20101121

En krönika om Jante och mitt parti

Funderar lite kring mitt parti och vad man får och inte får. Jag har varit inne på det tidigare. I mitt parti vill man gärna att man sticker ut men man får inte sticka ut. Man ska gärna ha en åsikt men håll käften om den. I mitt parti vill vi att kvinnor tar för sig, men inte på mannens bekostnad...

      Socialdemokraterna är motsättningarnas parti. Ett parti som vill stärka den enskilde men inte så den utmärker sig. Detta är så tydligt så fort vi ska utse en ny ledare oavsett nivå. Man får inte vilja i mitt parti. Det är ett problem som jag faktiskt tror ligger i grunden till de problem som vi idag står inför. Svenska folket har sakta men säkert börja överge Jante men vi står idogt sch stampar vid dess avbild.

        Med Jante vid vår sida så förlamar vi även utvecklingen av politiken. Vi tillåts inte pröva gamla sanningar då vi utmärker oss på ett negativt sätt. När jag i fredags lyfte frågan om arbetslöshetsförsäkringens koppling till facket fick jag det onda ögat utan att jag ens han andas in för att ge en förklaring. Vet inte om de ska skiljas men inte ens frågan fick ställas. Det blir så tydligt att vi lever i en skadlig harmoni mellan konservatismen och Jante. Det har kraftigt forcerats de senaste 10-15 åren och här ligger en del av förklaringen till att vi inte längre är spännande.

       De partier och personer är som vinner mark är de som känns nya oavsett om de är det eller ej. Vi stöter bort de som vill ge nya infallsvinklar på politiken. Vi väljer gärna dem som ger målande bilder av gårdagens politiska segrar och skyr dem som vill tala om samtiden och allra helst framtiden.

        Kan se att moderaterna gjorde denna resa och tappade mark i Svensk politik. Men med en nyvunnen kaxighet så skövlar de politiska segrar i områden som vi trodde var givna för all framtid. Jag köper inte att Sveriges befolkning som med ett vispande med trollspöt blivit moderater. Det jag köper är att man söker spänning utmaningar gentemot det gamla. Socialdemokraterna har varit den rörelsen som stått för det men inte längre. Med motståndarens påhejande så växer sig Jante starkare i partiet. Det är som ett svart håll som suger till sig från de andra som med det får möjligheter att växa vidare.

         Jag tror på det gemensamma och det kollektiva, men det ska vara för att stötta den enskildes strävan att växa och utvecklas inte som en hämmande faktor. Kan vi förstå detta i mitt parti finns möjligheter att vi får ett spännande samtal kring politiken och att vi får nya människor som ställer sig upp och vill företräda socialdemokratin. Människor som med vårt stöd växer och med dem så växer vi som parti och rörelse. Vi blir åter den aktör som ser vardagens problem och formulerar lösningarna på dem. Ni bör även läsa Johan Westerholm som idag skriver kring dessa processer och inte för inte gör en koppling till frimurarorden. Även Karin Pettersson rör sig i dessa banor när hon skriver kring konklaven...

Media: DN, DN2, SvD,
Bloggat: Tokmoderaten och Sanna Rayman på ämnet. Krönikorkamrater: Johan och Peter J och Peter S och Kent och Fredrik och Mary har eller är på gång med.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,