Det offentliga har allt mer tagit efter det privata med korta snabba ekonomiska rapporter som gör att budgetar mer eller mindre förändras för varje månad. Nu visar rapporter från Folkhälsoinstitutet att det inte är av godo för folkhälsan. Jag har under många år varit engagerad i det lokala folkhälsopolitiska arbetet sch vet att ett av problemen som vi fått arbetat emot är att ta in folkhälsan i budget arbetet. Vi kan se hur de sociala kostnaderna i många kommuner ökar och kopplar inte det till folkhälsoarbetet. Kvartalskapitalismen har fått ett stadigt grepp i kommuner och landsting. Målet att varje månad hålla budget eller helst varje dag och helst också göra vinst. Här finns risken med privatiseringarna som många gånger har ett vinstsyfte utifrån Aktiebolagslagen. Det blir en jakt på kostnader och frågan ”hur mycket kostar du lille vän?” blir allt mer vanlig, även om den försöks döljas i spaltmeter med statistik.
Kvartalet är förbi och ser vi på Vimmerby så ska försök med tvåårsbudget sjösättas efter beslut i fullmäktige. Men skälen är inte de rätta och beslutet dåligt underbyggt. Grunden är att det rent ekonomiskt ska bli lite längre resa men fortfarande ska det ske avstämningar månadsvis så jakten på att hålla budgeten kommer fortgå utan förändring.
Men den kommunala vardagen är beroende av vad som sker på riksplanet och vilka signaler som den politiska makten skickar. Sebastian Stenholm skriver -Det framtida samhället, och då menar jag inte ett budgetår bort, avgörs av våra beslut idag. Vi kan antingen välja kortsiktighet och roffa åt oss av reformutrymmen och överskott, men vi kan också dela det mellan oss så att vi alla även på längre sikt både har jobb, fungerande skola och god folkhälsa exempelvis. Det handlar om ideologi och vad man tror på för samhälle, snabba cash eller ett samhälle där vi i upp och nedgångar bygger ihop för nästkommande upp- eller nedgång. Social investeringspolitik och en kunskapsbaserad ekonomi helt enkelt. Att investera är inte att slösa, det är att sänka framtida kostnader. Statens folkhälsoinstitut släppte igår en rapport som just pekar på denna problematik. Det kortsiktiga tänkandet och fixeringen av budgetar framför samhällsnytta är ett problem.
Med detta i bagaget så kan vi se på hur Håkan Juholt pratar om att åter börja med den politik som skapande den sociala ingenjörskonsten. Det handlar om att se individen som en investering och som vi alla vet så behöver vi med jämna mellanrum göra återinvesteringar och så är det även när det gäller människor. Gör vi inte det så ökar klyftor och även kostnader på sikt. Men en av de viktigaste delarna är att vi förlorar tryggheten i samhället och det är en trygghet som inte kan lösas med mer poliser. Vi kan inte bygga samhället med hets utan behöver bygga med trygghet och inge hopp till individen.
Från kvartalsekonomi till kunskapsekonomi
Media: DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, SVD6, SVT1, SVT2,SVT3, GP1, GP2, Östran.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Ekonomi, kapitalismen, samhälle, politik, Vimmerby,
