Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20130817

"Ta´t lugnt"

Landsbygden, förorten. Så olika men så lika. Samma problem samma möjligheter. Men lika och olika. Utanförskapet som ingen ser men ändå en stolthet över sin bygd, ort. Heimat.

Killarna i förorten söker sig till spänningen i gängen i bristen för att ha nått ”vettigt” att ta sig för. Grabbarna i byn söker sig till sina gäng med sina värderingar. Värderingar som ofta ligger främlingsfietliga krafter nära. Men invandrarkillarna och grabbarna i byn är det egentligen ingen skillnad på. De vill detsamma, men uttrycker det på olika sätt. De vill bli sedda, hörda och få nått vettigt att göra för att slå ihjäl dygnets vakna timmar. Men samhället ser inte dem och deras kraft utan dömer dem mer.

Pojkar från Arbetarklass:
Vill stanna men är tveksamma till om det går
Flickor från arbetarklass:
Flexibla i boendet men många vill vara kvar
Pojkar från medelklass:
Kommunen är ok. Men bra jobb och status finns någon annanstans
Flickor från medelklass:
Söderhamn passar inte, det är tråkigt och instängt
Bilden kommer från ett äldre inlägg kring dessa frågor och härleder till ett seminarium som Lotta Svensson, Söderhamn höll kring problematiken med vilka som stannar och vilka som flyttar

Kan man höra föräldrar som med stolthet pratar om att grabben jobbar på bruket eller dottern städar på äldreboendet? Eller är det att sonen pluggar i USA och dottern är aur pair i Paris som leder samtalet. Det finns bland oss vuxna en kluvenhet till vår hembygd. En stolthet över den men samtidigt så vill vi att våra unga ska växa upp någon annanstans. Men de som inte kan eller vill lämna hembygden tar vi inte tillvara på utan de lämnas åt sidan och tar sig ut på en vinglig väg som sedan fördöms av den vuxna världen.

På Facebook så jag ta del av en konversation (den verkar nu vara raderad) om den unga grabben som skulle ut och bränna gummi medan en samlad vuxenvärld i inte allt för vänliga ordalag bad honom fara till varmare ort. Jag känner inte alla inblandade men språket var grovt och han som skulle bränna gummi kunde läsas som ett rop på vuxna eller en protest mot vuxna som inte såg honom om han inte gick över gränsen. Unga vill alltid bli sedda. Ser vi dem inte som de är så gör de om sig så vi ser dem på det andra sättet.

Det finns en entreprenörsanda i förorten och på landsbygden. Oftast fri men också en tvingad entreprenörsanda då det inte finns något annat att ta sig för. Men ett av problemen är att samhället inte tar tillvara på den kraften och ser till att möjligheter finns att utveckla de entreprenöriella tankar som finns. Det är allt från coacher, faddrar till riskkapital mm som behövs. En skola som ser individer och deras personliga möjligheter. Vidare så måste de lokala politikerna börja prata i positiva ordalag om de unga som väljer att stanna i sin hembygd. Att ta tillvara dessa krafter i den lokala utvecklingen istället för att skjuta dem ifrån sig.

Lite lördagstankar efter att pratat med Johan Westerholm igår och läst hans postning utifrån våra samtal. För man kan välja att se problem eller så kan man välja att se möjligheter.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,
blog comments powered by Disqus