Jag känner en gungfly under fötterna när socialdemokraternas nya ekonomisk-politiska talesperson Tommy Waidelich idag uttalar sig i DN (bara på papper). Det är speciellt en mening som får mig att reagera. ”Han säger inte direkt nej till ett femte jobbskatteavdraget”. Jag gav honom 100 dagar men kan känna att lite guidning på vägen inte skadar.
Jag kan tycka så här med facit i hand att ettan och tvåan var ok och att vi kan behöva acceptera tre och fyra utan att vara stormförtjust. Men frågan är vad som hänt? Jag vet vänner som gått ner i arbetstid. Jag får tillbaka på skatten så mycket att jag kunde sänka min arbetstid utan att jag skulle märka det i lönekuvertet. Så med andra ord är jobbskatteavdraget inte främjande av arbete för de som har en bra inkomst. Krasst så blir det att vi går ner i tid utan att det för den delen fylls på med en arbetslös. Visst kan vi här påpeka välfärds- och folkhälsovinster men det var inte poängen med införandet av jobbskatteavdraget utan att bereda mer arbetande timmar. Det senaste argumentet är att det motverkar barnfattigdomen vilket inte heller stämmer. För barnet till den sjuke eller arbetslöse blir inte rikare utan bara tvärtom.
Ser vi vidare på konsekvenserna så sker det en sänkning av skyddet inom våra trygghetsförsäkringar och med ett jobbskatteavdrag frigörs resurser för den enskilde att lägga på privata försäkringslösningar gällande vid sjukdom och arbetslöshet. Men bara för de som har en bra inkomst. Sjuka och arbetslösa gör sig icke besvär. Med andra ord så öppnar jobbskatteavdragen upp för en uppluckring av den Svenska välfärdsmodellen. En väg som jag inte kommer bejaka. Vi kan sakta se hur samhället slits isär mellan de som har och de som inte har. Sakta så blir klyftan mellan de som arbetar och de som står utanför arbetsmarknaden större och med det föds otrygghet och det i sin tur hat, om inget görs. Det är framväxandet av ett samhälle som vi socialdemokrater aldrig kan tolerera utan måste ta avstånd ifrån. Det är en väg som inte leder framåt.
Det jag sedan kan säga är att med den artikel i DN så anammar Tommy Waidelich den moderata samhällsanalysen och utgår från att den är gällande och med det de lösningar som de presenterar.. Jag tror inte så är fallet utan vill att vi gör en egen utifrån de folkrörelseperspektiv som Håkan Juholt slog an på kongressen. Vi ska inte förhålla oss till RUT och jobbskatteavdrag utan finna egna lösningar som stimulerar till fler jobb. Vi ska finna lösningar som ger familjerna möjligheter att förena föräldraskap med karriär.
Det är ingen qvick fix som ska till utan ett ordentligt arbete med att ta fram ett seriöst alternativ till den rådande ordningen. Ett alternativ som tar fäste i vår ideologiska grund. En politik som ser människornas vardagsproblem och presenterar lösningar. Det ska till en total översyn av skattesystemet och innan den är gjord bör inga utfästelser göras. Jag förstår att Tommy Waidelich vill göra snabba avtryck och det är bra, men bör fundera på i vilka frågor. I detta fall blev det fel då det byggde på att anamma den moderata politiken och inte peka på våra lösningar. I debatten öppnade han upp för de frågorna gällande utbildning, infrastruktur och klimatomställningarna. Håll fast vid det och konkretisera detta så kommer vi kunna visa på ett alternativ till det rådande. Den Socialdemokratiska vägen har varit den ledande och kan så förbli om vi gör vår egen analys och inte förhåller oss till den rådande borgerliga eller ska vi säga moderata.
Media: DN, SvD, Ab, Ex, Ex2, GP, DI, E24.
Bloggat: Johan Westerholm och Martin Moberg på ämnet
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Tommy Waidelich, Anders Borg, Socialdemokraterna, moderaterna, Budget, arbetslöshet, jobben,