20110821

Två bilder av Sverige som vi kan sälja...

Vaknar upp på ett soligt Öland. Långt borta känns världens bekymmer. Fåglarna kvittrar och man hör vattnet slå lugnt mot stranden. Man kunde skriva "Ännu en dag och jag vaknar upp igen" och så jag gjorde. Men ingen teve idag och det som hörs som en monotont ljud mellan fåglarna är repen som slår på flaggstången.

        Öland ett av våra landskap som känns som borta men ändå åligger bara femton mil från Vimmerby, samma landsting och är på många konferenser på ön. Men bara man kommer över bron är det som jag går in i en annan tidsanda som gör mig lugn. Ja, om man inte räknar i Ölands djur- och nöjespark. Ett ställe som tar fram samtliga mina sämre sidor. Djuren ser inte glada ut och tävlar med personalen om vem som kan se mest olycklig ut. Ett krystat hurtigt hallå kan man få men var finns värmen? Det känns skabbigt och fallfärdigt. När aporna får trängas med tujabuskar och vinbärsbuskar känns det inte värst normalt. Nöjesfältet har en feeling av de tivolin som följer i marknadens spår. Snabbt uppslaget och det känns som de redan funderar på att packa för nästa ställe trots att de ska stå där permanent. Ett halvt plus till vattenlandet måste ändå medges och är jag snäll. Jämför det med Astrid Lindgrens Värld i andra ändan av länet... Sonen påtalade om hur mycket plastskit finns det?

        Så medan Astrid Lindgrens värld (ALV) arbetar både med det yttre så finns ett arbete med det inre. Att alla de som arbetar ska ha en känsla för att alla är en del av upplevelsen. Det börjar redan på parkeringen. På ALV är det en upplevelse att parkera. På Öland blev vi utschasade på en lerig åker...

        Här kan jag se två delar av Sverige. Det billiga som bara vill sälja fort som fan och bryr sig mindre om vad köparen tycker efter affären eller den kvalitativa försäljningen som må kosta lite mer men ger mervärden som gör att kunden kommer tillbaka och dessutom rekommenderar till andra att ta del av upplevelsen.  Ska vi göra politik av detta så är det två vägar att gå. Antingen den som bygger på trygghet och kvalité eller den som vill sälja billigt och där de anställda känner ne otrygghet. Bilden tillbaka till Öland där Facket i Sommarland har haft problem att få komma in på djurparken medan Astrid Lindgrens värld har tagit emot med öppna armar. Vilket Sverige vill vi ha?

            De två motpolerna håller i helgen tal och jag kommer troligtvis att lyssna på dem i efterhand när jag kommer hem i kväll. Men man behöver inte vara en Einstein för att gissa sig på grunden och det är i kort vad som ovan beskrivits. För om en moderat vill säga emot mig så har han/hon en resa av förklaringar att göra. För likt ALV är det så att upplevelsen börjar redan på parkeringen. Hur vi där tar hand om våra sjuka, arbetslösa och gamla sätter avtryck på hur vi sedan levererar våra produkter, antingen det är gjutna delar eller tjänster. Om vi bygger ett samhälle som håller samman och visar på att barnskötaren är lika viktig som den som gjuter för exportnäringen. Att de som blir sjuka får en bra rehablitering med mänskilga ekonomiska villkor som gör att man underlättar ett återkommande till arbete. Att de som är utanför arbetet får den kompetens som efterfrågas idag men också så långt de är möjligt i morgon. Att Arbetare på golvet eller högre tjänster inte är slit och släng utan en investering som man vårdar och utvecklar. Att se individen som en bärande kraft i samhällsbygget och behandla den som de viktiga kugge den är och inte en billig vara som man slänger på tippen vid minsta fel och investerar i en ny...

Så lite tankar från ett soligt Öland. Så där lagom magsurt innan frukost. 
Ni vet den dör hotellfrukosten som är för mycket men man bara vill ha mer...

Media: DN, Ab, SvD, Exp.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,