Nä #Kärrtorp var inte närvarande i Vimmerby

Många av mina vänner var idag i Kärrtorp, en förort Till Stockholm. De bekämpade nazismen med sin närvaro. Själv tog jag med hustrun en promenad på motionsspårets 5 kilometers slinga…. Det störta irritationsmomentet var flisen som de slängt ut. Hustrun svår när hon ideligen snubblande på det och jag missade en sten som höll på kosta mig en fotled… Men hem vi kom.

På nått sätt så är jag avis på er alla som var i Kärrtorp eller någon annan ort där medborgarna ställer sig upp på stadens torg och protesterar mot det som de känner hotar deras frihet. I Vimmerby var det marknad och protesten rörde sig kring valet mellan Rut och Fixartjänst. Bilden var tydlig. Vimmerbyborna säger nej till Rut och ja till Fixartjänst. 

När det gäller debatten kring rasism nazism och främlingsfientlighet så är det tyst. Vi hade vår demonstration för ett antal år sedan. Jag skrev om det igår. Men det gör att det nu är tyst och det kan oroa mig. Någonstans under ytan så finns det en reaktion som mycket väl kan explodera mitt i ansiktet på oss. Idyllen som alla känner att de vill leva men som ruvar på nått annat. Det finns en isolering som inte är av godo i många mindre samhällen som gör att det kan växa fram en intolerans mot vad som sker i omvärlden eller också tro att det som sker där sker bara där och ingen annanstans. Men nazisterna har tågat på våra gator. Det var inte allt för många år sedan. De kan tåga där igen. Kriget mellan nazister och antifascistiska rörelser kan plötsligt slå till mellan barnfamiljer som tar sig fram på stadens gator. Vi är inte skyddade utan precis lika öppna för vad som kan hända som de boende i Kärrtorp. Ty när nazisterna inte längre får vara ifred i en del så flyttar de. Och som jag skrev igår så är de i starkt behov av våldet som näring för att överleva och växa. Samma näring som de autonoma vänstergrupperna. De är osunt och man bör enkelt se till att de inte får sin näring. Passivitet är där fel redskap. Aktivt som de boende i Kärrtorp är den rätta medicinen. Med ordets makt kan de minska. Men då får det inte finnas passiva frizoner där de kan samla krafter och suga ny näring. Jag vill se Vimmerbyborna vakna upp och se till att Vimmerby inte blir den passiva kommunen där den nazistiska rörelsen flyr till. Vi har kört dem på porten en gång och kan se till att de inte återkommer

Det är söndag och snart så åker kålpuddingen in i ugnen och i Stockholm lämnar nu de stora massorna Kärrtorp. Kvar är de boende som ska leva i sin stadsdel. Frågan är om helgens aktiviteter ger avtryck? Jag hoppas att vi kan bära med denna helg in i nästa år, supervalåret. Att vi seriöst kan föra debatten om Sverige och inte blunda för de problem som finns. Men också vara öppna för att det finns olika lösningar på problemen. Känslan av sammanhang som de som i helgen varit med på dessa manifestationer måste vi ta tillvara. I Vimmerby måste vi finna vårt sammanhang som binder oss samman och inte släpper in krafter som har som mål att splittra samhället. Som föder sig med vår oro och vår splittring. Det lackar mot jul och ledighet men sedan är kampen om demokratin igång.

[Edit:] 
Peter Kadhammar skriver i Aftonbladet att dagen var "början på något". Kanske i Kärrtorp men i Vimmerby lunkar det vidare som om nazistattacken aldrig har hänt. Bekymren över om våra äldre får ägg och och om det kommer plogas om snön faller... Kanske sunt, men samtidigt så långt bort från det som sker i omvärlden. 

Media mm: Ab, Ab2, Exp, Exp2, SvD, SvD2, DN, DN2, SVT, Martin Moberg, Johan Westerholm, DN (Wolodarski), Aftonbladet (Cantwell) Aftonbladet (Larsson)

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, ideologi, värderingar, Socialdemokraterna, sverigedemokraterna, Demokrati, polis, våld, Kärrtorp