Tron på socialdemokratin är stark men är det på den
politiska idéen eller är det på det Socialdemokratiska partiet som tron är
stark. Grunden är om man kan vara fri socialdemokratisk debattör utan att vara
partist? Du är fri liberal, konservativ. Är motsvarigheten socialist? Om skifte ska ske måste partiet släppa socialdemokratin fritt.
Jag tror inte det och menar att Socialdemokratin under de år
som den verkat skaffat sig en egen position som står mellan den socialistiska
och liberala fåran. En socialliberal fåra med tonvikt mot social vilket skiljer
den socialdemokratiska politiken mot den inriktning som delar av folkpartiet
pekar på. För mig är socialdemokratin i det närmaste en egen ideologi (Ingvar
Carlsson och Ann-Marie Lindgren pratar om att -socialdemokratisk ideologi har flera rötter, i boken ”Vad är
socialdemokrati). Om inte ideologi, i ordens rätta bemärkelse, så en värdering,
tankevärd som skiljer sig från andra. Men kan då dessa idéer bara företrädas av
dem som är medlemmar i Socialdemokratiska arbetar partiet (SAP) eller är det
fritt att företräda dessa idéer och begrepp? Jag vill komma till det senare att
det måste vara fritt att agitera för dessa tankar och ingen kan ta patent på
detta.
Det finns flera böcker på senare tid som just pekar på att
Socialdemokratin gått en egen väg och den har just varit framgångsrik. Böckerna
pekar också på att dessa idéer inte enbart varit kopplade till ett parti utan
mer av en samhällsrörelse, ett samhällskontrakt där medborgarna varit med på
båten. Undersökningar visar på att den Socialdemokratiska ideologin har ett långt
starkare stöd än det som partiet uppvisar, som ännu ett tecken på att idéerna
står utanför partiet. För partiet finns här möjligheter om man lyckas lyssna,
modernisera och kommunicera sina tankar.
Frågeställningen är inte ny men svaret väntar fortfarande på
sig och frågan blir allt mer aktuell då vi strävar efter en samhällsdebatt som
kan föra skutan åt vänster efter dessa år med borgerligheten vid makten. Att då
låsa idéer till enbart ett parti och kritisera de som vill stå utanför
partipolitiken och enbart engagera sig i samhällsdebatten är en märklig väg att
gå. En väg som kommer försvaga både maktskifte men framförallt en den
samhällsförändring som är grunden för engagemanget oavsett var det ligger.
Jag upplever att det allt oftare dyker upp partipoliser som
ska granska om man uttalar sig rätt och på rätt ställe. Att man blir skrämd av
en fri debatt med högt i tak och många oliktänkande själar som bryter idéer om
en samhällsutveckling byggd på de socialdemokratiska värderingarna. En monopol
stämning infinner som tar död på den kreativitet som vi är så beroende av. Det är just i den fria debatten som vi kan
skönja en utvecklingstanke. En av de
framgångsfaktorer som partiet byggts på har varit kopplingen till de
intellektuella som spänt bågen och ifråga satt tingens ordning. Både internt
och officiellt. Bjudningar på Harpsund till sågningar i debattprogram på TV.
Samhället har i en rask takt förändrats från ett mer
svart-vitt perspektiv till en färgskala som får regnbågen att blekna. Vi har
pratat om gråzoner men det känns inte längre relevant utan mer regnbågens alla
färger som bildar vårt samhälle idag. Detta samhälle ryms i den
socialdemokratiska ideologin, men kommer partiet att göra det? Ett nytt
partiprogram ska antas i mars nästa år och om de kommer vara öppet och
förändringsbenäget vet vi inte än.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby
