Socialdemokraternas chans: Högersvängen

En vridning av den samtida debatten pågår. Att försöka förskansa sig historien var bara en logisk fortsättning på arbetet. Men frågan är om de inte rusade lite för snabbt [UPPDATERAT: Det visade sig att de inte klarade att skriva om historien, denna gång]. Allt handlar om en plan som sjösattes av SAF ( Svenska arbetsgivarföreningen, idag Svenskt närimgsliv) genom Sture Eskilsson. Idag så sakta kan frukterna börja skördas.

Granska högersvängen som låter vänster....

         I detta skeende ska man lyfta in den socialdemokratiska krisen. Vi har inte  hängt med och vi har tappat greppet om samtiden. Det politiska samtalets innehåll baserar sig på de vindar som blåser i samhället. Men till skillnad mot naturens vindar så styrs samhällets. Det är inget som görs över en natt utan med långsiktigt arbete. De vindar som idag blåser börjades det arbeta med på 70-talet. Allt som en motoffensiv gentemot de förhärskande 68-vindarna som nått sin kulmen på vänstervridningen av samhället.  Högern såg hur allt från barnprogram till samtalet på arbetsplatsen var influerad av arbetarrörelsen historia och samhällssyn.

        När så nästa steg i demokratiseringen av samhället tog fart med idéer om hur samhället skulle kunna ha en större kontroll över kapitalet så kom motreaktionen. En gräns passerades av högerns krafter och det var dags att vrida samhället till en mer kapitalist vänlig syn. Jag minns kampanjerna "sköt dig själv skit i andra" som en stark kontrast till de solidaritets kampanjer som fanns. Fram till 60-70-talet så hade det ändå funnits en balans och ömsesidighet mellan företagen och den styrande socialdemokratin. Politiskt så var högern emot men företagen växte och mådde bra i samspelet mellan stat och privat. När sedan sakta vridningen åt vänster tog ett steg till så började det kärva och slitningar uppstod.

           På en kammare i SAF-huset på Blasieholmen börjdes en plan ta form. En plan som idag högern skördar sina frukter av. Från en socialdemokratisk hegemoni så har vi fått en borgerlig hegemoni. Vi kan i sensaste Fokus läsa hur nu bilden av samtiden ska sättas. Hur moderaterna målar bilden av att de är det parti som förkroppsligar den svenska själen. Att göra det socialdemokratiska styret till en parantes och att egentligen handlar om borgerlig politik hela vägen. I denna historia ska man sätta Sofia Arkelstens ballon kring rösträtten. Med tyngd ska det skrivas om och skarvas till belåtenhet.

SOCIALDEMOKRATERNAS CHANS

          Att man lyckats vrida det offentliga samtalet är det inget tal om. Vi har idag ett större konsensus kring individens roll än var vi var på 70-talet då individen var en kloss i kollektivet. Och jag tycker det är bra att vi ser individen som den person den är. Men sedan så tror jag fortfarande på att individen växer genom kollektivet och inte klarar sig på egen hand. För mig en resa tillbaka till mitt partis ursprung då staten inte var god utan maktens redskap för att styra den enskilde. Det är lätt att socialdemokrater glömmer det och att vi blir den stat som vi hatade när vi bildades.

         Politiken har en jämviktspunkt där olika intressen kan mötas på relativt lika villkor. Kantrar det över så krackelerar samhället. Vi var där på 70-talet och vi är där nu. Allt från två håll. Det ena vänster och det andra höger. Genom historien har socialdemokratin kunnat styra vågen så jämvikt uppstått. När vi inte klarat det har det krackelerat. Ska vi bli en kraft för samtiden och framtiden måste vi finna denna punkt. Vi är inte där idag och ska vi komma dit behöver vi samtalet mellan samhällets aktörer. Vi når aldrig dit med det stängda partiets filosofi.

Högersvängen är inte bra men frågan är var vi hamnat om vänstersvängen fått fortsätta? 

Som alltid är mittfilen klok

Media: Fokus, Ab, Ab2, Ab3, SvD, Exp, Newsmill, DN,  Folkbladet, Folket,Karlskoga Kuriren, NSD, Dagbladet,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Nystart, folkrörelse, Håkan Juholt, krönika, SAF, Sture Eskilsson, svenskt näringsliv, moderaterna,