Grubblarnas tid: Fred är inte gratis, utan det är smutsigt.

I Stockholm bor kungen och jag bor i Vimmerby. Enligt ÖB så är det viktigare att skydda Kungen än mig. Må så vara, men frågan är om varken Kungen eller jag är värda att försvara om vi lyfter blicken lite högre. Johan Westerholm är inne på detta idag när han skriver om detta. Jag fortsätter att grubbla och idag då på försvaret.

Den årliga försvarskonferens "Folk och försvar" börjar i helgen och där samlas alla som har nått att säga, klokt eller min oklokt, om landets försvar och säkerhet. Det var där som Håkan Juholt, nog slog sin spik i kistan som partiledare. Det var där som ÖB fick akut sjukdom och fick resa hem. Nu uttalar sig ÖB om att han bara kan förvara huvudstaden. Som vanligt spetsas argumenten inför denna konferens. Så vart leder de oss?

Alla är nog ense om att vi i dagsläget inte har kapacitet att stå emot ett fullvärdigt anfall mot oss. Att vi då måste bestämma vilka områden som ska prioriteras är rimligt. Men är då huvudstaden det främsta att försvara? Visst finns det ett starkt symbolvärde med att faller Stockholm så faller Sverige. Däremot om vi ser på resurser så är inte Stockholm av strategisk vikt utan det finns som också Johan Westerholm pekar på i sin bloggning en massa andra platser som nog är av större vikt och intresse att försvara.

Försvarspolitik är inte nått enkelt skit utan riktigt komplicerat. Så många intressen finns att ta hänsyn till. Mycket av den svenska försvarspolitiken handlar om regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik mer än själva försvar och säkerheten. Vidare så är det en fråga om vilken roll Sverige ska spela på den internationella arenan? Vilka ska vi samverka, samarbeta med och vilka organisationer ska vi vara medlemmar i? Nato är en av de organisationer som med jämna mellanrum kommer upp på agendan. Nu är det tydligen dags igen. Svårt att se varför vi ska vara med? Någonstans så lever nog den där drömmen om "fria" Sverige som slåss på de svagas sida mot allehanda dumma stater och så... Ibland är jag nog lite naiv, men samtidigt så vet jag att man måste ge stater något för att få något. Fred är inte gratis, utan det är smutsigt. 

Jag erkänner mig som pacifist men erkänner samtidigt att vi behöver ett beväpnat försvar. Jag gjorde inte lumpen, utan lyckades få frisedel med allehanda knep som jag då lärt mig. Idag så kan jag grubbla på om jag gjorde rätt. I SSU så hade vi en delad diskussion om det militära som ansågs vara höger. Men om alla med hjärtat till vänster inte gjorde lumpen så lämnade vi flanken fri för krafterna till höger som stod på kö för att försvara nationen. Samtidigt så visste vi att det fanns en framväxande kraft ännu mer till höger. Nynazisterna som fick lumpen som en skola i att störta samhället. Någonstans på vägen så insåg vi vikten av ett folkförsvar där vi alla var delaktiga. Genom mitt motstånd mot vapen blev min inställning att jag kunde vara med i det civila delen av landets försvar. bygga, vårda med mer. Någonstans där landade jag och står än idag. Kan dock grubbla på om det var rätt att ta bort den allmänna värnplikten? Nånstans så gjorde det att många fler kände ett engagemang för frågorna. Både på gott och ont. 

Vill ni läsa mer och få en bild av historiken kring försvarspolitiken ska ni läsa Brix Ski som gör en otroligt bra sammanfattning av det hela.

Media mm: SvD, SvD2, Ab, Annika Nordgren Christensen, DN, Exp, Exp2,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, moderaterna, #val2014, val 2014, Grubblarnas tid, folk och försvar, försvarspolitik, säkerhetspolitik,

Grubblarnas tid: Jag kan inget, om allting...

Ordens betydelse. Tänker på det idag när jag slog upp den lokala tidningen och mötes av rubriken ”Onödig skadegörelse”. Direkt började jag grubbla på vad som är nödvändig skadegörelse? Hur ett ord kan ta fokus från själva innehållet. Samtidigt så grubblar jag på vad lite jag kan eller rättare sagt vad fel saker jag kan. Varför kan jag inget om datorn som inte funkar som jag vill, varför är jag inte ekonom och kan alla dessa begrepp och orsaker, varför är jag inte språklärd och kan ta till mig litteratur på det skrivna språket, varför läser jag inte mer ord?

Att kunna skilja på att veta, tycka eller tänka är av yttersta vikt i dagens samhälle. Jag får mig en tankeställare när jag läser Donald Boströms gästtbloggning hos min vän Johan Westerholm. Han påpekar vikten av att skaffa sig kunskap på de ämnen man tänker sig avhandla. Sluka den litteratur som finns tillgänglig, se till att söka den fakta som behövs för att ge belägg åt din teori. Men tänker själv också våga släppa om man ser att det inte finns något bakom det som man trott. Inte dikta den egna faktan bara för att ha nått att skriva. Just detta med kunskap känner jag som en av mina brister. Självklart kan jag det som finns i min vardag. Jag klarar mina politiska uppdrag på ett, som jag upplever det, bra sätt. Kan till och med vara mer kunnig än många andra politiker kring mig. Tja nu var inte Jante på plats, jag vet…

Men jag kan känna saknad av en mer teoretisk utbildning som givit mig verktygen att kunna göra lite djupare analyser, tänka lite vidare. Se de där som jag inte ser (misstänker nämligen att det finns mer att se, andra lösningar som jag är begränsad att skåda). Mitt problem är att jag är alldeles för rastlös att verkligen försjunka ner i ett ämne. Jag finns där på ytan och skummar fram över de flesta ämnena utan att bli kunnig i något. Jag kan inget om allt och mycket om ingenting. Visst kan det säkert finnas styrkor i det också, men jag känner mig inte helt nöjd med det. Nått måste jag ta i… Frågan är dock hur jag ska ta mig vidare? Tja, det är ju fredag nu så jag startar med #fredagsmys

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, moderaterna, #val2014, val 2014, Grubblarnas tid

Grubblarnas tid: Rasister och väljarna

Man måste skilja på jönsarna som är medlemmar i Sverigedemokraterna och de väljare som valt att lägga sin röst på partiet. Jag vill hävda att det finns en stor skillnad. De väljare som väljer att rösta på ett rasistiskt parti är inte rasister rakt av, utan missnöjda med samhällets utveckling och söker felen och finner dem i invandring, då ingen annan förklaring gives. 

Åter så visar ledamöter från SD sin kunskap, eller brist på densamma. Någonstans så finner jag det svårt att ta representanter för SD på allvar. Samtidigt så är de det som jag måste göra med ett väljar stöd som pendlar mellan 10-15 procent. Men jag måste inte göra det på grund av medlemmarna i detta rasistiska parti, utan av hänsyn till deras väljare. Samtidigt är det också så att medlemmarna i detta rasistiska parti också är medmänniskor till mig fast det står för åsikter som ligger så långt bort från mig.

Fick ett påpekande (av som jag upplevde goda skäl) att en av de som är vänner med mig på Facebook är sverigedemokrat. Jag påpekade att jag även hade en vän på FB som varit medlem i Nationaldemokraterna. En kille som är riktigt trevlig, men så jävla fel politiskt. Vet inte idag hur långt ut på högerkanten i den nazistiska rörelsen han finns. Ibland så hör han av sig i chatten för att ställa en fråga och jag svarar. Någonstans så har jag ett kämpigt förhållande med dessa individer. Kan gilla dem som individer, men samtidigt känna en så fruktsamvärd avsky för vad de står för och kämpar emot.

Minns de där första fullmäktige sammanträdena under denna mandatperiod där de plötsligt satt sverigedemokrater bland oss förtroendevalda. De var plötsligt inte en hord med skränande skinnskallar på gatan, utan sittande i plenisalen med lika mycket värda som oss andra som fått väljarnas förtroende att leda en kommun/landsting. Skulle vi negligera dem, låta oss inte se dem? Ta debatten, men på vems villkor? Eller möta dem på vår planhalva där vi kände oss hemma? Alla åsikter fanns där. Men ser vi till politiken så var det där två längst ner rätt harmlösa. Visst kom det en och annan interpellation och motion som kunde andas av den rasistiska grunden som partiet vilar på. I omröstningarna så var de oftast på den borgerliga majoriteten, utom när vi drev pengar till omsorgen eller liknande. Ser vi på sammanträdena så har det infunnits en ton av förståelse och de finns med i samtalen om väder och vind när det fikas eller är paus. Politiskt är de fortfarande isolerade och det finns ingen ambition från något parti att bjuda in dem.

Personligen så vet jag inte var sverigedemokraterna i Vimmerby egentligen som personer står när det gäller SDs politik? Delar de sin partikamrats åsikt om som citeras i Kvällsposten idag ” När ska ni journalister inse att det är djupt inrotat i Islams kultur att våldta och misshandla sådana kvinnor som inte rättar sig efter Islams lära. Finns ett stort samband mellan våldtäkter i Sverige och antalet invandrare från MENA länder”? Denna åsikt är helt legitim i SD och passerar tydligen med marginal nolltoleransen. För mig är detta rasism och det finns enligt "Professor emeritus Jan Hjärpe, islamolog vid Lunds universitet som läser koranen på arabiska, avfärdar bestämt påståendena: – Vilka dumheter. Det står inget sådant i koranen. Det är en myt, närmast en fabel som uppstod på medeltiden, säger han till BLT."

Men det är ändå mellan 10-15 procent som kan tänkas rösta på dem i valet 2014. 10-15 procent som påtalar att vi andra partier inte står för en politik som ger svar på deras problem. Tror inte de är rasister, men de känner ändå en tillhörighet med SD och andra rasistiska och nazistiska partier. För mig är det skrämmande. Det håller mig grubblande.

Jag är i grunden för öppna gränser och att vi ska kunna resa vart vi vill i världen och att mångkulturen är viktig för att utveckla samhället. Jag tror att vi berikas av andra kulturer och det är så vi utvecklas som samhälle och individer. Visst finns problem, allt är inte skinande rosenrött och det måste vi jobba med. Visst kan det bli för mycket på sina ställen, men landet är stort och vi är inte för många. Men allt kan inte göras på en gång. Inget snack om att det finns utmaningar som vi måste ge svar på. Idag finns det ett stort antal väljare som anser att vi inte ha svar, eller något bra svar. Jag fortsätter i grubblarnas tid…

Media mm: Ab, Ab2, SvD, DN, SVT, SR, BLT.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, moderaterna, #val2014, val 2014, Sverigedemokraterna, Grubblarnas tid,

Grubblarnas tid: Hela Sverige ska kunna räkna

Allvar.nu säger Stefan Löfven om skolan och jag håller med. Men ser jag på de fem punkterna så känner jag inte direkt bäring på skolan i Vimmerby. Var finns problematiken kring landsbygdens skolor. Det speciella svårigheten med rekrytering, byskolor och bristande underlag.

Mycket av den svenska skoldebatten har handlat om segregeringen i storstäderna och de problem som de ställer på skolan. Men på landsbygden finns helt andra problem som vi måste ta med i debatten. Där elever blir gisslan i kampen om en levande landsbygd istället för en motor för utveckling. Där elever inte har en möjlighet att få tillgodose sig bra pedagoger. För handen på hjärtat hur många nya pedagoger vill flytta till en skola där de är mer eller mindre ensamma. Vi har en segregation även här som som partier som vill bli framgångsrika i bygget av en av världens främsta kunskapsnationer måste ta med i beräkningarna. Jag vill inte ställa stöder mot landsbygden mot varandra utan få in lite mer i grubblerierna. För det räcker inte med slogan som ”hela Sverige ska leva” utan det behövs också ”Hela Sverige ska kunna räkna”

Media mm: Ab, DN, DN2, SvD, SVT, Roger Jönsson.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, samhälle, Socialdemokraterna, moderaterna, #val2014, val 2014, Grubblarnas tid