mustafa innan helgen är över satt ner sin fot. Jag vill att måndagen börjar med att denna fråga är utagerad och att vi kan gå vidare med den politiska utvecklingen efter kongressen. Jag var sedan tidigare inne på att Omar Mustafa måste kliva av men ställer nu upp baom Stefan Löfven i frågan.

[UPPDATERAD]
Som jag ville blev frågan avgjord innan helgen var slut. Omar Mustafa avgår från samtliga uppdrag inom Socialdemokraterna. Men de är nu viktigt att partiet tar lärdom av allt detta. Vi bör se över alla kriterier som radas upp. Alla utom kompetens finns med som en person sa till mig på dagens distriktsårskonferens. Det handlar om att fånga samhället utan att för den delen bygga något gigantiskt. Att mer arbeta med känselspröten i stället för att rymma alla grupper i en styrelse. Risken att det blir fel är uppenbar och att vi inom partiet skadar oss mer än lyfter. Vidare så måste vi se på vilka kriterier som vi sätter upp för valberedningsarbetet. Idag så är jag osäker på om det finns några faller kriterier än representation för geografi och grupper? Till sist så hoppas jag Omar Mustafa finner en roll som gagnar även partiet. Som det hela utvecklade sig så skadade han partiet oavsett vad han i grunden tyckte. Ibland så måste det ske bondeoffer i politiken för att klara det större förtroendet. Tyvärr kan man tycka men så är dagens spelregler och vi äger inte själva att skriva om dem....

Vad som nu händer med den tomma platsen vet jag inte. Att det finns gott om ersättare gör att det rent praktiskt inte behöver vara en tom stol. Som det utvecklats sig så är det alltså Stockholms Arbetarkommun genom Veronica Palm som sett till att Omar Mustafa får gå. Enligt Palm så har situationen blivit ohållbar. Personligen hade det för mig känts bättre om Omar Mustafa själv valt att kliva åt sidan utifrån den situation som uppstått, inte få sparken vilket nu skett av Socialdemokraterna i Stockholm stad.

Tidigare posting i ämnet. 

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa

Skickat via Blogsy

Dags att kliva av Omar Mustafa [UPPDATERAT]

Är det möjligt för Omar Mustafa att sitta kvar. Är är det inte så att de är dags att han funderar på om att kliva av för att hjälpa partiet som han säger sig företräda. Allt mer uppgifter framkommer och hans svar är inte så glasklara som jag önskat.

Alla politiker har rätt att göra fel Men det finns en gräns. Som politiker så är den gränsen inte samma som för andra. Vi har en moralisk gräns som skiljer sig mellan partiernas ideologi och tradition. Enkelt så är det så att vi är i förtroende branschen. Vi ska möta medlemmars, medborgare och väljare. Här känns det som Omar Mustafa inte har förtroendet i någon av grupperna. Visst finns det grupper som stödjer honom men det känns generellt som han idag ite är den tillgång som man hoppats på. Socialdemokraterna ska ha högt i tak. Men det finns också en gräns särskilt om man sitter på en så pass viktig plats som partistyrelsen. Jag har därför landat i att Omar Mustafa bör kliva av partistyrelsen. Det känns i dagsläget bäst för både honom och partiet.

[UPPDATERAT]
Nu uttalar sig Stefan Löfven i frågan och beskedet är i mina ögon glasklart. Stockholms Arbetarkommun ska utreda frågan och inte ett minsta frågetecken får kvarstå. Tycker det känns skönt att vi fått en partiledare som är tydlig i frågan och sätter ner foten precis som vi medlemmar förväntar oss av en ledare. Nu ligger bollen hos Stockholms Arbetarkommun med Veronica Palm som ordförande och Olle Burell som kommunsekreterare att skynda snabbt och se till att utredningen håller måttet. Vi har inte råd med dessa persondiskussioner efter en framgångsrik kongress och en stark vilja i partiet att snacka politik.

Media mm: Exp, SvD, SvD2, DN, DN2, DN3, Ab, Ab2, SVT, Peter Johansson, Johan Westerholm, Ola Möller, Arbetet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa

Skickat via Blogsy

Allians på 3 i Kalmar län

Läser den lokala tidningen, Vimmerby tidning(inte än på nätet, sovmorgon?), och noterar att den klassiska maranata-insändaren från Alliansen om Socialdemokraterna är införd. Dock skulle den nog varit före Socialdemokraternas kongress... Visst har man försökt reparera med rubriken, men i det hela spelar det ingen roll... För de intressanta är slutet. De är bara tre. Vi som trodde att Centern eller Kristdemokraterna skulle åka bort så var det Folkpartiet... Så snopet.

Samtidigt som jag läser Vimmerbytidningen så kommer det en ny undersökning från YouGov som presenteras i Metro (”Två allianspartier ligger i respirator”). Där lyckas Kristdemokraterna ta sig över strecket medan Centerns fall verkar vara oändligt. Det nya programmet som de tagit fram verkar inte ge knuffen för Annie Lööf och hennes parti. Så debattartikeln i Vimmerby tidning borde i så fall hoppat över Centern, men de får vara med. Kan nog visa på att Folkpartiet är de svagaste kortet i Kalmar län. De är det enda allianspartiet som inte har en riksdagsledamot från länet. Ser vi i Vimmerby så är det nog bara en tidsfråga innan folkpartiets enda mandat i fullmäktige är ett minne gott. Återväxten är svag och det pratas om sammanslagning med grannkommunen. Ett tydligt exempel i politiska sammanhang att ett parti inte mår bra. När man inte klarar bära en lokalorganisation är det illa... Ska erkänna att även Socialdemokraterna inte mår bra men har en betydligt högre fallhöjd och än så länge större medlemskår (Dock för första gången under 100 000) att fall tillbaka på.

Men kongressen är över och vardagen tar vid. Oavsett vilka beslut som vi tog förra veckan är det åter dagens agenda som vi måste förhålla oss till. Den styrs i riket av Fredrik Reinfeldt, vilket försvårar då den verkar i det närmare blank. I riksdagen så ställer utskotten in sina sammanträden då det med en arbetslöshet på över 8 procent och kraftigt försämrade resultat i skolan inget att tala om. Det finns en risk att vi börjar styra, då det ligger i det socialdemokratiska blodet att ta ansvar för samhället.

Alliansen har problem och vi kan mycket möjligt sitta i en ställning som gör att Stefan Löfven får frågan om att bilda regering efter valet 2014. Men i dagsläget är det mer beroende på Alliansens misslyckande än på egna meriter. Resan till att vinna åter folkets förtroende är långt, mycket långt. Vi vet att väljarna är allt mer snabbfotade och kliver raskt vidare om det inte passar. I maj kommer SCBs stora väljarundersökning och då har de flesta partier haft sina tillställningar och vi får en bra värdering av det politiska läget i landet. Vi jublar över 35 procent men hade 45 procent två år innan valet 2010 och förlorade...

Men Alliansen i Kalmar län består inte längre av folkpartiet. De började som fyra och idag är de tre... Va må de sluta? Vi vet att kompisgäng på tre inte är bra då ofta en blir utanför? Vem får inte vara med ledaren moderaterna? Centern eller Kristdemokraterna? Men ska vi se på bilden i landstinget är det Kristdemokraterna som hänger löst. Kan bero på att personkemin inte fungerar. Hur de tre partierna får springa efter och le för att sprida en skimmer av att "vi gillar varandra och våra utspel".

Valrörelsen 2014 kommer inte likna någon tidigare. Frågan är om något parti kan gå till val på en allians eller tätare samarbete. Vi vet att det först kommer ett val till Europaparlamentet och den utgången kan mycket väl kasta alla strategier på sophögen. Med tydliga signaler om att de små allianspartierna ute i kylan kan de bli en belasting för moderaterna samt att de behöver sina egna race för att klara spärren. Det kan mycket väl bli åtta partier mot varandra som dagen efter valet förbrödras i nya koalitioner som vi inte tidigare anat eller sett... Men som sagt idag tre i Kalmar län

Media mm: Johan Westerholm (Och jag är vaken men undrar varför?), Ab, Exp, SvD, Martin Moberg.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, moderaterna, Alliansen,

Vilket beslut tog vi?

Kongressen är över. Det skulle varit framtids-kongressen men bilden som jag fått är mer kompromiss-kongressen. Åter så är det de olika fraktionerna inom partiet som ska ha sitt. Allt inom kulissen av att vi är bäst och valet mer eller mindre är vunnet. En del kallar det Maranata…

Det som jag tar med mig var Stefan Löfvens tal. Ett tal som bar och kommer bära över tid. PÅ några områden så tog vi kliv framåt i politiken. Vi fick en kongressvald ledare som nu nu har mandat att tala Att vi kompromissade för att hålla samman partiet. Det är bra men risken är att kompromissen blir så slät att ingen egentligen vet vad den står för eller än värre alla vet vad den står för och har sina egen tolkning. Med andra ett klubbslag men över hundra förslag på hur det ska tolkas… Tyvärr så verkar det senare vara en av de bittra eftersmaker som kongressen tar med sig.

En kompromiss som oroar är beslutet att öka VU med en ledamot bara dagarna efter man antagit organisationen. Att bläcket inte ens hunnit torka på protokollet innan man bryter mot dem smakar så beskt. Det ger ingen tro på framtiden. Det visar att falangstriderna är hårda. Att man inte bygger en styrelse på kompetens utan att alla ska vara med. Att man inte litar på att andra kan vara bra för hela partiet, helan landet. Nu ska sägas att de som är valda inte är okompetenta utan säkert fyller sin funktion. Noterar att Ylva Johansson inte längre sitter kvar i partistyrelsen. Både bra och dåligt. Men det blev nog inte bra. Antingen ska våra talespersoner sitta i partistyrelsen eller så ska vi sära på styrelsen och de som företräder oss. Så är relativt vanligt ute i kommer att de som sitter i arbetarkommunernas styrelse inte är kommunalråd eller nämndsordföranden.

Men valet är om ett och ett halvt år. Fortfarande är Fredrik Reinfeldt och Anders Borg populära som ledare för landet. Fortfarande så finns det ett stöd för den politik som de för oavsett vad vi vill tycka. Den bistra verkligheten har inte ändrats på denna vecka. Visst kan vi själva tycka att den är ljusare och om vi är mer positiva så kan det smitta av sig till väljarna. Men nu ska besluten marknadsföras och det gäller att alla medlemmar är ense om vad vi beslutat som marknadsförs. De första signalerna är oroväckande… De ledande i partiet skickar olika signaler om besluten som är fattade och vad de står för i den reala politiken.

Vidare så måste vi inse att vi fortfarande sitter i opposition. På ett och ett halvt år kan mycket hända med Alliansen vid makten. Det kan vara en verklighet som gör att besluten som denna vecka är beslutade kan bli ytterst svåra att genomföra vid maktskifte. Men vissa beslut kommer ställa tuffa krav på de kommuner och landsting som vi redan idag styr. Det gäller både frågan om heltid och glasögon till barnen.

Det tar nu ett par veckor att få ordning på vad som är beslutat och sätta in det i en helhet. I grunden är det bra beslut som är tagna. Grundmaterialet som partistyrelsen hade tagit fram höll en bra kvalité. Men ju mer vi är tillsammans ju gladare vi blir....

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Ab4, Ab5, Exp, Exp2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2, DN3, DN4, SVT, Johan Westerholm, Martin Moberg,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, vinster, Välfärden