Jag hävdar att det är en parallell resa som ska göras. För ska vi skriva om politiken med befintliga som grovt sett har förlorat två val så kan vi undra vad det bli. Vill vi att de ska komma in nya idéer som påverkar politiken i grunden så behövs nytt blod. Men nya riskerar att inte komma till ett tomt bord och då måste vi gamla göra en del av dukningen utan att vi låser oss för mycket. En balansgång.
Poängen är att som samhället ser ut idag kommer politiken behövas omprövas snabbare än som var fallet tidigare. Och med politiken menar jag de dagsfärska frågorna. Den ideologiska grunden ligger fast och det finns en trygghet i vad vi gör.
Den Öppna Kris-kommissionen pekar på att i den organisation som idag ligger finns inlåsningseffekter som gör att det motverkar utveckling av nya politiska idéer. Det är en organisation som mer lockar till kalendarium-samtal än hur vi utvecklar den lokala socialdemokratin. Så de som talar om att den nya politiken ska komma först missar enligt mig möjligheten att faktiskt locka till sig de människor som kan ge oss den nya politiken. Det blir ett gammalt tänk med att vi gör ett paket och ser om någon vill köpa det. Istället för att göra en levande folkrörelse-politik där många känner sig delaktiga och som delägare av en spännande politik.
Media: AB.
Bloggat: Johan Westerholm och Martin Moberg på ämnet.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Boken om NetRoots och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte NetRoots valananlys samt den öppna kriskommissionen
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, socialdemokratin, ideologi, eftervalsanalys, LO, Facket,
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, Socialdemokraterna, socialdemokratin, ideologi, eftervalsanalys, LO, Facket,
