Idag är det en dag som åter blandas av kulturen med folkbildningen. Två verksamheter som växer ihop och särskilt när man förenar dem under samma tak, folkhögskolan. Sitter på övervåningen i stenhuset på Ölands folkhögskola som har ett konsttema som genomsyrar hela verksamheten.
Men den bilden som sakta växer fram i mina samtal runt om i landet kring folkhögskolan är att den särart som vi så gärna pratar om blir allt mer diffus och att den traditionella skolan allt mer knackar på folkbildningens dörr. Hur det allt mer krävs av folkhögskolorna ska fånga upp den kommunala skolans misslyckande. Det känns som om folkhögskolans frivillighet allt mer trubbas i kanten och många föses in bara därför att. Vi får signaler om att allt fler studerande som kommer till skolorna inte brinner... Något som varit ett signum innan. Att man sökt sig av fri vilja och brinnande intresse vilket gjort att lärarna mer varit av en stödjande karaktär. Men med den kommunala skolas misslyckande så skickas allt fler unga över till folkhögskolan med en förväntan att de ska klaras av. Folkhögskolorna klarar av uppdraget för en stor andel av de som kommer. Klarar av att ingjuta framtidshopp hos trötta unga som inte vet vad de vill med livet eller vad samhället ställer för krav på dem.
Men detta uppdrag riskerar att slå undan folkbildningens själ. Vi ser hur gruppstorlekarna ökar och samtalet som är en viktig grund i folkbildningen försvåras. Så tar jag mig åter till kulturen som allt mer då kommer få ta stryk på folkhögskolorna. Tyvärr då kulturen i dess olika former stärker, utvecklar individer och grupper. Hur många genom kulturyttringar finner sig själva, utan att det för den delen ska upplevas flummigt. Hur man genom teater kan lära sig att utrycka sig i grupp och hålla presentationer. Med penseln i hand lära sig gestalta ens tankar som man inte alltid kan formulera i text. Hur kulturen blir ett komplement som leder framåt och utvecklar. Men kulturen och de kreativa näringarna är i dagens informationssamhälle också en stark tillväxtfaktor. Hur unga om vi ger utrymme för kulturen kan lära sig och se försörjningsmöjligheter.
Så möjligheter finns men sakta så försvinner dem och den traditionella skolan tar sig allt mer in på folkbildningen. Den tidigare trenden med att folkbildningens ideal sakta tog sig in i den kommunala skolan har förbytts under den sittande regeringens ledningen där ordning och reda med katedern i centrum är fokus. Kreativt tänkande och kulturen som en bärande del i lärprocessen försvinner allt mer. en utveckling som jag tror kommer vara förödande på sikt för Sverige. Vi behöver allt mer kreativt tänkande och ett mod att låta elevernas öppna sinnen vara ledande i lärprocesserna. Något som har varit folkbildningens signum...
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik,samhälle,kultur,personligt,Vimmerby
Skickat via Blogsy
