Det var över ett år sedan som Håkan Juholt efter en
belamring av Sveavägen 68 stack ut bakvägen och åkte hem till Oskarshamn.
Senare kom ett pressmeddelande som annonserade ut en presskonferens på gågatan
i Oskarshamn. Det blev fart på mediasverige… Men då denna dag blev också såret
publikt…. Ett sår som än inte läckt
Flanaden i Oskarshamn blev ett nationellt presscentra över
ett par timmar. Oskarshamnare blev vittnen till hur mediaeliten plötsligt stod
vid deras fötter… Beskedet var väntat men ändå så var det få som ville höra det
som de hörde… Så Socialdemokraterna stod utan ledare. En avgång som vi än idag
lider för. Ikväll när Agenda lyfter spelet kring valet av Juholt utifrån den
kommande boken ” En marsch mot avgrunden: socialdemokratins svarta år” av
Margit Silberstein och Tommy Möller. Men frågan är om vi har tagit oss över
avgrunden? Håkan Juholt fortsätter resa i landet och agitera om social
demokrati. Känner ett driv som får honom att kandidera för en mandatperiod till
i riksdagen. Väntan på det där uppdraget som Stefan Löfven lovat honom. Juholt
en socialdemokrat som väcker känslor som få. Från föraktet i maktens kretsar i
huvudstaden till de som avgudar vart steg han tar. Såret som slogs upp i
samband med valet av Juholt är inte läckt och kongressen riskerar att skicka in
en infektion i såret. Många är förvirrade kring honom. Är han fortfarande en tillgång eller är det så att han är mer belastning. Personligen så vet jag inte längre. Det finns en högljud hejarklack men hur stor den är eller om den bara är en jäkel på att höras låter jag vara osagt.
Makten i partiet har så länge jag varit medlem hanterats
snyggt… Utåt så har det framträtt en bild av demokrati och möjligt lite
rosornas krig mot facket men det var mest för att visa media att kampen fanns.
Maktens män var aldrig hotade. Demokratin har alltid verkar fungerat men de flesta tillställningar har gått som det varit planerat. Förluster har ofta varit planerade och beräknande. Men med det nya medieklimatet där Facebook och
Twitter och bloggar likt denna är vardag så går inte makten längre att
kontrollera. Johan Westerholm ger ett bra exempel på detta då Nuders telefon
samtal nu finns ute på blogg och byxorna neddragna. Det nya landskapet kräver
ett nytt ledarskap. Frågan är om de som nu kandiderar till partistyrelsen
begriper det eller om de fortfarande tror på gårdagen?
Ty såret är inte läckt om och med mer medicin av gammalt
snitt kommer inte läcka såret. Ett sår som verkar litet men tar så mycket energi
att patienten riskerar att bli liggande medan striden står internt…
