När jag gick med i SSU 1985, direkt efter valet. Olof Palme hade vunnit valet och det var uppåt samtigt som man i min SSU-klubb var slutkörda efter en tuff valrörelse. Men det satte inte stopp för samtalet kring politiken. Vill minnas att det inte tog många möten förrän Karl Marx kom upp på bordet och samtalet kring hans teorier kontra dagens samhälle var igång. Det var en fröjd att gå på dessa möten och vi kanske inte kom så långt men vi pratade politik, vi lärde oss att argumentera. Det gjorde att vi unga 15-åringar blev medvetna om samhället omkring oss och de problem som fanns. Vi upptäckte att samhället inte var uppbyggt svart eller vitt utan att gråskalan var oändlig och då även lösningarna desto svårare. Vi träffade andra som också brann som vi brann. Men de brann inte för våra idéer om den demokratiska socialismen utan det var olika liberala och konservativa tankar även kommunisterna mötte vi. Alla var vi lika trogna våra idéer och argumenten testades både från höger och vänster. Det var en skola som lärde mig så mycket mer om samhället och folk än vad skolan någonsin kunde ge mig.
Vart efter tiden gick och man växte upp så förändrades dagordningen och organisationen tog allt mer utrymme på mötena. Spelet kring vem som skulle representera oss tog energin från det politiska samtalet. Nu ser vi att det spelet tagit över helt och den senaste tiden så är det politiska samtalet mer eller mindre dött. Det som lever sker här på nätet men i våra föreningar råder tystnad. En rädsla att samtala politik har uppstått då man inte vet vad som är politiskt korrekt att uttrycka. Vi måste finna den öppna formen där alla tankar är politiskt korrekta. Det är då som vi åter lyfter som parti. De var när vi tilläts tänka brett som vi såg lösningarna som frigjorde människor. Det var när de liberala idéerna mötte socialismen som framgångsagan för socialdemokratin och Sverige växte. Hur vi strävade efter den enskildes möjligheter att utvecklas. Att det skulle ske genom kollektivet. Att allas tankar skulle få tänkas, men ingen skulle diskrimineras.
Så när det i partier nu diskuteras kandidater, och jag är en del av spelet, hit och dit i flera partier så blir den politiska positioneringen inriktat gentemot hur kan jag nå personliga framgångar med att tycka si eller så. Så om vi alla politiker tar oss i kragen och släpper den personliga prestigen och låt oss vara fria i våra tankar.
Media: Ab, AB2, Ab3, Ab4, Ex, SvD, DN.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, Centern, Socialdemokraterna, framtiden, ideologi, partiledare,
