Folkpartiet är inte längre det socialliberala drivhus det varit i hundra år, utan ett parti där kravretoriken härskar nästan oinskränkt. De forna deklarationerna till värn för den lilla människan i det ”glömda Sverige”, har ersatts av främlingsfientlig populism och spekulationer om möjliga väljarströmmar
Det jag läser är skrämmande och frågan är om vi kommer ha ett Folkparti i riksdagen efter valet 2014. En annan fråga efter dagens artikel är om det kommer finnas ett eller två partier som svansar i rasismens grumliga vatten. Jag hoppas att Folkpartiet ser tillbaka och på det sättet noterar hur de nåde framgångar. Inte med batong och hot om det okända, utan med värme och omtanke.
Den finns en liten kärlek till de ”gamla” mittenpartierna på den borgerliga kanten Centern och Folkpartiet. Det har gjort ett antal inlägg som både älskats och hatads av läsarna. Så när jag idag läser om denna utveckling som jag känner en oro över utvecklingen in Svenska politik. Det finns ett behov av en stabil mitt i Svensk politik som kan vara dragspelet mellan vänster och höger. Det ger en dymanik och låser upp de blockgränser som idag är starkt rådande. Idag kan man se hur i många frågor mittpartierna är de som främst driver blockfrågan framför andra.
Frågan är om denna utveckling är ett steg på avveckling av dessa partier. För om de inte tar sin roll i politiken utan söker sig nya marker som andra övergivit, då de ej varit vinstgivande. Så förlusten är inte bara breda lösningar som är bra för landet utan att antalet partier i riksdagen och med det även i kommun och landsting kommer minska med ett, två eller tre...
Peter Andersson och Peter Johansson är på ämnet också (verkar vara ett Peter ämne...)
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Glöm inte den Öppna Kriskommissionen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, folkpartiet, Demokrati, liberalismen, socialliberal,
