Lördagsbetraktelse från folket på gatan.

Marknaden, rörelsen, samtalet. Hoppas kunna finna en smula sanning bakom det katastrofval vi socialdemokraterna gjorde. För kommer vi närma oss sanningen om vi sitter på våra expeditioner och gottar ner oss i att vi inte nådde ut.

           Med penna och papper i handen gick jag ut på Vimmerby Marknad och ställde frågan – Varför vann inte socialdemokraterna valet? Och svaren kom. Många personer men få svar eller ska vi säga samstämmiga svar. Det fanns en tydlig linje. Jag ska här ge er de bilder som framkom en höstdag i Vimmerby.

            Det var två spår som var gällande bland alla de personer som jag pratade med. Den ena var ledningen av vårt parti och det andra var politiken. Jag ska borra lite i dessa båda som en fortsättning på min tidigare valanalys.

   

          Jag börjar med synen på ledarskapet. Här finns en klyvenhet. Dels den kategori som inte gillar Mona Sahlin både sympatisörer och de som röstat på de borgerliga finns här. Bland de som röstat på oss så är det en fråga om ett starkt ledarskap som efterfrågas. Vill minnas att det var ett himla liv med Göran Persson vid ratten. Bilden är att socialdemokraten aldrig kommer vara nöjd med sittande ledare. För svag eller för stark... Den andra bilden kring ledarskapet var mer intressant att ta del av. Det handlade om tydligheten och känsla. Det var en bild att Mona Sahlin inte nådde fram att hon inte talade till hjärtat. Frågan går lätt vidare in på själva politken som ledningen skulle kommunicera.

           När det gäller politiken var bilden än tydligare. Det gällde både de som sa sig röstat på oss och de som röstat borgerligt. Vi hade ingen berättelse som attraherade folk. Jag har tidigare i min analys just pekat på det och idag blev det bekräftat. Vi behöver åter skapa bilden av vad vi vill och hur vi kommer dit. De flesta var ense om att det inte är nått fel på socialdemokratin utan oss socialdemokrater. Många upplevde oss som rädda med dåligt självförtroende för vår egen politik. De var som om vi skämdes att tala om vad vi ville och ägnade istället kraften att prata skit om borgerligheten. Ett exempel som kom upp var all den energi vi la ner på RUT-frågan. En ointressant fråga för många socialdemokratiska väljare. Men vi bara pratade om det.

           Men den stora frågan som kom upp gång på gång var åter att vi inte var ideologiska. Här var även den som inte sympatiserade med oss ärliga och hävdade samma sak. Det finns ute bland väljarna en bild av vad socialdemokraterna ska stå för. En bild som vi själva gör allt för att komma bort ifrån. Jag menar att vi går i otakt med våra väljare. De som jag möter i Vimmerby vill ha sin klassiska socialdemokrati. Dock så vill de ha moderna lösningar på dagens och morgondagens problem. De ser en besvikelse över hur vi verkar nöjda med att lägga oss nära de borgerliga. ”Det finns ingen skillnad” hördes på gatan när jag ställde mina frågor. I vår osäkerhet att vara stolta över vår politik så kopierar vi högern som i sin tur talar Sosse-light och vinner terräng.

           Det upplevdes också som att vi för första gången hade en samlad stark motpart som vi inte skådat tidigare. Det fanns ett tydligt alternativ till styre. De hade visat på att de kunde styra.

           Det intressanta var att alla fokuserade på riksdagsvalet ingen tänkte kommunval. Det visar också på att vi har aldrig styrt Vimmerby och det finns ingen förväntan att vi skulle vinna kommunvalet. Skillnaden gentemot riksdagen är stor här. I riksdagen var folk mer snopna att vi inte vann. Det har funnits en självklarhet att det är Socialdemokraterna som styr landet. Åter en hemläxa att göra.

          Vi kommer, om inget inträffar, varit borta från makten i åtta år och många kommer vara borta från oss. Vi kommer få börja på nytt och bygga ett lag både vad de gäller parlamentariskt men också alla som finns bakom kulisserna. Men dessa frågor gällande organisation, rekrytering och nominering kommer jag återkomma till. 

         Kriskommissionen är nu utsedd och den är stor. Frågan är vad de ska göra? Ska de ut och knacka dörr och prata med folket eller kommer de låsa in sig på 68:an och diskutera vad som gick fel. Ska det in med flera specialister som kan säga vad vanligt folk tycker?

       Som avslutning så är detta med att fråga efter viktigt. Om vi inte frågar efter ute på gatan bland våra väljare och sympatisörer. Hur ska vi då få reda på vad vi gör fel? Vi måste åter återta rollen som det ledande folkrörelsepartiet och faktiskt lita på på våra medlemmar och sympatisörer. Det är viktigare än all världens spinn-doctors. De har sin roll men frågan är om vi låtit dem spela för stor roll i förhållande till våra medlemmar? Sist men inte minst så var det en som var så förbannad att vi inte drämde till Maud Olofsson när hon ”Spottade” på folket inom bilindustrin. En röst från gatan i Vimmerby...

Samlade analyser från NetRoots finner ni på NetRoots valanalyser

Den här finns som SlideShare här

Media: Ab, DN, SvD,

Andra som kommer eller har skrivit betraktelser över veckan som gått är Johan Westerholm, Peter Johansson, Peter Andersson, Mary X Jensen, Kent Persson, Thomas Böhlmark, Fredrik Antonsson och Peter Soilander.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, NetRoots, valanalys, eftervalsanalys, eftervalsdebatt, val 2010, Vimmerby, Mona Sahlin, socialdemokratin,

Ingen ny organisation utan ny politik!

Noterar att det blir uppståndelse när socialdemokraterna ska "möblera om". Vill minas att Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna gjort det också, men alltid så märkvärdigt när vi socialdemokrater ska göra det.

         Anledningen går nog att finna i socialdemokratins historia.  En devis att man inte byter ut folk utan att man gärna får dö på sin post. Vill hävda att det varit en förödande politik på många sätt. Och en politik som möjligen funkade igår, men inte idag. Med dagens snabba samhälle behöver också politiken bli snabbare att ställa om för att möta de nya utmaningar som växer fram. Utan att skryta skulle jag vilja utropa det socialdemokratiska partiet till världsmästare i organiserande. Det ska dock inte vara likhet med att det blir så himla bra hela tiden. Vi har en förmåga att prata om organisationen när det går dåligt och inte om budskapet och politiken var rätt. Vi vet att de socialdemokratiska värderingarna är så populära att till och med moderaterna i retoriken anspelar på dem.

         Den utmaning som vi måste ta är att se till att vi får in ett naturligt sätt att rotera på våra poster och få en förståelse på att jag inte gjort något dåligt bara för att jag inte får sitta kvar till döden skiljer mig från uppdraget.

         Nu är det dock viktigt att vi inte börjar organisera om oss igen utan låter organisationen bero tills vi vet vad vi vill. När vi gjort upp med gårdagens politik. Format en politik för framtiden. Då vet vi vilken organisation och vilka personer vi behöver att genomföra det. Ska jag vara elak så verkar vi ibland forma politiken för att det ska passa den egna partiorganisationen. Som Johan Westerholm och jag tidigare skrivit om är det en organisation som är anpassad för en annan tid med kollektivanslutningen och de medlemmar som då fanns. Idag kan vi ha en liten öppen organisation som är flexibel och på det sättet kan möta medlemmars och väljarens behov av kontakt med partiet.

        Så idag kommer omorganisationen och de må så vara, men till vilken nytta om vi inte vet vad den ska föra fram. Innebär det att vi låser en ny organisation som också låser det fria politiska tänkandet som partiet så väl behöver. Hoppas jag har fel, men...

Media: Ab, Ex, DN, DN2, SvD,
Bloggat: Johan W och Robert N på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, NetRoots, valanalys, eftervalsanalys, eftervalsdebatt, val 2010,

NetRoots på Newsmill

Idag skriver jag tillsammans med Johan Westerholm och Annika Högberg på Newsmill. Vi ger en bild av hur NetRoots och sociala medier påverkat valet och politiken 


        Med den ekokammare som finns så är det ingen som kommer skriva vår historia så vi gör det själva för vi vet att vi gör skillnad. De förs en debatt efter valet om vi inom sociala medier gjort skillnad. Vi vet att vi gjort och pekar på det i artikeln. Ta och läs den.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, sociala medier, NetRoots, Peter Högberg, val 2010, eftervalsanalys, eftervalsdebatt, newsmill,

OBS Kidnappning pågår!

Det pågår en kidnappning av Socialdemokratin. Både vår historia och vår framtid. Det är en attack från den borgerliga ekokammaren som gör allt för att socialdemokratin inte ska komma tillbaka som en ledande kraft inom svensk politik.

           Genom debattartiklar och ledarsidorna försöker nu högern styra och leda de samtal som vi socialdemokrater behöver ha kring vårt parti. Både vad det gäller vad som gick fel och vad vi behöver göra. Vi inom NetRoots ar nu tag i saken och säger att om ni inom borgerligheten sköter er interna arbete så tar vi inom arbetarrörelsen ansvar för vår politik.

       Genom att socialdemokratin har varit en sådan stark kraft i den Svenska samhällsutvecklingen ser nu högern med fasa på att vi ska återkomma. Men de har rätt att vara nervösa för vi kommer komma tillbaka och socialdemokratin som politisk kraft är stark.

        Som ett initiativ så har vi dragit igång en egen valanalys och vi publicerar dem för att visa på skillnaden. Johan Westerholm har gjort ett bra arbete med att starta upp denna sida där ni kan finna våra tankar och analyser.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, socialdemokratin, ekokammare, NetRoots, val 2010, valanalys, eftervalsdebatt,

En mer samlad valanalys från mig

Ser genom Johan W och Alexandra deras valanalyser och jag följer med med min.

Valanalys stor

View more documents from Peter Högberg.

Samlade analyser från NetRoots finner ni på NetRoots valanalyser

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, NetRoots, valanalys, eftervalsanalys, eftervalsdebatt, val 2010,

Två grenar på samma träd

Det är märkligt att så fort de ska "förnyas" så ska banden mellan socialdemokratin och fackföreningsrörelsen skäras av. För mig är det fel väg att gå. Visst måste nått göras men inte skära av.


          Idag på DN debatt kommer nästa utspel i den fortsatta utvecklingen av arbetarrörelsen. Det handlar om den facklig politiska samverkan. Åter så skriker man om att skära av banden. Främst är det nu TCO men även LO ska med om man ska tolka texten.

         Medan den fackliga rörelsen har varit öppen med sina band till socialdemokratin och det ska sägas bildad det socialdemokratiska arbetarpartiet. Facket till och med bildade partiet innan LO bildades. Allt för man såg arbetsgivarnas försprång. Sakta men säkert kunde man genom sitt politiska agerande få en jämnvikt på arbetsmarknaden och vi fick den Svenska modellen som stått som ett stolt exempel och också gjort att vi klarat kriser mycket bättre än vår omvärld. Vi har haft en arbetsmarknad relativt fri från konflikter då vi varit ense om spelreglerna och styrkeförhållandena varit lika.

         Det som nu sket de senaste fyra åren och med start tidigare är att maktförhållandena börjar rubbas. Vi börjar nu få en obalans på arbetsmarknaden. Det beror till del på politiken som inte ser att lägga beslut som försvårar för facket att agera för sina medlemmar. Bland annat genom olika anställningsformer, bemanningsföretag och hur den anställde blir uppsagd för att dagen efter komma tillbaka med F-skattesedel. Jag har skrivit om det här.

         Här har både socialdemokratin och facket en hemläxa att göra. Det finns en ny värld med globaliseringen, som jag är positiv till, som ställer nya krav på politiken, men också hur vi organiserar oss. Lösningen är ingen skilsmässa utan att vi tillsammans finner de nya vägar som vi ska gå vidare på.

       Vi måste i det eftervalsarbete som partiet dragit igång låta den fackliga delen få vara en aktiv part likt som den fackliga rörelsen behöver se över hur de kan fånga upp alla de nya grupper på arbetsmarknaden som saknar den trygghet som de ska ha. För en sak är säker. De olika arbetsgivarorganisationerna skomer inte släppa taget om högerpartierna. Dock gör de inte stödet så synligt men vi vet att det finns.

Media: DN.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Facket, LO, TCO, Socialdemokraterna, socialdemokratin, eftervalsdebatt, facklig-politisk samverkan

Söndagskrönika och klass och klyftor.

Herr Westerholm ställde frågan och jag blev svaret skyldig. Men det var en relevant fråga som efter en stunds grubblande leder mig till denna krönika. Vet inte om vi/ni kommer bli klokare men förhoppningsvis så faller någon pusselbit på plats.

      I den eftervalsdebatt som nu börjar ta form inom och utom socialdemokratin så är det några frågor som ständigt återkommer. Frågor som kräver svar för att vi ska kunna ta oss vidare som parti och rörelse. Vi behöver ta reda på vad vi idag menar med klassbegreppet och vem som tillhör de olika klasserna. Det är här som Johans frågeställningar blir så tydliga.

Är invandraren, med flerårig postgymnasial utbildning från sitt hemland, som bakar pizza i sin egen pizzeria 14 h per dag 6 dagar i veckan eftersom han inte får något vanligt jobb, är han arbetarklass eller, i egenskap av restaurangägare, direktör och därmed överklass?

Är den 22 årige svenske ynglingen, som är självlärd i maskinkods och html-kodning och då utan ens gymnasiekompetens. Som nu junior programmerare längst ner på stegen på ett framgångsrikt IT-företag uppbär en månadslön på 30 000 kronor per månad - är han arbetarklass eller överklass?

       Världen och Sverige ser så annorlunda ut jämfört med för bara tio tjugo år sedan. Det finns dessutom stora geografiska skillnaderna. Fortfarande finns de traditionella bruksorterna med vad allt det innebär. Oavsett om bruket är kvar eller ej så är mentaliteten kvar och befolkningens tankar är fortfarande kvar i väntan på att bruket ska öppna igen. Det finns ingen annan värld. Dessa tankar slår även rot i den yngre generationen och få vill därifrån.

        Från bruksorten till storstaden med dess förorter är klivet långt. Det är olika verkligheter i samma land.  Jag har vandrat från förorten till den mindre orten Vimmerby. Genom Astrid Lindgren så ligger Vimmerby i ett mellanland. Mellan den gamla bruks/jordbrukskulturen och den nya tjänstesektorn med upplevelsen som grund. Slitningar uppstår och invånarna är delade.

       Med detta i sinnet och dessutom en globalisering av världen som gör att även bakgatan i Kampala är min gata så är det svårt att fånga en bild. Förr kunde vi som politiker måla världen i goda och onda, rika och fattiga. Alltid två klara motsatsförhållande. Graderna var tydliga.

      Men idag som Johan skriver i sin frågeställning så är det nog inte så enkelt att klass handlar om lönen, yrket. Jag vill nog hävda att det handlar mer om beroende, utnyttjad, och makten över tanken. Den gamla devisen kunskap är makt känns faktiskt mer modern i dag än när den myntades.

     Med att devisen att alla ska bli egna idag och skaffa F-skattesedel blir vi alla då kapitalister. Nej så är det inte utan vi kommer fortfarande vara i en beroendeställning till de kapitalstarka. Många gånger blir vi egna för att jobb, inte uppleva våra drömmar. Så med det i tanken är vi fortfarande livegna och då styrda av någon annan. Enkelt sagt så tillhör dem de förtryckas klass om vi ska ta till de stora orden. Visst låter det grovt men det finns uns av sanning i det. När man är i en beroende ställning som inte är frivillig så beskärs ens frihet. Det kommer alltid att vara så men graderna kan variera. Som ett exempel är framväxten av fackföreningar som gjorde att arbetaren fick större möjligheter inom sitt yrke att röra sig. Men idag som egen, särskilt inte vald egen, kan beroendet och då också lydnaden vara större än som anställd. Med det i tanken är den egenföretagaren mer arbetarklass än den anställde på bruket. Så den ena egenföretagaren är fri för han äger sin egen tid och ide, medan den andre är bunden och saknar rättigheter. Att då göra en svart-vit bild över klasser är omöjligt. 

       Här ligger den stora utmaningen för socialdemokratin. Att göra en problem formulering som så många som möjligt känner sig hemma i och utifrån det sedan sätta ihop berättelsen om möjligheternas land. Ett land som ger den anställde och företagaren möjlighet att växa tillsammans. Få en förståelse att alla behövs och att ingen blir bättre över att trampa på den andre. Att bygga ett samhälle som belönar arbete men inte straffar den sjuke eller arbetslöse. För i ett socialdemokratiskt samhälle är det arbetslinjen som gäller och har alltid gjort. 

Media: Ab, Ab2, DN, DN2, SvD, Ex.

Bloggat: Johan W fortsätter med sina frågor och svar. Kulturbloggen om kulturpolitiken

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Söndagskrönika, krönika, klassamhälle, klyftor, Socialdemokraterna, socialdemokratin, samhälle, arbetarklass, val 2010, eftervalsanalys, eftervalsdebatt