Krönika om Astrid, Löfven och ledaren

Fåglarna utanför köksfönstret åt frenetiskt på det som bjöds. Inne tjattrade marsvinen på frukost medan tonårssonen nyvaken päste i soffan zappande på tv:n. Det var lördag och för tio år sedan så försvann Astrid från vårt jordeliv.  Boende i Vimmerby men också Sverige är hon alltid närvarande och frågan är om det gått en dag på dessa tio år utan att hon passerat i mina tankar eller framför mina ögon, svaret blir nej.

             Astrid Lindgren är en av de stora ledarna i världen. Hon var den informella ledaren som folket tydde sig till och som världens ledare (särskilt svenska) ville stå på god fot med. Men man kan fråga varför. Det finns ett antal beröringspunkter som gjorde henne till ledare. För det första: Hon upplevdes som ärlig i hennes engagemang. Det var inget konstlat. För det andra: Hon satte ord på det som vi andra visste var fel. För det tredje: Hon stack upp mot de som styrde oavsett varifrån de kom. För det fjärde: Hon upplevdes inte göra skillnad på folk och folk. Men det viktigaste var att vi upplevde henne som äkta.

          Den sista punkten är en avgörande punkt i ledarskapet. Det är därför som en skitstövel kan väcka förtroende om det är en äkta skitstövel. Höll på att skriva Carl Bildt här men han upplevs som äkta och klarar då sig igenom de granskningar som media försöker göra. Det finns inget folkligt sug på att fälla honom för att han upplev som rak och äkta i de frågor som han är involverad i. Här fanns en skillnad gentemot hur folket upplevde Håkan Juholt. Folket såg inte honom på samma sätt och han utstrålade en osäkerhet som du aldrig såg eller ser hos Bildt. Nu finns det andra saker som nog gör att Carl Bildt har passerat sina ”bästa tid”.

         Så idag med minnet av Astrid och hennes ledarskap som aldrig blev formellt men som ändå styrde landet undrar man var den ledaren finns idag? Jag har svårt att finna den och ingen naturlig kliver fram i mitt huvud. Visst finns de naturliga ledarna inom olika sektorer men ingen som hela folket förhåller sig till som det var med Astrid Lindgren. Vill nog hävda att det var unikt och att en ny sådan ledare en gång ska komma men att sia om när är i det närmaste omöjligt. Ur ett socialdemokratiskt perspektiv så var Astrid en gåva och hennes värderingar gick sida vid sida med de socialdemokratiska. Det gjorde det lätt för Socialdemokraterna att styra landet och när vi inte kom i takt så förlorade vi (Pomperipossa).

          Så när vi nu utser en ledare så är det första frågan som ställs av medlemmar, väljare och media ”Kan han vinna valet 2014?” och för mig är frågan fel och valvinsten är och kan inte vara prioriterat för en rörelse som har samhällsförändringen som det viktigaste på agendan (eller har vi inte det längre?). Socialdemokratin behöver en ledare som blir folkets ledare och bygger laget som sträcker sig utanför den inre cirkeln och till och med gör den enskilde medborgaren till lagmedlem. Att få ledaren som lyfter hela bygget inte bara det enskilda rummet. Visst må jag måla en övermäktig bild, men för mig handlar det om vart vi lägger fokus. I det lilla eller det stora. Stefan Löfven tror jag med hjälp kan ta ett kliv utanför den lilla mot det stora. Jag man tolka en del signaler i hans tal som gör det . Svårt att peka på det konkreta utan mer en känsla som jag bar med mig. Men som en bekant konstaterade att det är lätt att säga att man är feminist för stunden kräver det och sedan vara en äkta när politiken ställs på sin spets. Vilket kan leda till att gamla vänner i IF Metall blir svikna. Då prövas äktheten och då ser vi om vi har en ledare som axlar mer än rollen att leda ett parti. För det är det som vi vill. Inte leda ett parti, inte leda ett land utan leda och utveckla ett samhälle.

         Kan inte låta bli att le lite när jag läser  Magnus Hagström i Mediasverige när han skriver ”Jag tror på Löfven och Hammarby” åter så är det äktheten som framkommer även om han inte skriver det. Avsett litteratur, politik eller idrott så vinner äktheten folkets känslor och de som lyckas måla den bilden vinner. Socialdemokratin gjorde det under decennier men inte längre, Bajen har gjort det men det börjar svikta

         Så var det tio år sedan som Astrid Lindgren lämnade oss och kvar finns hennes verk och allas våra egna minnen av henne. Inget är det andra likt men i grunden så bygger de på den äktheten som vi alla kände hon bar. Så när jag i eftermiddag tar mig till Astrid Lindgrens näs för att minnas Astrid med många andra Vimmerbybor. Minnet av Astrid fortsätter sedan på våra sedlar och vi kommer inte glömma

Media: Ab, Ab2, Ab3, Exp, Exp2, Exp3, DN, DN2, DN3, DN4, SvD, SvD2, SvD3, SvD4, SVT, SVT2, SVT3, Vimmerby tidning,Sydöstran 1, 2, Arbetarbladet 1, 2, Dala-demokraten, Östran,Värmlands folkblad, Länstidningen 1, 2, Gotlands folkblad 1, 2, Folket,Folkbladet, Norrländska socialdemokraten 1, 2, Västerbottens folkblad 1, 2,

Bloggat: Martin Moberg. Johan Westerholm som oroar sig

Mer på NetRoots för progressiva bloggare och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stefan Löfven, Socialdemokraterna, samhälle, politik, Nystart, Astrid Lindgren, ledarskap, ledare, krönika,