20100328

Söndagskrönika/betraktelse om val och person


Söndag. Hm var tog resten vägen? Känner att jag vill ha helg. Varför tar alltid helgen slut innan den börjat? Funderingarna går idag till de listor som nu tages dag för dag.


Nu har det socialdemokratiska partiet i Kalmar län antagit alla sina listor. Det kan vara någon kommun som finnes kvar men annars är denna nervpinnade tid för politikern över för denna gång. När riksdagslistan skulle antagas igår så var det en spänning i lyften då ungdomen inte var nöjd med gubbigheten på listan utan ville ha föryngring (som om de inte alltid vill de). Det gick till votering och vilken votering sedan.  Ungdomen tog hem segern med en bredd marginal 119-24. Det var en härlig känga till oss vuxna.


Argument som hördes från salen var att de har tiden för sig. Måste säga av batteriet med argument tillhör de ett av de sämre. Har någon missat att man blir ett år äldre för varje år som går. Ja jag vet att man inte vill tro det men så är det och det gäller ALLA. Så den som idag är ung är det inte om fyra år.

Men en fråga som gror in mitt huvud är hur man mår efter att förlorat en votering och hur ser omvärlden på en. Är man en förlorare eller? Vad är det för tankar som finns. För fyra år sedan vann jag inte medlemmarnas förtroende att gå till val som partiets kommunalrådskandidat. Men jag kände inte mig som någon favorit. Visst hade det varit kul att segra att få vara etta. Det ska jag inte sticka under stolen med. Men att stå listan och och mer eller mindre vara klar för ett fint uppdrag och sedan...

Vad blir det av? Vet själv att man inrättar livet i fyraårscykler. Sitter nu med frågan om jag ska komma till min arbetsgivare med en ny ledighetsansökan eller ramla in och säga jag är tillbaka... Ibland kommer den känslan över mig att ha ett arbete som är inrutat att veta vad som väntar. Idag så flyter en dit och en dit utan att kunna göra en planering över tid. Men det ger samtidigt en frihet som jag anser överväger den låsning som ett vanligt arbete ger. Jag är nog en rastlös själ av min natur som behöver ett uppdrag eller arbete som ger förändringar. Jag kan ibland avundas dem som kan stå år ut och år in vid det löpande bandet och känna sig tillfreds med det. Tycker det är fantastiskt att dessa människor finns. Det är en himla tur att alla inte är som jag ty då bygger vi inga land...


Nu ska vi vänta in släkten för lite släktmys så ha det till det blir några fler rader här...

Mer läsning finner ni här: RödgGrön. Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,