Så var valet över. Kongressen hade gjort sina
val. För ett par år sedan så var det Håkan Juholt som det stormade över. Idag
är namnet Omar Mustafa. Allt i en grund att inte valberedningen gjort sin
hemläxa. Grunden är att det finns traditioner som är allt för starka i
Socialdemokraterna och rent ut sagt börjar lukta mögligt… Möglig makt....
Valberedningen… Det finns traditioner… Några
skrivna... Massa oskrivna… Ett parti som sakta börjar inse att samtiden kommer
ikapp, men inte vet hur de ska hantera det.
Några oskrivna regler… Den ekonomisk politiska
talespersonen sitter inte med i VU bara ersättare. Allt för att kunna visa på
att personenen inte styr partiet… Kjell-Olof Feldt var ersättare och så även
Göran Persson… Nu är Magdalena Andersson det. Maktkamperna som idag pågår i
partiet och med en bas i Stockholms Arbetarkommun har sin början i SSU på
mitten av 80-talet. Många av de som slåss om inflytande och makt fanns med
striderna. Partistyrelsen kommer avlönas på det mesta i konkret mat då nästa styrelse kommer ta en delegationsordning som lämnar få frågor till över för styrelsen och låter VU ta hand om de mesta.
Partiet har egentligen inte haft en valberedning på många år, om ens
någonsin. Ett gäng utsedda för att bevaka intressen och till slut kröna en
ledare av de utvalda. Utvalda på kompromissens våg. Ibland så har det följt med
kompetens i andra fall inte.
Träffade Håkan Juholt idag. Han funkade inte
som kompromissen som skulle leda partiet. Men han är populär bland
gräsrötterna. Bland de toppskiktet verkar han inte funka och känna sig bekväm…
Känner en osäkerhet om han kan vara kvar. En sida säger definitivt nej. Tiden i
riksdagen och möjligheterna att göra praktisk nytta för Kalmar län. Men han har
ett stöd på golvet. Men hur många kvadrat är det? Men i hans närhet så trivs
man. Jag vet att det är märkligt utifrån vad som jag skrivit. Men det blir
aktion med Juholt i sällskapet. Som en sa idag. Juholt är en av de få som
verkligen kommer och lyssnar och förstår.
Ikväll så har man demonstrerat utanför
partihögkvarteret i Stockholm, Sveavägen 68. En klassisk adress inom
arbetarrörelsen. En adress som kanske måste bytas ut. Vi ser hur man samlar
hela Socialdemokraterna där. Lokalt, regionalt och nationellt. Men det lokala
och regionala sträcker sig i en snäv radie av Stockholms tullar… De spel som
sker i huvudstaden blir med det en smitta rakt in i partistyrelsen och vidare
ut i landet.
Så när partikamrater demonstrerar utanför 68:an
så grubblar jag på vad? Är de för eller emot? Känner att vreden är felriktad.
Att det är Stockholms Arbetarkommun som satt med frågan i knät. Alternativt så
är det valberedningen och Stockholms stad som slängde in Omar Mustafa fem över
tolv. Inte på grund av hans erfarenheter eller kompetens utan för att klara den
interna maktbalansen. Att inte tappa makt i partistyrelsen. Med kunskap om
bakgrunden så måste man varit medveten om att det fanns en risk för denna
kritik. Befogad eller ej så han man i valberedningen ej överväga för- eller
nackdelar.
Carin Jämtin måste våga ta det där greppet om
partiet som det så väl behöver. Skit i att skaffa vänner och se till partiets
bästa. Partiet mår nog inte så bra som kongressen ville spegla. Det finns samma
hierarkier kvar som sakta lett partiet i botten. Personligen så har jag länge
velat se våra lokala bolagsstyrelser med förtroendevalda men sakta sett hur bra
det funkar med folk som tas in med kompetenser och tydliga direktiv från
ägaren. Omvänt till partiet så tillsätt en partistyrelse på kompetens och
strunta i representation. Se till att kongressen ger tydliga direktiv hur de
ska arbeta och låt dem sedan göra det.
Ingen struktur på kvällens tankar men ut kom
de… Men som vi säger i Bajen, Tjena!
Media mm: Johan Westerholm, SvD, SvD, SvD, AB, 6M, DN.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Stefan Löfven, Socialdemokraterna, #sframtid, #skongress, Omar Mustafa, religion, Håkan Juholt,