Mina vänner Martin Moberg, Staffan Lindström
och Johan Westerholm har i ett par inlägg tagit vid där Almedalen slutade,
eller borde ha slutat. Skillnaden mellan retoriken och samhällsproblemen och
skillnaden mellan socialdemokrati och partiet. Två delar som är mycket vikta
att förhålla sig till.
Martin Moberg skriver ett mycket vasst inlägg
som just pekar på hur viktigt det är att ta tag i de problem som väljarna möts
av. Sjukdom, arbetslöshet, inte fungerande skola mm. Men istället för att
verkligen föra det samtalet med väljarna så blir det som Johan Westerholm är
inne på ett triangulerande i mittens rike som varken gör partister eller
väljare klokare. I detta skeende påpekar Staffan Lindström poängen med att se
skillnaden på partiet och socialdemokratin. Han påpekar till Johan Westerholm
att man ibland visst kan få låta som en hejarklack till sitt parti om man
samtidigt kan visa på en politik som Ser de samhällsproblem som bland annat
Martin Moberg pekar på. Här någonstans så finns problemet med dagens politik.
Vi har ett parti. Vi har en socialdemokrati. Men frågan är om de verkligen möts
och att vi hejar på ett parti som inte har ett relevant innehåll. Utifrån detta
så blir hejande märkligt och talet om nästa statsminister lite beklämmande. För
vill vi vinna ett val på att vi ser problemen som medborgarna ser och har
relevanta lösningar för dem? Eller är det på att moderaterna gör ett dåligt
val? Vissa kommer nu säga att det är skit samma bara vi vinner. Men de har så
jäkla fel. För valet 2014 ska vinnas på ett sådant sätt att grunden för
valseger 2018 och 2022 är klara. Det har varit ett av partiets styrkor genom
tiderna och utifrån de socialdemokratiska värderingarna har vi pragmatiskt
funnit lösningar på folks vardagsproblem. De har känt igen sig i de tal som
socialdemokratiska ledarna hållit antingen på central nivå eller ute i byar.
En av det facklig-politiska samverkans största
fördelar har just varit att ha de fackliga kamraternas känselspröt ute på
arbetsplatserna och kunnat läsa av arbetskamraternas bekymmer och förmedla det
in i partiet som sedan kunnat koppla på ekonomer och intellektuella för att
formulera en politik som varit användningsbar och framgångsrik. Jag känner att
vi idag inte är ute och lyssnar på hur folk upplever det. Att vi inte finns där
i bruksorterna som numera huserar bärplockare och flyktingförläggningar med den
oro som det kan leda till. Där finns Sverigedemokraterna eller andra
nationella/nazistiska rörelser som lyssnar fångar upp och förmedlar lösningar.
Lösningar som vi tar avstånd ifrån. Men när vi inte är där och presenterar våra
förslag så vinner de kraft för vad är de boendes alternativ? Att Birgit
Friggebo står i ett Folkets hus och sjunger ”We shall overcome”
Jag känner att nuvarande partiledning är något
på spåret. Men det tar lite för lång tid. Redan i talen, debattartiklarna
skulle jag ville se lite mer. Att strunta i att angripa moderater,
folkpartister och sverigedemokrater från talarstolen och istället visa på att
vi varit ute och lyssnat och är beredd att sätta pss ner för att finna förslag
som kan leda till en bättre vardag för de som kommit hit, för de som är sjuka
och ett arbete till de som saknar. Kan vi komma så långt så har vi kommit en
bra bit på vägen att vinna valet 2022. Samt så har vi tagit bort en stor del av
grunden för den nazistiska rörelsen som är på frammarsch i Europa och så
Sverige.
Som trädgårdsintresserad så vet jag att man
inte kan dra bort ett ogräs och få ogräsfritt. Det bästa är att planera många
växter, göda dem så blir det inte plats för ogräset och det blir vackert. Någonstans
där är även politiken. Vi kan fortsätta dra upp ogräs ett efter ett utan att se
till att något annat planteras. Eller så fyller vi landet med en färgprakt som
tar över ogräset.
Jag kommer under sommarens ledighet att allvarligt fundera på min framtida politiska roll. Hur jag ska agera. Känner att det som jag gör nu inte räcker till för att vinna mitt och väljarnas förtroende. Det finns en tendens till att bli lat och förnöjd med det man har. Att känna sig för säker i sin trygghetsbox. Jag har gått från socialbidrag och skillsmässobarn till en stabil medelklass med villa kombi och familj. En resa men jag minns mitt ursprung även om det allt mer kan bli ett alibi för att inte göra en ny resa för att se hur de med socialbidarg har det idag. Antingen de är sjuka, lata missbrukare eller bara inte fått möjligheten, chansen att ta sig vidare?
Gräset är nu klippt och en bok och kall öl (alkoholfri) väntar.
Inte en bok om politik utan en hederlig spionaktion med USA som det stora landet i väster....
Media mm: Aftonbladet 1, Ab2, Ab3, Ab:s politikerkollen, Gotlands folkblad, Sydöstran 1,Sydöstran2, DB 1, DB2, NSD, SvD, FB, LTZ, Allehanda 1, Allehanda2,Arbetarbladet, PT, Folket, DD, Expr, VF, DN,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, Demokrati, Vimmerby, Almedalen, Socialdemokraterna, sverigedemokraterna, SD