Se sitt kollektiv |
Den samhälleliga hegemonin är inte längre vänster utan närmare höger. Allt fler människor ser sig mer som individer i en egen del än som individ i ett kollektiv. Men vi är fortfarande en i kollektivet. Människan är en kollektiv varelse som inte klarar sig på egen hand. Sköt dig själv skit i andra är en myt som trummats på. Men medvetenheten om sin roll i kollektivet kan variera. Likt Skattefria Andersson som trodde han kunde stå på sina egna ben men upptäckte att allt var byggt av oss tillsammans. Men detta är socialdemokraterna dåliga på att visa på. Att Moderaterna inte vill lägga ut texten kring detta är inte så konstigt. Vi missar frågan kring gruppens solidaritet med varandra. Att solidaritet inte bara är en slant till de fattiga barnen i Afrika utan en praktisk daglig handling där dina val avgör.
Men problemet är delat i två delar. Dels är det den enkla om att förstå hur samhället hänger ihop och sedan så förstå vår egen roll. Samhällsbygget är kollektivt och det går inte att ändra på. Men sedan så kan våran egen roll förändras. Vi kan vara en aktiv del, en betalande del eller en (ut)nyttjande del. Under en livscykel kommer vi passera samtliga stadier och ska så var men medvetenheten är mindre om den resan. Som ung SSU:are så fick jag se bilden hur vi i de tidiga åren (rent ekonomiskt) kostade samhället med skola barnomsorg vidare till förvärvslivet där vi pröjsade in till systemet och inte nyttjade det så mycket för att sedan vid ålderdomen åter ta samhällets resurser till förfogande. Att vi nu gör en kortare tid i förvärvsarbete och lever längre är ett problem som jag kan återkomma till i en annan postning.
Så rollen i kollektivet och förståelsen att det är vi som styr direkt eller indirekt finns inte med i vårt dagliga samtal. Utan staten, kommunen eller landstinget är någon annan som vi kan lägga skulden på. Vi ser oss allt mer som en konsument som bara kliver in i det offentliga och vill köpa en vara. Att högern gillar det och är pigga på att framhålla denna bild är inte konstigt. Men det överstämmer inte med verkligheten. Tjänsters valfrihet är inte som mjölk. Men att vi ska kunna ha inflytande och valmöjligheter över vad vi gemensamt producerar för våra skattepengar. Hur vi ska fördela dem och också den enskilde ska kunna veta sin roll.
Men om då vi är kollektiva kan någon ställa sig frågan om det finns plats för privata alterntiv och självklart så finns det det och egentligen finns det inget motsatsförhållande. Om vi blir medvetna om våran roll i det kollektiva samhällsbygget så är det inga problem med driften. Men i högerns pumpande om sköt dig själv skit i andra så ser vi inte att den försnillade skattekronan i slutändan drabbar dig själv, likt Skattefria Andersson. Men lär skolan ut hur det hänger ihop eller är budkapet att skatt är stöld?
Sist så är det inte en krönika som bottnar i höga skatter utan i att förstå hur det hänger ihop. Att om vi hjälps åt och håller ihop samhället så kommer trycket på mera skatteintäkter minska. För ju mer osolidariska vi är desto högre skattetryck kommer de bli. Om vi ser det egna ansvaret och om vi hjälper din granne, om vi begriper att vi är staten, kommunen och landstinget blir vi nog lite mer kloka kring resurserna.
Ni kan läsa mer om hur Svenskarna ser på samhället och en sak är säker välfärd och jämlikhet finns där. Det är LOs kampanj Mitt Sverige som ligger bakom detta.
Media SvD, SvD2, SvD3, SvD4, Ab, DN,
Bloggat: Peter Andersson, Peter Johansson, Roger Jönsson, Thomas Böhlmark och Martin Moberg i området.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Stefan Löfven, Magdalena Andersson, politik, samhälle, solidaritet,arbetslinjen, moral,