Idag kan vi ta del av ett nytt grepp från Socialdemokraterna när man bjuder in författare, skribenter och en och annan forskare för att bredda ingången till det nya partiprogrammet. Jag gillar verkligen upplägget och hoppas man nu är lite crazy och inte så politiskt korrekt.
Detta är ett drag som jag hoppats på och jag vill nu se hur partikommissionen verkligen låter författarna och skribenterna låta ordet flöda fritt så att vi finner de guldkorn som vi inte själva se i vår inskränkthet. Vi har för lätt att låta heltidspolitiker som varit inlåsta i kommunhus eller riksdag styra skrivandet av våra program.
Att nu ta in folk som inte ens till hundra delar våra värderingar för att ge input vore mycket bra. Nu hoppas jag man verkligen löper linan ut och inte backar om sanningarna/berättelserna börjar kännas obekväma. Det är det som måste vara meningen. Socialdemokraterna behöver just dessa kängor från kritiker och inte alltid av kärleksfulla. Bland de som nämns PO Enquist, Kristian Lundberg och Maj-Gull Axelsson, men jag hoppas också på fler och då mer rebelliska. Men ett jävla bra initiativ av Lars Engqvist och Marika Lindgren Åsbrink och ett tecken som jag efterlängtat suktat efter. Vem vet kanske skriver ett par litterära rader själv som input. Kanske inte ska konkurrera med Enqvist och Axelsson...
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, politik, kultur, författarskap, partiprogram, programkommissionen,
Visar inlägg med etikett författarskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett författarskap. Visa alla inlägg
20120515
20120320
Årets ALMA pristagare är Guus Kuijer.
För tionde året så är det dags för tillkännagivandet av Astrid Lindgren Memorial Award och det sker nu enligt tradition i Vimmerby Astrid Lindgrens födelsestad, ett stenkast från där hon växte sker tillkännagivandet likt Nobelpriset i litteratur.
I år så går priset till Guus Kuijer, en av de 166 kandidater som nominerads till världens största barnbokpris, Han har ett engagemang i sociala frågor. En författare som skrivit många böcker men är för mig helt okänd.
Man kan konstatera att just i detta ögonblick så står Vimmerby i blickfånget och media från stora delar trängs i lokalen på Astrid Lindgrens Näs där tillkännagivandet sker. Men inget äntligen kunde höras i salen så de febrilt börjades googla på vem de var men många gick bet då stavningen var för svår innan någon knäckte koden...
Det är tionde året som priset delas ut och tidigare vinnare är
2011 Shaun Tan, 2010 Kitty Crowther, 2009 Tamerinstitutet, 2008 Sonya Hartnett, 2007 Banco del Libro, 2006 Katherine Paterson, 2005 Ryôji Arai, 2005 Philip Pullman, 2004 Lygia Bojunga,
2003 Christine Nöstlinger, 2003 Maurice Sendak
I år så går priset till Guus Kuijer, en av de 166 kandidater som nominerads till världens största barnbokpris, Han har ett engagemang i sociala frågor. En författare som skrivit många böcker men är för mig helt okänd.
När juryn ringde upp pristagaren så var han förhindrad att prata då han var på väg till tandläkaren...
![]() |
Guus Kuijer |
Det är tionde året som priset delas ut och tidigare vinnare är
2011 Shaun Tan, 2010 Kitty Crowther, 2009 Tamerinstitutet, 2008 Sonya Hartnett, 2007 Banco del Libro, 2006 Katherine Paterson, 2005 Ryôji Arai, 2005 Philip Pullman, 2004 Lygia Bojunga,
2003 Christine Nöstlinger, 2003 Maurice Sendak
Media: DN, DN2, DN3, DN4, SvD, SvD2, Ab, Exp, SVT, SR, GP,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ALMA, Astrid Lindgren, Vimmerby, kultur, författarskap, Guus Kuijer
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om ALMA, Astrid Lindgren, Vimmerby, kultur, författarskap, Guus Kuijer
20100731
Kulturen och Vimmerby del 2
Sitter så här dagen efter grillfesten på Astrid Lindgrens Värld och funderar över Vimmerbys roll i den nationella kulturdebatten och om vi borde vara där eller är där fast vi inget vet.
Med arvet efter Astrid Lindgren finns det en önskan bland flera att Vimmerby skulle spela samma roll i samhällsdebatten som Astrid gjorde på sin tid. Främst då kring kulturpolitiken. Men finns förutsättningarna och hur skulle det då gå till. Jag ska försöka ge en bild av det här, för jag tror på det själv.
För det första så blir man inte en röst över natten utan det är ett arbete som tar tid och kräver mycket. Men det vi har som en plattform är kulturcentret Astrid Lindgrens Näs som vill lyfta debatten och vara den självklara lokala arenan för samtida debatt kring olika frågor. Med Astrid Lindgrens uppkäftighet för den svage och hennes förmåga att även starkt kritisera den hon älskade kan Näs axla det och tillåtas vara den som ifrågasätter allt så finns en bra grund. Här finns en av de stora problemen lokalt att våga Astrid Lindgrens Näs lyfta de för ägaren, Vimmerby kommun, känsliga frågor utan att bli ilsk
Andra delar som jag anser vara viktiga om Vimmerby ska bli en aktör i den aktuella debatten kring kulturen är forskningen och kunskapen. Det samarbete med våra närliggande Universitet är en bra start och att de valt att etablera kurser i Vimmerby. Det som Vimmerby kommun borde vara bättre på är den gästprofessorn, för närvarande Bettina Kümmerling-Meibauer, som finns. En tillgång som inte används alls. Jag var på den årliga föreläsningen av henne och salen var i det närmaste tom. Det var jag och närmast sörjande.
Ett annat spår som Vimmerby skulle kunna lyfta och dra i är hur staten och regeringen, oavsett partifärger, hanterar kulturen på landsbygden. Vi ser hur våra museer har problem med att klara livhanken och jag vill hävda att de är av vikt att de finns kvar. Det bär på många av våra kulturskatter och det klarar inte marknaden att täcka utan här behövs stödet från samhället. Men hur det ska utformas kan diskuteras och då skulle Vimmerby vara den som tog initiativet till denna debatt. För som alla vet är det den som tar första ordet som också sätter sin prägel på debatten.
För det behövs en kulturpolitik för landsbygden. Det kan vi bara se efter sommarens festival öden. För tittar man på Hultsfred så är det inte bara en festival i graven utan en kulturindustri som följer med på ett eller annat sätt. Det blir inte bara förlorade arbetstillfällen i en hårt drabbat ort utan också en andlig fattigdom som följer med.
Det finns många frågor kring kulturen som man kan belysa och jag har här lyft ett par. Säkert har jag glömt ett antal områden som också borde ingå i en satsning på Vimmerby som en nationell portal till den kulturpolitiska debatten. Vi kan nå dit, men det kommer ta tid. Jag tror att det är mödan värd då framtiden kommer stavas kultur och upplevelse.
Tidigare i denna serie: Kulturen och Vimmerby del 1
Tidigare om Astrid Lindgren och tillväxt: Astrid Lindgren är tillväxt.
Är Astrid för stor för Vimmerby?
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, vimmerby, Astrid Lindgrens Näs, Astrid Lindgren Värld, Astrid Lindgren, politik, val 2010, barn., teater, författarskap, politik, val 2010,
Med arvet efter Astrid Lindgren finns det en önskan bland flera att Vimmerby skulle spela samma roll i samhällsdebatten som Astrid gjorde på sin tid. Främst då kring kulturpolitiken. Men finns förutsättningarna och hur skulle det då gå till. Jag ska försöka ge en bild av det här, för jag tror på det själv.
För det första så blir man inte en röst över natten utan det är ett arbete som tar tid och kräver mycket. Men det vi har som en plattform är kulturcentret Astrid Lindgrens Näs som vill lyfta debatten och vara den självklara lokala arenan för samtida debatt kring olika frågor. Med Astrid Lindgrens uppkäftighet för den svage och hennes förmåga att även starkt kritisera den hon älskade kan Näs axla det och tillåtas vara den som ifrågasätter allt så finns en bra grund. Här finns en av de stora problemen lokalt att våga Astrid Lindgrens Näs lyfta de för ägaren, Vimmerby kommun, känsliga frågor utan att bli ilsk
Andra delar som jag anser vara viktiga om Vimmerby ska bli en aktör i den aktuella debatten kring kulturen är forskningen och kunskapen. Det samarbete med våra närliggande Universitet är en bra start och att de valt att etablera kurser i Vimmerby. Det som Vimmerby kommun borde vara bättre på är den gästprofessorn, för närvarande Bettina Kümmerling-Meibauer, som finns. En tillgång som inte används alls. Jag var på den årliga föreläsningen av henne och salen var i det närmaste tom. Det var jag och närmast sörjande.
Ett annat spår som Vimmerby skulle kunna lyfta och dra i är hur staten och regeringen, oavsett partifärger, hanterar kulturen på landsbygden. Vi ser hur våra museer har problem med att klara livhanken och jag vill hävda att de är av vikt att de finns kvar. Det bär på många av våra kulturskatter och det klarar inte marknaden att täcka utan här behövs stödet från samhället. Men hur det ska utformas kan diskuteras och då skulle Vimmerby vara den som tog initiativet till denna debatt. För som alla vet är det den som tar första ordet som också sätter sin prägel på debatten.
För det behövs en kulturpolitik för landsbygden. Det kan vi bara se efter sommarens festival öden. För tittar man på Hultsfred så är det inte bara en festival i graven utan en kulturindustri som följer med på ett eller annat sätt. Det blir inte bara förlorade arbetstillfällen i en hårt drabbat ort utan också en andlig fattigdom som följer med.
Det finns många frågor kring kulturen som man kan belysa och jag har här lyft ett par. Säkert har jag glömt ett antal områden som också borde ingå i en satsning på Vimmerby som en nationell portal till den kulturpolitiska debatten. Vi kan nå dit, men det kommer ta tid. Jag tror att det är mödan värd då framtiden kommer stavas kultur och upplevelse.
Tidigare i denna serie: Kulturen och Vimmerby del 1
Tidigare om Astrid Lindgren och tillväxt: Astrid Lindgren är tillväxt.
Är Astrid för stor för Vimmerby?
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, vimmerby, Astrid Lindgrens Näs, Astrid Lindgren Värld, Astrid Lindgren, politik, val 2010, barn., teater, författarskap, politik, val 2010,
20100728
Kulturen och Vimmerby del 1
Mötet med Kjell-Åke på Astrid Lindgrens Näs satte igång funderingar i mitt huvud och då kring kulturen och Vimmerbys roll i den världen. Det är två spår som flyger omkring i mitt huvud utan att riktigt landa. Kommer bena lite i det i ett par inlägg.
Vill att man ska skilja på kultur och kulturpolitik. Det kanske man inte kan enligt någon regelbok men det struntar jag i och gör i alla fall. Anledningen är enkel för mitt kommande resonemang. Om vi börjar med den lite enkare delen om någon del nu är enkel så gäller det kulturen och då utövandet av den i Vimmerby.
Vimmerby har mycket kultur men saknar samtidigt kultur. Det finns en massa grogrund för att utveckla Vimmerby till en kulturscen som skulle kunna locka aktörer och publik från vida håll. Men det verkar som om tron på oss som några som kan göra det. Vi hade en SPUNK-festival (internationell barnteaterfestival) med medverkande från stora delar av världen. Succé för de medverkande men visste Vimmerbyborna om vad som föregicks i deras egen stad. Troligen inte. Vi hade besök av de fyra Socialdemokratiska riksdagsledamöter som var djupt imponerade över vad som hände i Vimmerby. Men återkommer denna festival. Det skulle kunna bli en motsvarighet till Gothia cup. Barnkulturens motsvarighet i Astrid Lindgrens Vimmerby. Men vill någon leda skeppet.
Teater med inriktning på våra unga borde med tanke på dragaren Astrid Lindgrens Värld kunna bli hur stor som helst och kunna locka även utanför regionen. Med tanke på att det är barn från hela Sverige som söker till de roller som finns under sommarmånaderna. Varför inte skolan ser de möjligheter till att anordna kurser med det i fokus och hela Sverige som upptagningsområde. I kommunen upplevs det frisläppta frisöket som ett hot. Fel! Det är möjligheten för Vimmerby och dess utbildningar
Vidare så finns berättartraditionen genom Astrid Lindgren som nu har lett till att vi fått en universitets utbildning i barnboksskrivande. Men det skulle på det området kunna ske så mycket mer och då om vi kopplar det till Astrid Lindgren konferensen som sker vart annat år så skulle vi bli en nod för berättandet och då med koppling till våra unga.
Det finns inga sanningar här men jag ser möjligheter som jag inte anser att de styrande politikerna gör tillräckligt för att ta del av. Ser hur vi med dessa områden kan förena besöksnäringen med de lokala jobben och välbefinnandet hos kommuninvånarna.
Återkommer senare med Vimmerbys roll i den nationella kulturpolitiken.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, vimmerby, Astrid Lindgrens Näs, Astrid Lindgren Värld, Astrid Lindgren, politik, val 2010, barn., teater, författarskap,
Vill att man ska skilja på kultur och kulturpolitik. Det kanske man inte kan enligt någon regelbok men det struntar jag i och gör i alla fall. Anledningen är enkel för mitt kommande resonemang. Om vi börjar med den lite enkare delen om någon del nu är enkel så gäller det kulturen och då utövandet av den i Vimmerby.
Vimmerby har mycket kultur men saknar samtidigt kultur. Det finns en massa grogrund för att utveckla Vimmerby till en kulturscen som skulle kunna locka aktörer och publik från vida håll. Men det verkar som om tron på oss som några som kan göra det. Vi hade en SPUNK-festival (internationell barnteaterfestival) med medverkande från stora delar av världen. Succé för de medverkande men visste Vimmerbyborna om vad som föregicks i deras egen stad. Troligen inte. Vi hade besök av de fyra Socialdemokratiska riksdagsledamöter som var djupt imponerade över vad som hände i Vimmerby. Men återkommer denna festival. Det skulle kunna bli en motsvarighet till Gothia cup. Barnkulturens motsvarighet i Astrid Lindgrens Vimmerby. Men vill någon leda skeppet.
Teater med inriktning på våra unga borde med tanke på dragaren Astrid Lindgrens Värld kunna bli hur stor som helst och kunna locka även utanför regionen. Med tanke på att det är barn från hela Sverige som söker till de roller som finns under sommarmånaderna. Varför inte skolan ser de möjligheter till att anordna kurser med det i fokus och hela Sverige som upptagningsområde. I kommunen upplevs det frisläppta frisöket som ett hot. Fel! Det är möjligheten för Vimmerby och dess utbildningar
Vidare så finns berättartraditionen genom Astrid Lindgren som nu har lett till att vi fått en universitets utbildning i barnboksskrivande. Men det skulle på det området kunna ske så mycket mer och då om vi kopplar det till Astrid Lindgren konferensen som sker vart annat år så skulle vi bli en nod för berättandet och då med koppling till våra unga.
Det finns inga sanningar här men jag ser möjligheter som jag inte anser att de styrande politikerna gör tillräckligt för att ta del av. Ser hur vi med dessa områden kan förena besöksnäringen med de lokala jobben och välbefinnandet hos kommuninvånarna.
Återkommer senare med Vimmerbys roll i den nationella kulturpolitiken.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, vimmerby, Astrid Lindgrens Näs, Astrid Lindgren Värld, Astrid Lindgren, politik, val 2010, barn., teater, författarskap,
20100414
Varför Astrid Lindgren kunde ge oss kritik!
Sittande på Astrid Lindgrens Näs väntande på att gästprofessorn till Astrid Lindgrens minne, Bettina Kümmerling-Meibauer sak börja sin föreläsning om "- om de fotoböcker som Astrid Lindgren gjorde tillsammans med Anna Riwkin-Brick och hur dessa speglade efterkrigstidens tendenser inom barnuppfostran".
Ska bli inspirerande att lyssna på henne. Tjuvlyssnar lite då hon sitter och äter och finner att det blir en tuff engelska match för mig. Jag har inte nämnt Astrids författarskap så mycket på denna blogg utan mer om hennes betydelse för staden Vimmerby. Så sittande i väntans tider med Astrid omkring mig så kommer tankarna.
Det första som jag tänker på är hennes språk. ett mustigt talande språk rikt med ord som ger en känslor. Beskrivningar av miljöer och känslor på ett sätt som slår an hos liten som stor. Det är storhet för mig när man sitter med sina barn och tårarna rinner gemensamt på våra kinder. en författare som kan nå dit har nått långt. Vi pratar om att nå mellan generationer och hur viktigt det är för ett samhälle. här finner vi det utan att vi noterar det mer än i förbigående. Visst finns det idag författare som läses av generationer men tar vi dem till oss på samma sätt känner vi för dem på samma sätt? Mitt svar är att det gör vi inte. Astrid Lindgren hade, eller har, en förmåga att gå förbi alla våra skal och träffa direkt där det berör som mest.
Andra som berör gör det inte med den värme som finns i Astrids ord. Oavsett vem som uttalar sig i hennes böcker finns hennes värme där bakom och vi känner den trygghet som hon ger oss. Så när Tengel kommer med Katla vet vi att Astrid godhet finns där. Det gör att vi orkar ta oss igenom händelserna. Det gör att barnen läser och förstår trots sina unga år. Hade det varit någon annan hade vi låtit våra barn läsa det då? Hade någon annan ge värme i den iskalla tid som rådde.
Hennes värme har också gjort avtryck i politiken. Vem minns inte Pomperipossa och vad som hände. Åter så har det en grund i hennes författarskap. Utan de berättelser som som hon formulerat och hennes grund värme så hade hon inte funkat i politiska sammanhang. Hon blev allas vår mor, farmor, mormor oavsett vad hon ville. Och genom det kunde hon ge oss kritik för vem lyssnar inte på sin mor, farmor eller mormor.
Så det är ett arv som finns i Vimmerby. Men klarar vi av att förvalta det? Kan vi ge våra unga den uppväxten som Astrid formulerar? Kan vi få våra unga att bli unika? Det är frågor som kommer kräva att vi formulerar svar. Vi kan inte och får inte låta bli.
Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vimmerby, Astrid Lindgren, författarskap, Pomperipossa, ungdomar, barn., Astrid Lindgrens Näs,
Ska bli inspirerande att lyssna på henne. Tjuvlyssnar lite då hon sitter och äter och finner att det blir en tuff engelska match för mig. Jag har inte nämnt Astrids författarskap så mycket på denna blogg utan mer om hennes betydelse för staden Vimmerby. Så sittande i väntans tider med Astrid omkring mig så kommer tankarna.
Det första som jag tänker på är hennes språk. ett mustigt talande språk rikt med ord som ger en känslor. Beskrivningar av miljöer och känslor på ett sätt som slår an hos liten som stor. Det är storhet för mig när man sitter med sina barn och tårarna rinner gemensamt på våra kinder. en författare som kan nå dit har nått långt. Vi pratar om att nå mellan generationer och hur viktigt det är för ett samhälle. här finner vi det utan att vi noterar det mer än i förbigående. Visst finns det idag författare som läses av generationer men tar vi dem till oss på samma sätt känner vi för dem på samma sätt? Mitt svar är att det gör vi inte. Astrid Lindgren hade, eller har, en förmåga att gå förbi alla våra skal och träffa direkt där det berör som mest.
Andra som berör gör det inte med den värme som finns i Astrids ord. Oavsett vem som uttalar sig i hennes böcker finns hennes värme där bakom och vi känner den trygghet som hon ger oss. Så när Tengel kommer med Katla vet vi att Astrid godhet finns där. Det gör att vi orkar ta oss igenom händelserna. Det gör att barnen läser och förstår trots sina unga år. Hade det varit någon annan hade vi låtit våra barn läsa det då? Hade någon annan ge värme i den iskalla tid som rådde.
Hennes värme har också gjort avtryck i politiken. Vem minns inte Pomperipossa och vad som hände. Åter så har det en grund i hennes författarskap. Utan de berättelser som som hon formulerat och hennes grund värme så hade hon inte funkat i politiska sammanhang. Hon blev allas vår mor, farmor, mormor oavsett vad hon ville. Och genom det kunde hon ge oss kritik för vem lyssnar inte på sin mor, farmor eller mormor.
Så det är ett arv som finns i Vimmerby. Men klarar vi av att förvalta det? Kan vi ge våra unga den uppväxten som Astrid formulerar? Kan vi få våra unga att bli unika? Det är frågor som kommer kräva att vi formulerar svar. Vi kan inte och får inte låta bli.
Mer läsning finner ni här: RödgGrön och NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Vimmerby, Astrid Lindgren, författarskap, Pomperipossa, ungdomar, barn., Astrid Lindgrens Näs,
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)