En tummetott om friskolan

Idag så presenterar friskolekommittén sina förlag. Det finns ett förslag som går över blockgränsen. Men andas det för mycket kompromiss för att göra skillnad? Är det så att förslaget kommer orka leva över tid?

Klockan elva så var det presskonferens där det kompromissade förslaget presenterades. En kompromiss som kan leva ett par år men har det en bäring över nästa mandatperiod oavsett majoritet. Förslaget satt svårt inne och frågan behövdes föras upp på partiledarnivå. Stefan Löfven och Jan Björklund har träffats för att lösa upp frågan och finna minsta gemensamma nämnare. Där står vi idag... Men Ibrahim Baylan (S) har lämnat ett särskilt yttrande och med det så verkar det som om uppgörelsen inte kommer leva allt för länge...

När jag läser kommenterar så är det bilden av en grund som alla kommer bygga vidare på. Det pågår även ett antal andra utredningar som ligger i beröringszonen och de kommer när de är klara vägas in och bygga på denna överenskommelse.

Me någon rad om innehållet. Öppenhet är bra. Lärartäthet är bra, men ett ökat kommunalt veto finns inte med och det är mycket besvärande. Det var en av de viktigare frågorna på socialdemokraternas kongress. Den rymmer allt från det kommunala självstyret och med det den lokala demokratin där kommuninvånarna själva avgör hur den lokala skolan ska organiseras. Vidare så handlar det om att kommuner lägger ner skolor pga pedagogik omcheckande i och friskolor kan då förstöra mer än de gör nytta för ett stort antal elever.

Så ett steg i riktningen både gällande innehåll och lösningar över blockgränsen på viktiga frågor. Men som sagt kan det hålla över tid eller är det något dagsfärskt som snabbt det kommer plockas i...

Media mm: Ab, Ab2, Exp, SvD, DN, SVT.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

 

Skickat via Blogsy

Vattenkanon

Vattenkanon i SD tappning...

Ett annat Sverige… Bort från det nära till det främmande, skrämmande. Folkrörelse Sverige finns inte kvar trots att så många är med i föreningslivet. Men det är på ett annat sätt… Ett allt mer professionellt föreningsliv som lämnar folk utanför. Folk som inte passar in… Men gummikulor och vattenkanon så löser man det mesta....

Det brinner i förorten. Ett tecken på att något inte står rätt till som en vårdkase så går elden runt huvudstaden som en påminnelse om att något måste göras. Det är inte första gången som vi ser detta. Med jämna mellanrum så tänds det eldar som måste släckas. Eldar som symboliserar något. Eldar som tänds av brister i samhället. Eldar som aldrig kan accepteras, skadegörelse som aldrig kan accepteras. Men det brinner inte för nöjes skull utan någonstans i botten finns en orsak till dessa flammande lågor. Ideologiskt så kommer allt från politikens till familjens fel. För min del är det varken det ena eller det andra utan en samverkan i tidens tecken. Hur familjen, där den finns blivit allt mer isolerad. Vi känner inte längre vår granne. Politiken som på många områden abdikerat. Ett samhälle som låter solidariteten stå tillbaka och den starkes rätt att välja och styra blir tydligt. Kommer ge lite exempel på vad jag menar.

Har två dagar varit på Folkbildningsrådets styrelse. Det finns en trend inom folkhögskolorna att de allt mer bli smala och de gränslösa möten som är en av grundsjälarna i folkbildningen raderas ut. Hur skolor bara har allmän linje och de studerande som går där allt mer liknar ett gymnasium både i innehåll och åldersmässigt. Hur allmänna kurserna flyttar in till staden i filialer medan de andra utbildningarna ligger kvar på huvudskolan. Så även inom folkbildningen så riskerar det att bli ett vi och dom lag. Den sammanhållande folkbildningen riskerar att bli segrerad. Tanken har säkert varit god, men utfallet riskerar hamna så snett.

Idag så åker jag till grannkommunen för att ta del av LUPP en stor enkätundersökning om ungdomspolitiken. Den förra undersökningen pekade på att inte lärarna hälsade på eleverna i korridoren. En signal som eleverna tog till sig. En så enkel sak som ett hej. Signalvärdet är tydligt. Vi ser inte er, vi bryr oss inte om er. Visst kan detta vara embryot till en eld. Nu har det inte tänds några eldar i Vimmerby, än…

Vi kan se hur idrotten i allt tidigare åldrar sorterar unga i elitsatsningar och signalerna om att du inte duger skickas. När de andra spelar på planen står ett antal unga utanför i kylan och har inget att värma sig med än att tända en eld. Hur kommunerna med sina bidrag accepterar utvecklingen och till och med, moderata kommunalråd, påtalar att den nog är nödvändig (Allt enligt en undersökning som Smålandsnytt gjort). Det finns en sakta växande elitism inom samhället som även tar sig in i folkrörelse Sverige eller som man idag pratar om det ”civila samhället”.

Bara förskjutningen från ordet folkrörelse till civila ett ord som ofta förknippas med privat sänder en signal…

Slutligen ikväll så är det gruppmöte och den kommunala budgeten står på agendan. Det handlar om en socialnämnd med skenande kostnader för unga individer. Samtidigt så har det sparats in på förebyggande verksamheter under många år. Bidragen till folkbildning och föreningsverksamhet har sänkts eller frysts. Ett exempel är IOGT/NTO som fått igång en bred ungdomsverksamhet som håller dem borta från stadens gator och droger får nej av den moderata kommunledningen när de behöver få lokalen rustad och kunna omvandla dyra driftpengar till verksamhet. Reparationer som inte kommunen står för kommer leda till än mindre verksamhet och så är vi där. Sakta så kommer vi närmare att elden tänds även i Vimmerby. Vi är inte så långt från Husby som vissa vill tro. Vi må ha ett områden som heter Bullerbyn men ack så långt det är från sagans Bullerbyn…

Så med detta i bakhuvudet kan man bara skaka på huvudet åt Sverigedemokraternas ide om vattenkanoner och gummikulor...

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, DN, DN2, SvD, SvD2, SVT,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Husby, kravaller, ungdomar,

Frieriet

Så kom frieriet med armbågen före. Vänsterpartiet känner sig allt mer isolerade i Svensk politik och försöker ta sig in i värmen. Trots att de säger sig företräda svenskarnas politiska intressen så lyfter de inte utan stampar på samma nivå. en nivå som kan tippa dem över fyra procents kanten...

Jag har en kluvenhet till Vänsterpartiet. Jobbar med dem i kommun och landsting och det finns en del riktigt bra relationer men samtidigt så har jag en känsla som är svår att förklara. Kanske är de det som Jonas Sjöstedt idag i DN påstår som gör att jag drar öronen åt mig. Den hotfulla tonen som finns och tonen om att sitta på sanningen och ha alla rätt. Kristdemokraterna ligger i samma linje och i den senaste Sifon var de nere på 2,7 procent. En osund kaxighet betalar sig inte.

Jag tror väljare mer vill ha en sökande politik, resonerande politik än den självklara sanningen. De partier som samtidigt kan visa sig säkra men fortfarande öppna för olika lösningar på de problem som finns är de som på sikt kommer vinna förtroendet. Grunden är dock att man delar problembeskrivningen med väljarna och att man talar samma språk. Då kan man resonera sig fram. Vänsterns kravmentalitet kommer inte fungera. Att veta bäst är inte en framkomlig väg. Ska vänstern skaffa sig vänner bör man anlägga en mer ödmjuk ton. Vem vet då kanske de blir uppbjudna. För Socialdemokraterna vet, Miljöpartiet vet. Vänsterpartiet kommer aldrig stödja en regering som leds av moderaterna eller något annat borgerligt parti. Vänsterparrtiet kommer aldrig att fälla en regering med socialdemokraterna om det riskerar att få borgarna till makten igen. Med andra ord är Vänsterpartiet mer beroende av Socialdemokraterna och i viss mån Miljöpartiet för att få reellt politiskt inflytande. Så Jonas Sjöstedt tänk till på det. Sänk tonläget, börja resonera och fram för allt gör upp med de sista resterna av er historia. Det finns en oro om att det inte är riktigt städat i garderoben...

Media mm: Ab,

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

 

Skickat via Blogsy

Våldet och de vuxna "vännerna"

Blev igår intervjuad av en student om den lokala alkoholpolitiken och då speciellt med hänsyn till ungdomar. Jag fick chansen att breda ut mig, vilket gillas av en politiker måste medges. Tänker på de jag sa när jag läser om det som sker i Husby. Ett våld som samhället aldrig kan acceptera.

 

Vist kan det finnas en frustration över att inte bli sedd eller uppleva sig som orättvist behandlad. Visst finns en rastlöshet bland grupper ungdomar. Inget är något nytt och vi kan se hur det med jämna mellanrum blommar upp. Skälv minns jag Kungsankravallerna där jag fanns i svansen och. Tyckte det var så tufft och spännande, även om jag då inte tordes mer än att vara svansen. Men jag spelade en viktig roll, ty utan svansen så hade inte de ledande känt att de vågade eller hade stöder för sina handlingar. Så tänkte jag inte då. Fanns nog en längtan att vara i fronten bland de tuffa hjältarna som vi såg dem då. Idag vet jag bättre, tror jag. Varje tidsålder har sin revolt. Tyvärr å ingår ofta en allt högre grad av våld och vuxenvärlden verkar tänkte lära sig något. Stilla tittar vi på och tänker inte att dessa ungdomar har föräldrar någonstans som har ett ansvar för det som sker. Klarar de inte själva att stäva sina ungdomar så är vi fler som kan kliva n och måste så göra.

 

Kan känna en grund i att folkrörelse Sverige inte längre finns. Vi pratar om det men det är mest på papperet det finns. Undandrag finns ska erkännas och jag lyfter där Vimmerby IF som startar ett stort integrationsprojekt som inte har en koppling helt till fotbollen. Det finns ett äkta samhällsengagerade bland föreningens ledare som man inte kan blunda för. Ett driv att lyckas oavsett om det offentliga finns med. Inget villkoret men en tacksamhet om kommunen vill vara en partner.

 

Här känner jag utifrån vad jag läst en oro över föreningen Megafon som inte verkar vilja bli en medspelare till samhället utan en som tar våldsverkarnas stöd och inte den vuxnes ansvar att påtala rätt och fel. Vi vuxna har ett ansvar organiserade eller ej så är det så. Jag kan känna en oro att vi inte vågar vara vuxna mot våra tonåringar. Att vi så gärna vill vara vänner med dem. Vi glider iväg in i en Facebook relation med de unga. Inte som ett komplement utan som ett alternativ. Balansen mellan vänner och vuxna är svår och klarar man inte de så strunta i vänskapen och stanna vid att vara vuxen. Krasst så är de det som våra ungar behöver mest. Vänner har de nog av men inga vuxna förebilder eller rättesnören.

 

Som avslutning så kan jag tänkte passera polisen som är samhällets förlängda arm och en företrädare som som spegla de normer som samhället står för. När de utrycker rasistiska ord och kraftigt nedsättande synsätt på individer och grupper så är det aldrig acceptabelt. Polisen ska inte ens vara i närheten av dessa uttryck. Visst kan man försåt en frustration men det får inte gå ut över allmänheten och det gäller att hålla den proffisionella hållningen intakt. Klarar man inte det så är frågan om man är passande för rollen som polis, samhället skedande ordningsmakt.

 

Media mm: Ab, Johan Westerholm, SR, SR2, Expressen, Martin Moberg, Aftonbladet, Exp, SvD, DN.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, moderaterna, Socialdemokraterna,

Skickat via Blogsy

Reinfeldts läktardans ger 39.1...

Armar uppåt sträckt!

VM-guld i hockey och moderatledaren är inte sen att visa upp sig. High-five med Prins Daniel i Globen. Strategiskt med alla kameror riktade mot sig. På läktaren blir han sport Reinfeldt och hoppar över det statsmannamässiga. Det går hem i stugorna. Men är det äkta eller ett strategiskt spel för att nå in i stugvärmen?

Att moderatledaren har ett genuint sportintresse vet vi, eller om man nu kan kalla det så då man hejar på Djurgården… Att ledarna ska sitta på läktaren när Sverige spelar avgörande matcher hör också till. Både ministrar och kungahuset har en stående plats när det ska avgöras. När det gäller kungahuset så har prins Daniel tagit den rollen på ett bra sätt. Är det så att jag bara är avis på att TV4 under gårdagens match gav Fredrik Reinfeldt så mycket positiv TV-tid som inte en partiledardebatt kan komma i närheten av. En opinionsundersökning idag och Reinfeldts siffror hade rört sig uppåt. En koppling till VM-guldet hade funnits där. Undrar om ens karl kan stå på skridskor?

Sport och politik har alltid hört ihop och så är det. Visst kan vi inför varje match, tävling säga att så ska det inte vara men en färg, en sång, en flagga, en publik och vips så är det en politisk gest medveten eller omedveten. Som lokal politiker i en kultur- och fritidsnämnd vet tackar jag min själ för att jag inte hejar på ett lag från kommunen och inte behöver anses jävig (Kan tyvärr inte stödja Bajen med kommunala medel från Vimmerby…). Men hela tiden så tolkas besluten till den ena eller andras favör. Vid varje nämndssammanträde så är det en balansgång mellan behov och rättvisa som inte alltid är rättvisa enligt den sunda inställningen utan mer med avundsjukan som ledare. Rättvisa i dess sämsta bemärkelse. Får Kalle en fotboll så måste Pelle få en också, även om han har tio…

Så att Fredrik Reinfeldt satt på läktaren i kostym hade en del i intresse, en del i plikten men en jäkla massa i popularitet. I denna mediala värld som vi lever i så vore det politiskt självmord att inte sitta på en läktare och jubla, gråta beroende på resultat. Vad jag vet så har dock inte Reinfeldt bjudit in till presskonferens, ty det var bara landslaget och inte Djurgården… Men han behöver alla chanser att få röster. Ty hans "vänner" i Alliansen verkar inte vara på firar humör och frågan är om ens Reinfeldt har tid eller lust att jubla? För en vunnen hockeymatch är kanske inte så mycket värt när man förlorat regeringsmakten?

Avslutningsvis så GRATTIS till guldet. Riktigt kul att ni kunde bärga det på hemmaplan. Tyvärr så ville jag vara i huvudstaden och fira det igår men med en alkoholfri öl och lite lokal ölkorv gick det bra i soffan samtidigt som jag ögnade lite på styrelsepappren från Folkbildningsrådet. Men vi tar ett TJOHOO!!

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, DN, DN2, SvD, SvD2, SVT, SR, Martin Moberg, SVT Sport 1, SVT Sport2, SR Sport 1, SR2,SR3, Aftonbladet 1, Ab2, GP, Expressen, SvD

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, hockey, Fredrik Reinfeldt, moderater, VM.guld

Nöjdhetens förbannelse

Även kungen verkar nöjd. Denna förbannelse över
riket gör att vi vänder sida i boken...

Han var nöjd. Nöjd att landa mitt i startfältet och inte ens topp tio. En mentalitet som är klassisk svensk. Vi gjorde ändå ett bra nummer och hade kul... Vinna är inte allt men om man ställer upp i en tävling så måste man ändå har något mer för sig...

Plats nummer 14 blev det. Christer Björkman var nöjd, Robin var nöjda och i studion direkt efter finalen fanns en avmättad nöjdhet. Kanske berodde det på att Petra Mede lyckades med det som få presentatörer av Eurovision klarar av att kunna leda, roa och styra en föreställning. Vi minns alla hur vi hånade förra årets från Azerbaijan men ack så nära det var att vi fått upprepa det ett år till. Danskarna räddade oss från ännu en resa till de östligaste breddgraderna av tävlingen. Men nöjdhet vinner inga tävlingar och igår så såg vi det. Likt klassiskt svenskt deltagande i friidrott. Är glad om vi når final... Så vinner man inga fina priser. Då går man kanske som bäst till final. Hade varit nöjd om Robin andats lite bitterhet när han äntrade studion direkt efter tävlingen och svurit lite åt att man inte kom högre i listan. Kanske det varit ok med lite efterklokhet ett par dagar efter men inte tio minuter efter att tävlingen är slut. För vi vet att låten inte höll.

Men går vi vidare på nöjdheten så kan vi notera att Kristdemokraterna gör sin sämsta mätning och hamnar under tre procent i SvD/Sifos undersöking. Om man då tar fram nöjdheten så finns de där också. Med en dåres envishet så intalar kristdemokraterna sig själva och omgivningen att de har den rätta politiken och finner sig själv nöjda. Lyssnar man på dem så kan man tro att de har närmare trettio procent än de faktiska 2,7 procent som dagens mätning visar på. De kommer inte vinna val, de kommer knappt in i riksdagen igen. Om de kommer in är det på grund av konservativa moderater som tröttnat på Anders Borg och Fredrik Reinfeldts nöjdhet i ett vilset mittenträsk...

Läser sedan en rubrik i Aftonbladet som får mig att gilla. Det handlar om hockeyn och Wennerholm som gratulerar Schweiz till silvret. Där finns den där kaxigheten som jag vill se mer av. Det är bara toppen som räknas. Där finns ingen nöjdhet med att kommit till final. Det är vinna som gäller och inget annat finns. För det är inte fult att vinna en tävling. Det gör en inte till en sämre människa. Ett litet om bara. Det beror på hur man vinner. Man ska vinna för att man är bäst och man kan fortfarande vara ödmjuk mot den sämre motståndaren.

Personligen så bryr jag mig inte så mycket av vad som sker i schlager- eller hockeyvärlden utan mer intresserad av den politiska. Här är en seger i valet 2014 så mycket viktigare. Så mycket mer står på spel. Vinnare kommer de parti som kan visa på minst nöjdhet att vara. Risken är att en vinnare kan heta Sverigedemokraterna ty där finns inte mycket nöjdhet. Mitt eget parti, socialdemokraterna, känns allt för nöjda så fort opinionen går upp med minsta marginal och man lutar sig tillbaka och bara är så nöjd...

Nöjdhetens förbannelse

Media mm: Ab, Ab2, Ab3, SvD, SvD2, SvD3, DN, DN2, DN3, SVT, SVT2, GP, Exp, Exp2.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, schlager, hockey, Socialdemokraterna, moderaterna, Kristdemokrater,

Schlager, åska och hockey...

Jag skiter i schlagern, jag skiter i hockeyn de säger jag skiter i allt men det skiter jag i... Funderar på att även skita i TVn... En bok, slå av datorn och bara ta mig in i litteraturens värld med ett glas vin i min hand 

Åskan mullrar i horisonten grannhunden skäller och långt bort hör jag någon som plågar ett trumset. Sitter i en blöt stol ute och skriver i detta. Solen kanske återkommer efter regnet annars så ser det mörkt ut på min bakgård. Kommer på mig själv med att vara riktigt jäkla politiskt trött. Att politiken inte längre ger mig ett input, inte i alla fall den kommunala som fortfarande handlar om procenten trots en ny budgetprocess som skulle styras av den politiska visionen. Men si så fel det blev. Åter bara kronor och ören inget politiskt att drabba samman kring. I några träd bort har kajorna konferens om det aktuella läget och de låter rätt så förnöjsamma... Skönt för dem.

Trots att jag är lite fuktig i baken är det skönt att bara sitta ute lyssna på fåglarna som med sina läten förkunnar nått. Lär mig aldrig vem som vem men klarar mig bra trots det. Ser ut som om åskan vänder och tar ett varv till över huset. Jag gillar åska. Naturens makter som bara knallar på och inget kan vi göra än att se på skådespelet som slår många fyrverkerier. Nä nu var det dags att slå ihop datorn och ägna lite tid till annat...

Lite tips till schlagermat har jag... (Se bilden).... och Sverige kommer inte att vinna... Kanske hockeyn men inte schlagern. Kanske lika bra det...

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, schlager, hockey,