20101006

Det kalla Sverige om hösten...


Hösten tog sig sakta in över landet och de gnistrande gröna bladen ändrade sakta färg till himmelska röda nyanser. Det var som inte bara naturen ändrade färg utan också ljud. Från den pigga fågelsången och syrsornas oväsen till ett höstlikt knastrande när man gick där genom de nedfallande löven. Men i all denna förändring så infann sig ett lugn. Det var märkligt då landet gick mot mörkare och kallare tider. Inte bara för att regeringen var omvald, utan för det var så. Landet gick mot vinter.

         Pojken gjorde som alla pojkar gjorde, sparkade i löven så de yrde. Fadern tittade bistert på det hela som alla fäder gör. Det är märkligt vad kort minnet är på visa punkter. Hade han inte gjort detsamma som liten? Och när han gick ensam genom parken så kom även nu en liten spark. Nä det handlade nog mer om makten över situationen. Att känna det där kontrollbehovet.

        Fadern var ledig idag för pojkens dagis, eller förskola som det numera hette, hade studiedag. Ja det passande rätt bra att få ett break så här mitt i veckan efter en jobbig tid. Fadern arbetade på den statliga myndigheten som ansvarade för de som inte kunde göra sin plikt i arbetslivet. Det var ett arbete som inte stod högt i kurs bland grannarna, men han visste att regeringen skulle belöna honom om han bara var tillräckligt idog och följde reglementet. Det ska erkännas att det var ansträngande att vara så cynisk iskall som arbetet krävde och att hustrun ibland fick ta lite för mycket skit. Inte ens gravida fick vara hemma. Han hade en jaktstuga som han tog sin flykt till när det var som jobbigast. Inte för att jaga utan bara sitta där helt tom och se ut i tomma intet.

        Genom att åter vinna ett val så tog den sittande regeringen det som ett intyg på att de kunde fortsätta med sin politik. Fadern hade nog hoppats på en annan regering som hade belönat honom för att le och hjälpa de som stod utanför. Men den sittande oppositionen kunde inte föra oppositions politik och ta tillvara tiden för att forma ett alternativ för framtiden. Det var till och med så att faderns som hoppats på skifte röstade på den sittande regeringen.

      Landet höll på att utvecklas i en ny riktning. Fadern kunde inte riktigt peka på vad de var som hände men det var nått mer än årstiden som gjorde att det blev kallare i landet. Han märkte bland annat på hur det försvann barn från dagiset till det andra som nu öppnat. Men de hade inte råd att byta så deras pojke fick vara kvar trots att bästisen bytt. Men hustrun kunde ta ett arbete till så kanske man kunde överväga saken.

          Vidare så förändrades klimatet. Det var som om en girighet började gro. Från att varit ett solidariskt samhälle började alla se om sitt eget hus och strunta i att det läckte in hos grannen. Visst hade de fått mer pengar i plånboken med det gällde inte alla och de individer han möte i arbetet var definitivt inte tillhörande den lyckliga gruppen av mer i plånboken. Fadern mådde inte bra av detta. Han såg de samhälle som hans far och farfar varit med och byggt upp och då var det inte den materiella utvecklingen som var det viktiga utan känslan av att höra samman. Från den samhörighet som fanns på arbetsplatsen till de som fanns i bostadsområdet.

           När det gällde arbetsplasten hade Fadern fått ett erbjudande om att starta eget och sedan få ett uppdrag från myndigheten. Visst lät det lockande med att vara sin egen och kunna styra sin egen tid och vara fri att erbjuda sina tjänster där de betalde bäst. Men vad hände med de försäkringar som var knutna till arbetet och medlemskapet i facket? Hur skulle han nu samarbeta med sina forna arbetskamrater? Var det inte så att det snodde arbete för hans företag? Visst kunde han sträcka på sig i grannskapet då man blivit egen och direktör. Och med tanke på hur han röstat så var det kanske så det var tänkt... Men det fanns något där som var ogillande. En osäkerhet. Att han skulle bli själv, inte känna stödet av kollektivet. Skulle han ha råd och var man då inte tvungen att byta dagis för pojken? Men sa han nej fanns det något arbete kvar eller blev han en av de som inte gjorde sin plikt i arbetslivet.

         Fadern gick genom parken med sin son. Han var på väg att fatta ett beslut. Visst blev han livegen men han skulle även vara direktör på sitt eget företag och sitt kontrollbehov fick sitt. Frågan var om det var hans val eller utvecklingen som gjorde det? Han visslade till och sparkande på en lövhög och skrattade, till sonens förtjusning...

Media: DN, AB, AB2, Ex.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.Glöm inte NetRoots valananlys!

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,