Läser Kjell Åke Hanssons blogg om kulturen och känner att
det ger mig ett inspel i diskussionen om politiken och framtiden. I Vimmerby
pågår just nu lite sommardebatt kring det gröna i Vimmerby. Blommor och blad är
i fokus och en och annan uteplats. Utan att tänka på det så är det just kultur
som är ledande i debatten, men i kommunpolitiken har det ett relativt lågt
värde.
Det finns en kluvenhet kring ordet kultur i den lokala
politiken. Ingen direkt kö av starka politiker till kulturnämnden. Själv så blev
jag ifrågasatt när jag ville bytta från omsorgsnämnd till kultur- och
fritidsnämnd. De såg inte motorn för utveckling som kulturen är. För många är
det fortfarande en allt mer minskad basindustri som är fokuset. Ett hopp om de
nya etableringarna i form av den stora personalslukande industrin finns
fortfarande där. Kulturen är bara lite socker på kakan. Det ska sägas att
industrin på ett nationellt plan är otrolig viktig för samhällets ekonomi, men
lokalt så har det en allt mindre betydelse. Vi ser hur företagen rationalisera
allt mer och klarar av att producera mer enheter till mindre antal arbetande
timmar. Något annat måste försörja oss i framtiden. Upplevelsen är en sådan
tillgång som vissa kommuner har. Men det krävs en förståelse för det. Balansen
mellan det gamla och det nya.
Jag tror att framtiden för en stad som Vimmerby ligger i
upplevelsen och i detta även räkna in bonden. Genom kulturlandskapet, historien
och Astrid Lindgrens författarskap finns det stora möjligheter att utveckla och
försörja sig. Men det kommer krävas mod, ansvar och fantasi för att klara det.
Som lokal politiker måste man då våga ta höjden i besittning. Våga stå kvar
även om de blåser. För väljarna har givit dig mandat på fyra år. Och avviker du
inte allt för mycket från det du gick till val på är det bara att köra på. Men
du ska vara medveten om att du kan bli utbytt när perioden är över. Det är den
representativa demokratins spelregler. Tyvärr så är det allt för få politiker
och partier som följer detta utan personer binder sig kvar oavsett vad väljarna
ger uttryck för. Att lämna en stol blir genast ett personligt nederlag som få
klarar. I alla andra branscher är det bra att ledningen med jämna mellanrum
byts ut och nytt blod kommer in. Men i politiken är det inte så. Där finns det
ett samla ihop erfarenhet över generationer som gäller…
Vimmerbys nuvarande kommunalråd Micael Glennfalk (M) har
just tagit en ansats till att se nytt. ”Vackra Vimmerby” är ledordet i det
arbetet. Men han är ensam och de övriga allianspolitikerna är inte alls med på
båten. Tjänstemännen känner av detta och vet inte vart de ska vända sig och i
tidningen kan man se ett ensamt kommunalråd försvara det som sker utan att den
egentligen ansvariga politikern går ut och ställer upp till försvar. Som
opposition ser jag det hela som något besvärligt. Visst kan jag gotta mig åt
majoritetens ledarproblem, men samtidigt så tror jag på iden om vackra
Vimmerby. Det behövs en sammanhållen plan över hur kommunen ska presenteras och
upplevas. Både av de som bor här och besökare.
Några rader blev det och jag kommer säkert att fortsätta
kring detta tema under sommaren och hösten. Som sagt tidigare så är jag sökande
i min politiska gärning. Var ska jag lägga kraften. Känner att sommaren inte än
givit mig några svar och att bloggande blir färre. Mer resonerande än konkret.
Vi får se vart vi landar. Men en sak som jag ser fram emot är att arbeta med
den kommunala kulturstrategin. Se om borgarna vågar ta lite höjd i den eller om
det blir ett utslätat dokument utan spänning eller hopp…
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, Demokrati, Vimmerby, Vackra Vimmerby,
