Ja en krönika blir det skriven i skuggan ute i trädgården. Det enda fysiska som jag gjort är, att efter varit borta en tid, klippa gräset. Jag må vara lite tokig men inbillar mig att jag bränner fett när man klipper gräs i värmen. Det troliga är nog mer att jag bränner hjärnceller som inte begriper bättre än att hålla mig borta från den stekande solen.
Nu är Almedalen över och en matthet lägger sig över politiken. Det blir ett mentalt uppehåll. Frågan blir hur länge det kommer vara och om abstinensen infinner sig. Personligen kommer jag ta bloggsemester i mitten på veckan och bara vara en familjefar med sol och bad. En tia på att vädret kommer svika mig och desperation över vad vi ska göra kommer infinna sig medan åskan mullrar och regnet står till knäna.
Men vad kan vi nu tro om den stundande valspurten? Kan veckan i Almedalen ge oss något medskick? Tveksam. Det som finns med från Almedalen är att vi fortfarande lever i ett mörker över vad de fyra regeringspartierna vill tillsammans. Små utspel utan egentlig inverkan på helheten. Vi kommer även fortsättningsvis få vänta på vad våra politiska motståndare har i bakfickan eller är det så att den inte klarar av att leverera ett gemensamt förslag.
Sitter och tar mig igenom den lokala pressen och ser att den lokala politiken fått solsting och inte klarar av att stå vid fattade beslut. Så fort det nyses av några läggs backen in. Jag som inte varit med på de senaste turerna undrar var finns helheten och vad finns tydligheten i vad som beslutas och varför. Var finns den politiska ledningen som klarar av att förklara varför vi fattar vissa beslut och hur det fungerar med helheten.
Jag finner en demokratisk oro över det hela då det blir en bild av att skrik så backar politiken. Men de som inte kan skrika eller de som i sin tysthet är nöjda med de beslut som vi fattar i stadshuset. Vad händer med dem? Ska politiken styras genom insändarsidan i Vimmerby tidning? Förstår om den lokala chefredaktören gillar den utvecklingen och då med insändare kan styra kommunens politik.
För frågan är om det är politikens uppgift att alltid gör som folkviljan vill, beslut för beslut eller om det handlar om färdriktningen. För ska vi hela tiden fråga efter så lämnar vi representativa demokratin för att gå mot direktdemokrati. Det är en utveckling som jag inte vill ha. Politiken bedöms vart fjärde år utifrån vad vi gjort och vad vi vill göra. Att varje dag sticka fingret i vädret och känna vad de blåser ger ingen linje och vi hamnar där vi har hamnat idag där ingen vet varför vi fattar de beslut som vi gör och vad de leder.
Det behövs ett tydligt politiskt ledarskap med en vision över framtiden. Att väljarna vet var vi är på väg och då förstår varför en del, inte alltid roliga, beslut fattas. Men utan det med fingret i vädret så blir det som det blir och ingen blir nöjd.
Media: DN, SvD, Vimmerbytidning, Vimmerbytidning2, Vimmerbytidning3.
Bloggar/krönikor: Johan W och Röda Berget och Kent och Tokmoderaten och Peter S och Mary brukar alla skriva krönikor eller något likvärdigt.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar.
Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, Almedalen, Vimmerby, Söndagskrönika, krönika,
