Partidöden... Demokratins räddning?...

Vägen är smal och demokratins diken djupa....

Hur länge lever ett parti? Var går gränsen? Frågan är relevant att ställa idagens samhälle. De flesta partierna är barn av industrialismens begynnelse. Utifrån den tiden så har de byggt sin värld, organisation. När lämnar de arenan och nya partier tar vid, eller är det så att även partiernas del av demokratin är över och var finns jag i detta?

Det finns inga partier som bildads i modern tid som appelerar på framtiden. Vissa kan säga miljöpartiet, men de likt Piratpartiet och Feministiskt initiativ har en fråga som klart överbyggande och som ledstjärna. Sedan så förhåller de sig till övriga frågor utifrån dagsform och företrädare. Det gäller verkligen miljöpartiet och deras agerande ute i kommuner och landsting. Ena dagen företrädare med ett extremt vänster synsätt och nästa kommun totalt tvärtom. Det som binder samman är frågan kring klimatet. Om någon säger Sverigedemokraterna är det inget nytt utan bara en ihop samling av den främlingsfientliga rörelsen som försöker städa upp sina attribut. Nyanser från ett brunt 30-tal finner vi i partiet. Ser vi bortom frågan om invandringen så uppenbarar sig riksdagens mest konservativa parti. Ett parti som ser tiden från förr när folkhemmet föddes och vi ägde gränserna själva som landets storhetstid. Med dessa bilder och öppna fält lockar de väljare som känner sig trygga i den bilden. Med ordvalen så appellerar de på socialdemokratiska bilder av samhället. Likt en Per-Albin Hansson och folkhemstalet.

Så frågan om hur länge ett parti håller är relevant. Vi ser trenden i valen att sakta så minskar antalet röstande. Även om det går sakta så är trenden vikande. Engagemanget i facket och liknande rörelser är försvagande och särskilt om vi lyfter blicken till en europeisk horisont. Likt en bil kan man reparera och måla om men en dag är motorn slut och karossen sönderrostad. Då kan man inte dölja haveriet med mer färg. Färgen har inget att fästa. Kan känna att det finns likheter med delar av dagens partier. 

Men om ett parti ser framtidens utmaningar och väljer att förändra sig totalt och endast ha kvar sina grundläggande värderingar som riktmärke. Förändra sig gällande politiken och hur man organiserar sig. Söker nya vägar för retoriken. Kommer de finna stöd av väljarna? Jag är tveksam. Detta är problemet oh en av de bidragande orsakerna till denna stagnation som råder. Väljarna har en konservativ ådra som gärna ser sin trygghet i gårdagen. Särskilt som kommande generationer inte med automatik kommer få det bättre än gårdagens generation. De stora välfärdsreformerna lyser med sin frånvaro och vad skulle det vara? 

Ett parti som kan symbolisera försöket att göra om sig och fånga en tid är Centern. Med sitt intresse för Stureplan och en ny approach för att komma, sin tolkning av, samtiden närmare Väljarna gav dem direkt fingret och en tillbakagång som nu visar sig passerat fel sida spärren till riksdagen. I de starka fästena ute i landet tappar de också. Enkelt så skulle man kunna skriva att Centerns tid är ute, men då får vi inte glömma den konservativa väljaren som av vana och gammal tradition avlägger sin röst som den alltid gjort. Centern kan med det komma över spärren utifrån vanans makt än den förda politiken. Alla partier har denna kritiska massa. Johan Westerholm pekar på det idag i sin postning.

 Små, små steg är vägen att gå om man ska klara sig och samtidigt kunna behålla sympatisörer. En väg som är så svår att gå och så lätta att slira av ifrån. Dikena är djupa på båda sidor och det finns ingen räddningstjänst som kommer till undsättning och man missar svängarna. Partidöden är det som kommer komma. Kallt ensamt och övergiven. En del partier kommer falla i glömska andra får hyllmeter om sig.

Med denna vetskap är jag med i ett parti som firat hundra år men kommer det att fira 200 år? Utifrån detta så finner jag mitt grubblande som påverkar mitt agerande i den politiska vardagen. Inte alltid så uppskattat då det finns en tro på att ju högre man hejar ju lättare vinner man val. Och idag så verkar det vara det överskuggande. Men samhällets utveckling och med det demokratins?

Jag är allt mer en tvivlare, men håller även fast vid det gamla. En dag så kommer inte denna kombination att fungera. Frågan är när och vad jag gör då? Vilken sida i mig vinner?

Media mm: DN, Ab, Ab2, Exp, SvD, SvD2, SR, Martin Moberg.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik samhälle, Socialdemokraterna, #sframtid, partier, Demokrati,

Gatubarn, korruption och storleken på kondomer

Bilder från dagens berättelse om hur utsatta
barnen är i ett samhälle som är korrupt

När man sitter och lyssnar på ungdomarna från Kenya som känner en större trygghet hos tjuven än Polisen så förstår man att ett samhälle är fel ute. Att korruptionen är ett av de stora gisslen i många länder och vi måste hela tiden vara vaksamma så vi själva inte hamnar i samma sits, för nått snack om dem där, finns inte i denna globala värld. En dag på Astrid Lindgrens Näs där Globträdsdagen firas som gör skillnad för oss som är där. Ingen lämnar oberörd.

        Korruption, smaka på ordet och våra tankar går till mutor i gammal Östeuropa eller gangsterfilmer från USA. Men idag så blev vi i Vimmerby påminda om gatubarnen i Kenya och dess huvudstad Nairobi och hur korruptionen försvårar och till och med riskerar deras liv. Vi fick en teater om gatubarnen med gatubarn. Det efterföljande samtalet med ungdomar från Vimmerby och Kenyas grannland Uganda var intressant att höra. En förståelse om deras verklighet. En bild som är så främmande för oss här i Sverige. Resan till gatubarn kunde delas in i tre separata vägar. Föräldrar och syskon som dör i HIV/Aids och lämnar kvar det lilla barnet utan skyddsnät. Krig som likt HIV/Aids rensar den försörjande och uppfostrande generationen Och sist men inte minst fattigdomen. Ett påstående som kom idag var att fattiga födde mer barn då de inte hade kunskapen om preventivmedel och ingen sa emot. Fattig med stora mängder barn att försörja drog dem ut på gatan bort från hemmet. Tjejer som istort hade sin kropp att sälja som enda betalning och frågan om föräldrarnas medverkan fick jag inget veta.

Bilder från dagens berättelse kring
gatubarnens situation i Nairobi, Kenya

         Killar klarar sig bättre än tjejer som oftast endast har sin kropp att betala med. Andra gatubarn eller polisen. Ingen skillnad och korruptionen fick ett ansikte i dagens berättelse där pojken köpte sig fri och den tioåriga flickan våldtagen av polisen. I berättelse så drömde avslutningen om att polisen blev fälld. Självklart så har länderna skrivit på Barnkonventionen men vad betyder det när de styrande skiter i det. När en tioårig flicka blir våldtagen och ingen bryr sig, inga rubriker, alla vänder bort huvudet gärna med en slant i näven.  Det som framkom idag var att kulor är billiga och även de som håller i vapnet... Denna värld engagerar mig. Jag blir gråtfärdig då jag bara tänker på detta. Känner en maktlöshet över övergreppen och den nonchalans som jag möter.

         Samtidigt som jag lämnade dem så kunde jag inte låta bli att bli lite glad då det sakta växer en rörelse och det finns krafter som vill samla oss som är engagerande i dessa länder. Allt från forna Ambassadörer till de starka ideella krafterna som verkar. Bilden av Uganda är något ljusare som jag uppfattar den men genom att Kenya är en stark motor på den Afrikanska kontinenten så måste de med och så länge de styrande så gärna blundar när de får en näve pengar i sin hand är vägen lång men den måste vandras.

          Sist men inte minst så fick vi en berättelse från det verkliga livet till oss. Det handlade om de unga i Mukono, Uganda som under sitt Globträd träffade Borgmästaren för gå igenom de problem som fanns och då kom det från en ung. -Som du vet så har unga sex men det finns inga kondomer i våran storlek så därför sprids sjukdomar och tjejer blir gravida. De svenska som var på plats blev undrande hur denna fråga skulle hanteras och var nog lite skämmiga. Idag finns det olika storlekar på kondomer. En vaken borgmästare som såg allvaret i problemet och löste det. Nu är han tyvärr undantaget.

         Så kära moderater tänk en gång till när ni vägrar att öppna upp era bidragsgivare med allehanda svepskäl om lotter och valhemligheter. För lärdomen är kort och koncis:

Folket gör inte som vi säger utan som vi gör.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om globträdet, Vimmerby, Barnkonventionen, korruption, moderaterna, partier, Mutor,

Likheter och olikheter mellan (S) och (KD)

Grader av skillnad mellan två partier i kris. Lite av skillnaden kan man mäta i ordvalet.  Medan socialdemokraterna pratar om att samla oss så pratar Kristdemokraterna om försoning.

         På ett sätt så är Kristdemokraterna ärligare så de med ordet försoning som också leder till förlåtelse, pekar på att det funnits konflikter som man måste försonas från för att ta sig vidare. På rätt sätt så kommer de kunna stärka sig, men sedan kan jag vara tveksam om de klarar det. Men åter så finns en medvetenhet om att konflikterna ligger på ytan. Men skillnaden till Socialdemokraterna där det mer handlar om att vi nu måste samla oss, sluta leden. Inte klara ut de konflikter som alla vet finns. Konflikter om ledarskap, laguppställning och framförallt politikens innehåll. Jag skrev lite ironiskt om det igår (även om inte alla såg det)

        Så jag är ingen fan av kristdemokraterna men känner att de på denna punkt funnit ett ord som mer än vårt förklarar vad som behöver göras för att komma vidare. Men krasst så är jag tveksam om vi eller kristdemokraterna klarar uppdraget. Ok detta leder inte till samling och uppslutning och det har inte varit mitt syfte utan att vi snurrar runt lite, man kan säga kaos. Så att vi landar på en ny yta som vi kan gå vidare ifrån.

        Så två partier i kris men med två olika sätt att ta sig ur den. Frågan är dock om någon av medicinerna är rätt? En sak vet jag att den ena (det stora partiet) ändå har idéerna på sin sida medan det andra har, ja vad har de på sin sida?

        Men det stora partiet har ett problem som gör att de landar mellan 20-25 procent. De talar till de ca 20 procent som står utanför arbetsmarknaden antingen av sjukdom eller arbetslöshet och lägg där till medlemmarna och de närmast sörjande så är vi på 20-25 procent. Vi missar 75-80 procent… De 75 procenten vi måste få stöd av för att hjälpa de 20 som idag står utanför.

        Så tankarna går vidare och så gör kvällen. Vill då tänka mer så läs gärna Johan Westerholm som skruvar lite mer i frågorna och då ur ett mer internt mått.

Media: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, DN, DN2, SvD, SvD2, SvD3, SVT, SVT2, SR.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Kristdemokrater, försoning, samling, politik, samhälle, Demokrati, partier,

KD, V, och S för vem väljer de ledare?

För vem är de valda?

Trenden att sluta sig inåt gör väljare åsidostäppade. Att de egna medlemmarna betyder mer i jakten på ledarskapet än de som borde vara prio ett. Vi ser hur partiledarkandidaterna lämnar utvecklingen och söker sig tillbaka till gårdagen för att säkra sin kandidatur.

          Noterar hur medlemmarna i de flesta partier verkar ligga i otakt med väljarna och när nya ledare ska fram så sjunker stödet för partierna för att klara den inhemska debatten.

          Jag ställde frågan när Vänsterpartiets ordförandekandidat lanserades av valberedningen och ett klassiskt vänsterpartital tog vid. Ett tal som inte luktade tio procent utan fyra. Socialdemokraterna har gjort samma resa vid valet av Håkan Juholt. Sagt de sanningar som en majoritet av medlemskåren ville höra men inte med det sagt att de var samma visa som väljarna ville höra. Nu är det Kristdemokraterna som gör samma resa och lämnar de embryon till ett modernt parti och sluter sig med att profilera sig åt den kristna högern. Stöd i partiet, ja men inte i samhället.

          För vem väljer man ledare? Frågan är relevant. Visst är det så att en ledare måste ha stöd i de egna leden men är inte målet för politiken att få med sig väljarna. Självklart så ska man inte byta politik utifrån väljarnas dagsform men en uppdatering är nödvändigt och det är ledarnas roll att stå vid rodret och till viss mån ta hand om utkiken. Utvecklingen i politiken är tyvärr åt det motsatta hållet och valen av nya ledare tenderar att vrida politiken generellt tillbaka till tryggheten i den egna sfären. 

Media: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, SvD, SvD2, DN, DN2, DN3, DN4, SVT, SVT2, SVT3, SVT4, SR.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, vänsterpartiet, Kristdemokrater, partier, Demokrati, politik, samhälle,

Kalla fötter eller bara retorik?

Noterar att Moderaterna nu svävar på målet om en lagstiftning av partibidrag. Även om det lösa boliner och inget klart så är de i rörelse. Troligen en lag som är så tunn att ett papper blir tjockt.

        Moderaterna och Sverigedemokraterna har inget intresse att visa upp hur de finansierar sin verksamhet. Skulle de gå med på en lag så är min tro att den skulle vara så lös att inget skulle fastna i den. Så de uppgifter som finns i media är bara en retorisk rökpelare som folk ska se efter.

        I morgon träffas partierna och vi får då syna korten. Men frågan är vilken linje mitt eget parti kommer driva. Åter så är det lagstiftning som måste vara steg ett. Det är en förtroende fråga som vi inte kan lösa med frivilliga överenskommelser utan bör lagfästas.

[UPPDATERAT]
          När jag nu läser på Brännpunkt så läggs åter skulden på Socialdemokraterna som är öppna med hur verksamheten finansieras. Åter så läggs rökridåer för att klara sig undan den egna granskningen. Det känns fortfarande som retorik och inte ärligt, sorry så är det.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, öppenhet, Nystart, partibidrag, partier, politik, moderater,

Socialdemokraterna: Snart dags för avgångar!

Skärpning eller byt ut!

Får kritik för att jag inte är tillräckligt positiv gentemot mitt parti och partiledningen.Men hur kan man vara det. Under dagen har det i media bara snurrat en massa olika om vad vi egentligen står i frågan om bidrag till partierna. Att ledande personer med partiordförande i spetsen skäller på varandra öppet. Förra veckan var det via sms och nu.

          Jag är så jävla förbannad på mitt parti. Har idag postat om hur jag vill organisera i min kommun men ingen bryr sig, för det enda som är på tapeten är hur striden blossar mellan de olika skikten i toppen. Gamla kommer in från kanten och andra vill förbjuda alla diskussioner kring politiken. På bloggen får jag både hot och hurrarop över det som jag skriver.

         Jag vill komma vidare med programarbetet och arbetet med en ny organisation som tillsammans med politiken gör oss intressanta. Men med denna ledning (Och det är fler än Håkan Juholt) så glider chanserna ifrån hela tiden. Det blir ett VM i dårars försvarstal och någonstans så känner jag att det får vara nog. Jag kan inte försvara längre. Blir det inte rättning i leden så är det dags för flera personer och börja fundera på sin morgondag och om en ledande position i socialdemokraterna ska vara med i den tanken. Jag har hittills inte ställt några krav på avgångar men snart så är jag tvungen att göra det. För denna ledning verkar göra allt den kan för att ta fokus från politiken.

          Det är ett kollektivt ansvar som villar på partistyrelsen, gruppstyrelsen och VU. Ni måste nu ta det för skadan som ni åsamkar partier är snart inte möjlig att reparera till valet 2014. Men det är kanske lika bra att köra skutan i botten för att sedan börja med en totalrenovering.

Media: Ab, Exp, Exp2, Exp3, Exp4, DN, DN2, DN3, SvD, SvD2, SvD3, SVT, SR, GP, GP2, GP3.
Fler har postat om detta kaos: Peter Johansson,  Annika Högberg, Martin Moberg, Johan Westerholm
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, öppenhet, Nystart, partibidrag, partier, politik,

Så svängde vi igen...Lag blev till...

Så nås jag av beskedet att vi inte längre vill reglera bidragen till de politiska partierna med hjälp av lagen. Det känns som vi stöttar Sverigedemokraterna och Moderaterna. Detta är inte steget mot ett öppet och transparant parti. 


           Så kom ännu en popcorn-vändning i en viktigt principiell fråga. Socialdemokraterna byter fot i frågan kring de öppna partibidragen. Från lag till frivilliga överenskommelse... Men hade så varit fallet att det lyckats så hade vi inte ens behövts andas lagstiftning men när Moderaterna och Sverigedemokraterna vägrar öppna upp var de får sina bidrag ifrån så är det inte en framkomlig väg.

          Kände att jag ville vara positiv men när man hela tiden får detta på sig så är det inte så lätt att vara glad och positiv. Det vi stod för i morse är vi plötsligt emot. Ok, kan de som följer mig säga nu får du den nya politiken och att vi förändras... Men det är inte detta som jag är ute efter. Här vari vi rätt ute och låg rätt i politiken. Vi tar nu ett steg till en luddigare politik där åter den klara linjen försvinner. Vi rör oss åter gentemot moderaterna istället för att finna vår egen politik byggd på våra värderingar.

Så gör om gör rätt kräv öppenhet och lagstiftning. Var har vi att dölja? 

Media: SvT, DN, SvD, SR, Ex, 
Bloggat: Thomas Böhlmark, Johan Westerholm, DHK,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, öppenhet, Nystart, partibidrag, partier, politik,

"Hälften kvar" gammal slogan, ny innebörd...

Med dagens siffror så undanröjs Socialdemokraternas önskan om en bred samling. Med fyra partier under fyra procents spärren upphör intresset till bred samling och en jakt på sympatisörer kommer öka. Med tanke på att två partier ska vaska fram nya ledare så blir den interna profileringen viktigare än rikets bästa...

          Moderaterna och Socialdemokraterna lufsar på och det blir allt mer tydligt att den inrikespolitiska debatten kommer avgöras av dessa två partier. Det är möjligt att Folkpartiet och Miljöpartiet kan finnas med i debatten. Ser vi vad jag skrev igår så krokar dagens undersökning in på det.

          Men om vi återgår till dagens debattartikel i DN så är det en utsträckt hand, dock inte en ograverad. Men jag är tveksam till hur Fredrik Reinfeldt kommer agera. Att gå över blocklinjen när två av hans stödpartier befinner sig under fyra procent och om detta står sig Alliansen ett minne blott. Så att jag är tveksam till att statsministern kommer bli statsman, utan en resa mot partistrateg kommer ta över. Det är inte så konstigt för om inte Centern och Kristdemokraterna överlever riksdagsspärren så är sagan Reinfeldt slut också. I alla fall som ledare för landet. Det kan bli så att fallet för de små även på sikt blir moderatledarens fall. För så starkt förknippad med Alliansbygget som Reinfeldt är innebär att faller Alliansen i valet 2014 så faller nog Fredrik Reinfeldt också.

        Så med detta i bakhuvudet så kan man konstatera att det måste råda en blandad stämning i moderaternas högkvarter. En glädje över dagens siffror (som också ska tolkas som krissiffror, som oftast gynnar den sittande makten) men samtidigt så är regeringsunderlaget som bortblåst. Lugnt kan man konstatera att inte ens kyrkan ger moderaterna ro...

Jätten Gluff-Gluff åt upp de små och då försvann golvet som han stod på också...

Media: DN, DN2, DN3, DN4, SvD, SvD2, Exp, Ab, Ab2, SVT, GP, GP2, BLT, LO-tidningen 1, 2, 3.
Bloggat: Peter Johansson, Martin Moberg, Tokmoderaten, Veronica Palm, Göran, Imike,  Kulturbloggen, Thomas Böhlmark och Johan Westerholm på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, partier, Socialdemokraterna, moderaterna, Kristdemokrater, vänsterpartiet, folkpartiet, Centern, miljöpartiet,

Fler faller och baljan har blivit barnpool....

En del får nog ångest för den politiska hösten...

Det känns stökigt i Svensk politik just nu. Det är nya ledare på gång eller precis inträtt. Men det allvarliga är nog hur regeringen med sina fyra partier just nu inte verkar veta hur de ska leda landet. Är det så att badbaljan blivit ett barnpool med vattenkrig...

          Frågan blir allt mer relevant. Vem styr landet och vad vill regeringen? Statsministern syns allt mindre och inom den förr så eniga regeringen spricker det allt mer och sprickorna verkar även spridit sig in i partierna. Ny ledare ska till famlande efter politiken som ger utslag i opinionen. Allt medan det parlamentariska

          Inom kristdemokraterna sprider sig missnöjet kring den förda politiken och med dagens opinionssiffror under tre (2,9) procent så kommer desperationen rusande. Det som gör mig tveksam till om de ska komma över igen är att det inte verkar finnas den krismedveten som borde vara. Allt har sin gilla gång och för var dag sp sjunker förtroendet och med det också Alliansen...

          Centern med tre ledare som ska bli en och svajande politisk färdriktning som allt mer lutar över åt höger. en position som Moderaterna lämnade då det inte gav avtryck i väljarnas stöd. Visst pekar dagens siffror på en liten uppgång, men den kan nog mer ha att göra med synligheten i media än politiken. Ja den vet vi inget om...

         Folkpartiet lullar på bakom sin kateder och siffrorna stampar på. Visst kan man se lite gnisslande mellan den social liberala skaran och de med batongen i högsta hugg, men det sköts något snyggare än i de andra små Allianspartierna.

        Kvar står Moderaterna och försöker klä sig i rollen som ledare men har svårt med det då de inte riktigt vet hur de ska hantera sina stökiga klasskamrater. För om folkpartiet förordnar ordning i klassen så är det inget som de tre små sysslar med i verkligheten. Så när den parlamentariska situationen dessutom gör att Moderaterna måste lämna tryggheten i hemklassrummet för att få stöd så ser de bara en lång korridor med olika gäng som också söker sin identitet. Allt blir tydligt Fredrik Reinfeldt är ingen samlande ledare.

         Men på oppositionssidan är det inte så mycket bättre. Vänstern famlar efter ny ledare och med det en politik som både lockar  nya men befäster sin roll som välfärdskramaren nummer ett. En balans som kan bli övermaga om partiet inte kan enas kring en ledare som får mandat.

     Mijöpartiet är nog de parti som känns stabilast just nu. Även om den nya ledningen kommer få problem med att axla de tidigare språkrörens uppskattade roll. För till skillnad mot de andra partierna fanns det inget uppenbart missnöje med ledningen.

       Till sist så landar jag på mitt parti. Åter de största men frågan är om det inte ibland kan vara mer skada att vi får framgångar just nu i den process att modernisera både politken och organisationen.

Media: SvD, SvD2, Ab, Ab2, DN, DN2, Exp. TV4.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, partier, Socialdemokraterna, moderaterna, Kristdemokrater, vänsterpartiet, folkpartiet, Centern, miljöpartiet,