Två år sedan Utöya och var står vi nu? Har vi lärt oss nått
eller stampar vi på samma ställe och förbannar den där Anders Breivik som
bombade och sköt vilt om kring sig i ett krig som han ville vinna. Ett krig som
pågår än idag på olika fronter. Breivik är fängslad men så är inte hans tankar
och idéer…
Bilden av en ensam man med bössan skjutande på ungdomar som
valt att engagera sig politiskt i en solidarisk rörelse. Ett ungdomsförbund.
Ett politiskt ungdomsförbund. Ett ungdomsförbund tillhörande de norska
socialdemokraterna. Tragedin är stor och jag vet inte om man kan sätta sig in i
det som drabbades, antingen som direkt påverkat eller anhörig. Vill rikta en
stark vördnad till de som varit drabbade av detta dåd.
Personligen så var det en sak för två år sedan men livet går
vidare ungefär på samma sätt som den 21 juli 2011. Händelsen på Utöya
förändrade inte mitt liv. Säkert förändrades mångas liv, men inte mitt…
Stora tragedier och sker runt om i världen och direkt så
kommer frågan om hur det kommer påverka våra liv, våra handlingar. Men ett par
månader så är det tillbaka. Vi glömmer, förtränger, tar inte de lärdomar som vi
borde. Myndigheter ger sig snabbt utredningsuppdrag vad de kan ta för nytta av
det som sket. Men sedan så kommer svaret år sedan och ett ointresse har redan
uppkommit och rapporten faller i glömska för det hände där och kan inte hända
här.
Två saker är det som måste finnas med. Dels det uppenbara
att polis och myndigheter bekämpar terror vad den än uppstår. Men sedan så är
det allt mer komplicerade uppgiften. Politiken. Extremism kräver missnöje. Att
något inte är som de ska. Det byggs upp en otrygghet. Arbetslöshet, sjukdom,
nya grupper. Svaren på detta verkar vara politiken skyldig. Ändå så ser vi hur
de rörelser och partiet som anspelar på nazism och främlingsfientlighet runt om
i Europa ökar och får ett allt större inflytande i politiken. Hur många
etablerade demokratiska partiet väljer att möta detta med närmande istället för
att söka lösningar på de problem som samhället står inför. Retoriska krumbukter
verkar vara lösningar. PR-byråer hjälper till med argumenten istället för att
lyssna på folk och gå tillbaka till sin ideologiska grund och formulera svar på
frågorna. Folkrörelse är borta och PR-rörelse är inne…
2 år sedan tragedin på Utöya och många texter skrivs idag om
detta. Denna text var en av alla dessa. Inte gör en text skillnad, men så är
fallet. Vi minns Klamydia-brevet i valet 2010 som ledde till att
Socialdemokraterna kom över 30 procent och att Alliansen inte fick egen majoritet
i riksdagen. Många texter skrivs på nätet och i dagsläget har den extrema
högern ett övertag. Vänstern är relativt tom på nätet. Sveriges största nätverk
för bloggare, Netroots, ligger i det närmaste nere. En rörelse, nätverk med
över 600 bloggar registrerade. En kraft som skulle kunna bli en motkraft mot de
odemokratiska rörelser som finns starkt på nätet. En rörelse som skulle kunna
vara en ny rörelse med politiska idéer om hur Sverige och världen ska
utvecklas. En rörelse som skulle kunna göra skillnad… Breivik fick energi från
nätet och andra får sin energi där. När ska vi vara energigivarna på nätet? När
ska partierna förstå kraften med nätet och se möjligheterna? När ska man förstå
att nätet inte bara är ett kampanjverktyg i valrörelsens slutskeende?
Slutar med att sända en tanke till de unga som för två år
sedan valde att engagera sig politiskt och fick möta det råa våldet från en
ensam man. En tanke till de föräldrar som fick överleva sina barn. Något som
man verkligen inte vill… En tanke till alla de som miste en vän, kompis. Och
sist en tanke till er som överlevde men bär med er såren och ärren efter det
som hände. Ärr som aldrig kommer läka. Lindras ja, men inte läka…
Utöya 2 år sedan och…
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, Demokrati, Socialdemokraterna, Utöya, Utøya, nazism, NetRoots,