Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20101021

Vem styr vem

Anhöriga må vara tysta då de inte har något att säga. Ja så bister är sanningen om vi ska vara lagliga och göra som lag ställaren säger... Men också tänka på den enskilde som har sin integritet även som sjuk.

           Sitter idag på en utbildning kring de olika lagarna på det sociala området och en fråga som ständfigt dyker upp är anhörigas möjlighet att påverka besluten. Rent juridiskt så har de inget att hämta utan det är endast den enskilde som äger frågan. Det är inte lätt. Två utredningar har de senaste åren tittat på möjligheten till att ge anhöriga större inflytande på biståndsbesluten. Men ingen har klarat att finna en lösning på problematiken.
  

          Vid en första anblick kan det verka bra då den enskilde som kan ha svårt att göra sin röst hörd kan få hjälp av nära anhöriga. Men vi vet också att de anhöriga kan ha en egen agenda som inte stämmer med den sökandes agenda.  Många gånger kan det vara anhöriga som tror de fattar rätt beslut gentemot den enskilde. Åter så är det ofta beslut som griper in i den enskildes integritet och samt den personliga friheten.


         Det finns ett antal Kammarrättsärenden som pekar på att den enskildes rätt gentemot anhöriga. Som omsorgspolitiker vet jag att det finns en del konkreta problem i den reella världen. Vi vet att många anhöriga dukar under om de behöver ha kvar sin respektive i hemmet. Vem ska flytta? Många gånger leder det till att vi får mer placeringar inom kommunen. Vi vet också att det vi kan tycka att den enskilde inte alltid fattar det bästa beslutet, men ändå så är de det som gäller.


         Det här är problem som många gånger ger oss omsorgspolitiker problem. Vi har på ena sidan den enskildes rätt och integritet, men sedan också den anhöriges rätt och integritet. Krasst så står den enskilde över den anhörige i dagsläget. Socialdepartementet har under förra mandatperioden tittat på frågan utan att finna en lösning. Vi sitter kvar på ruta ett. En fråga är om de ska vara så och att vi får leva med de brister som vi kan finna därför den enskildes integritet står över? Frågan är inte besvarad och jag finner inte idag ett svar på den heller men den tål att tänkas på.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte NetRoots valananlys och Öppna kriskommission.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
blog comments powered by Disqus