 |
| Är jag igen oense med mitt parti eller bara delar av det? |
Vinst i välfärden är en fråga som ställer till det i
tankevärlden. Kommuner kämpar varje år med att göra vinst. Devisen om att man
ska ha ett överskott på 2 procent gentemot skatteintäkterna eller andra vägen
bara budgetera för 98 procent. Men delar vi ut vinsten eller lägger vi den på
hög. Det är kärnfrågan och den är vi inte ense om.
Att ta ut vinsten eller inte är en kärnfråga kring
alternativa utförare i vården. Grunden måste vara att skattepengarna ska verka
för den enskildes behov och där är det nog ingen större skillnad på det
politiska fältet. Men det på vägen som det skiljer mellan partiet och inom
partier. Mitt parti har en kluvenhet kring hur vi ska hantera vinstfrågan.
Visst känns det bekvämt att bara skrika på förbud och säga nej, men är det realistiskt
utifrån vad vi är idag. För min del så är svaret nej. När vi tar makten 2014 så
måste vi ta till oss den verklighet som samhället är. Det är inte 2000 utan 14
år senare.
För samtidigt som vi numera bejakar privata utförare av
välfärdstjänsterna och till och med tycker det är bra med flera aktörer som ger
valmöjligheter för den enskilde så vill vi med andra handen ta bort en del av
de som är en grund för privat företagande. Att kunna göra vinst. Så vi kan inte
äta kakan och ha den kvar. Så vill Socialdemokraterna förbjuda vinstutdelning
så är det lika med att till stora delar förbjuda privata inslag inom välfärden.
Men detta gör inte att jag gillar läget när de stora
internationella vårdbolagen för ut stora vinstmedel till skatteparadis. Jag
blir där heligt förbannad gentemot dem och anser att de också förlorar själva
på det då de inte rosar marknaden som de är så beroende av. Men förbud är inte
rätt väg utan vi måste finna den där kloka medelvägen som gör att vi inte
tömmer den offentliga kassakistan och inte hämnar de privata initiativ som vi
släppt in. Det är här som utmaningen ligger. Att finna formen som utvecklar
våra gemensamma välfärdstjänster med många aktörer som har individens
utveckling för sina ögon. Att forma upphandling så att andra vinster än de rent
ekonomiska kan väga över.
Personligen så har jag gjort en resa från "Nej-förbuds vänster" till att gilla läget och se hur vi kan ta oss vidare. Måste säga att det inte är en lätt resa men den känns konstruktiv och gör att jag kan finna mig i samhället och se den som medborgarna ser den. Ser insändaren i dagens Vimmerby tidning ( än inte på nätet) där anhöriga beskriver sitt privata äldreboende och jag känner att där vill jag också bo på ålderns höst.
Så jag har gått från att vara dogmatisk nej-sägare till att bli en politisk tvivlare och samtidigt se tillbaka på arbetarrörelsens grund där vi gemensamt bildade privata (kooperativa) bolag som skulle ge oss den hjälp vi behövde för vi litade inte på stat och kommun som av borgarna styrdes...
Skriver även på SVTdebatt om frågan
Media: SVT, SvD, SvD2.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om privatisering, vården, omsorgen, Socialdemokraterna, politik, samhälle, vinst, vinstutdelning
