Oavsett straff...

...undrar jag om straffet på Breivik kan läka det Norska samhället? Det finns en längtan bland anhöriga att nita den som gjort min nära illa och det är fullt förståeligt. Men finns det en risk att man med att slänga nyckeln lägger frågan bakom sig och går vidare. Men Breivik må vara ensam men orsaken är inte ensam. Den finns kvar i både det norska och svenska samhället.

         Klockan tio när jag borrar ner mig i den kommunala strategin för IT-infrastruktur kommer samtidigt domen mot Breivik i Oslo. JAg har innan det besökt hälsocentralen med kommunens gäster från Mukono, Uganda. En dag med spretande uppdrag för en kommunalpolitiker. En dag som visar på hur liten världen blir då vi möter människor från andra sidan jorden som har liknande problem med sina unga som vi har. Vi är mer lika än olika. Hur vi satsar på fiber för att snabbt kunna kommunicera med omvärlden i realtid och med fina bilder.

         Bilden från Forserum ger en bild av att rädslan för de främmande är ständigt närvarande. Men grunden till denna rädsla är att vi inte finner trygghet och att vi inte känner att samhället ser oss. Det finns bland dessa individer en oro om deras egen framtid som gör att de känner hot från omvärlden. För mig är den grundläggande kampen mot detta enkel, men svår. Det handlar om jobben och trygga fungerande socialförsäkringar. Att känna att samhället finns där när det krisar för mig. Inte att jag blir misstrodd. Men grunden är och kommer alltid att vara att se till att det finns arbetstillfällen.  i Många orter så byggs det upp ett tryck i arbetslöshetens spår som rasistiska krafter inte är sena att nyttja.

         Dåden i Norge var extrema och djupt tragiska, men inte unika utifrån samhället vi ser idag. Med att låsa in Breivik så läcker vi möjligt några sår hos de som drabbas och det är viktigt, men det kommer inte avskräcka från framtida dåd. Det är andra åtgärder som måste till. Breivik kommer som jag se det att få randig solbränna oavsett om det är finkan eller psykiatrin som kommer möta honom efter klockan tio idag. Hans galenskap och syn på samhället kan bli martyrskap om inte staten handlar frågan korrekt och det är viktigt. Nu går jag vidare mot denna dag och försöker finna svaren på våra problem. Släpper världen för stund och ser på det lilla men med världen som hjälp.

Media: SvD, SvD2, DN, DN2, Ab, SVT,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Utøya, Breivik,

Rättegången, ett samhälle?...

Ursäkta mig men jag är så innerligt trött på alla dessa rättegångar. Spaltmeter efter spaltmeter avhandlas allt från väggfärgen i lokalen till tjockleken på skyddsglaset.  Offren skyltas och rockstjärnstämpel på den åtalade oavsett och det är en Mangs eller Breivik eller någon annan….

           Men kan dessa rättegångar och det mediala trycket förklara samtiden eller är det bara losers som med vapnet i handen skriker på just denna uppmärksamhet? Genom att jag snabbt skyndar mig förbi dessa sidor (bra med tidning på nätet går snabbare att bara skrolla förbi)så vet jag inte om det är en samhällsförändring. Visst har brottet alltid används för att förklara samhället och Sjöwall/Wahlöö är en av de främsta på området. Men då förklaras samhället med brottet som en fiktion inte en realitet som de pågående rättegångarna. Botar eller sprider medias intresse är en fråga som ställs? Visst finns alltid Copycats men samtidigt så ska media tänka på samhällsintresset och frågan är om tjockleken på skyddsglaset.

           Är mitt problem att media försöker beskriva verkligheten som en deckarroman? Är de det som stör mig? Nä egentligen är det nog att man krasst försöker finna så många vinklar av rättssalen som möjligt för att kränga lösnummer. Den enes sorg, den andres glädje.

           Men är inte de aktuella åtalade barn av vår tid? Jo visst är det de och de är jag också och min son och min fru och min svärmor. Vi är alla barn av vår tid och inte har jag en bössa i min hand. Men jag lever i Astrid Lindgrens småländska idyll. Björkarna slår ut och hagarna prunkar. Men sakta under ytan finns en vardagsrasism. En osäkerhet, rädsla, för det nya om det är en nyinflyttad Stockholmare (19 år är ingen tid, kallas fortfarande fjollåtta) eller tekniken eller flyktingen från Afghanistan. Ju mindre ort, ju större risk för intoleransen. Grunden är osäkerheten om sin egen framtid. Känner du att det finns ett arbete att gå till, en inkomst som täcker utgifterna, en skola som ger dina ungar en bra uppväxt och verktyg för framtiden och kan din mor och far få en trygg ålderdom. Kan detta fixas så kommer också mycket av de skit som kallas rasismen minska. När vi känner att det vi har räcker till bjuder vi också in. Så min grund är inte hotet om muslimen eller juden som är grunden för främlingsfientligheten på mindre orter och Sverigedemokraternas framgångar. Det är lika mycket det internationella kapitalet som med en nysning kan göra en ort arbetslös. Osäkerheten om jobben är grunden osäkerheten om att skolan läggs ner eller att de vuxna inte räcker till, Vem tar resurserna från mitt barn, från min mamma?

           Galningar har alltid funnits i vårt samhälle, skadan som de gjort och syftet må varierat, men de har alltid gått omkring bland oss. De flesta gånger så har deras handlingar stannat i tanken men en och annan gång så går de över kanten och katastrofen är ett faktum. Men dagens media gör det så stort, försöker sätta det i ett sammanhang som jag inte alltid är säker på är den rätta.

         Avslutningsvis så kommer jag fortsätta läsa Sjöwall/Wahlöö framför kvällspressens historier, möjligen jag kan finna någon ny författare som jag tar till mig… Och så var det åter måndag och en ny vecka framför mig...

Media för er som vill frossa i skyddsglaset tjocklek och den åtalades placering mm: Ab, Ab2, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, DN, DN2, DN3, SVT, SR, GP.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om samhälle, rättegång, politik, främlingsfientlighet, rasism, Mangs, Breivik