Förbud ger sämre kvalité

Och så landar vi igen i vinstdebatten och Socialdemokraterna är fullständigt vilse i frågan. I allt från att förbjuda till att det är bra med vinster i välfärden.  För mig är frågan enkel. Om det offentliga ställer tillräckligt höga kvalitets krav och dessutom ser till att den egna verksamheten är rationell så kommer inte lycksökarna ta sig till välfärden, utan endast de seriösa som brinner för frågorna. Förbud är defensivt och gynnar i slutändan inte medborgaren.

          Jag har tidigare slagit fast att kommuner, landsting och stat generellt sett är dåliga upphandlare av mjuka tjänster"Så jag lägger inte skulden på utförarna, utan på beställarna tillika politiken som inte klarar av sitt uppdrag. Problemet är att vi inte vet hur mycket verksamheten kostar och vad vi får för pengarna. Att det privata med både Wallenbergssfären och riskkapitalister ger sig in i välfärden visar på att det finns pengar att tjäna. Det visar på att vi inte klarar att leverera tjänsterna till bästa pris. För att citera Gustav Möller "Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket". Så vinster finns att hämta frågan är vem som ska hämta dem?".  Men att tillföra nya myndigheter är inte en väg att gå.

           Sia att en hemtjänst timma i Vimmerby beräknas till närmare 600 kronor per timme(tror det var kring det vi landade när LOV skulle börja utredas, vad vi ligger idag vet jag inte). Vid ingång till LOV är det den summan som den privata utföraren (som kan vara den lilla företaget, riskkapitalisterna eller ett brukarkooperativ) får för att bedriva tjänsten. Om nu den privata utför samma tjänst och kvalité till en kostnad på 400 kr/timme och vem är då dumhuvud? Bilden är att kommunen kan sänka sina kostnader med 200kr/timme eller som jag ser det frigöra en massa pengar. Om man då erbjuder privata att ställa upp för 400 hundra och med skrivningar om personaltäthet och kvalité hur många kommer komma springande jämfört med 600kr/timme och svaga eller inga kvalitets krav?

            Men det är här som jag noterar att Johan Westerholm är något på spåret. Kravspecifikationer tillsammans med koncession. Ni kan läsa här: "Att driva ett välfärdsföretag skulle, oavsett storlek, vara kopplat till en koncession. Koncessionens löptid skulle kunna sättas till fem år och vara så konstruerad att om ägarförhållandena förändras eller om bolagets ledning förändras så dras koncessionen in med omedelbar verkan samma dag och operatören äger inte längre rätt till att driva välfärdsåtaganden utan måste söka en ny sådan. Under tiden en sådan prövning sker går ansvaret över till stat, landsting eller kommun. Prövning kan bara ske när transaktionen eller förändringen äger rum och möjligheten till förhandsbesked tas bort.
Detta skulle innebära att Investor, Frösunda och andra koncerner helt plötsligt skulle börja tveka om framtida förvärv. Ett förvärv av ett bolag skulle börja omgärdas av tveksamheter kring om de som nya ägare skulle få en ny koncession. Det skulle dessutom innebära att kommunerna behöver vidmakthålla en återtagandekompetens vilket har i vissa fall visat sig nödvändigt." 

           Johan skriver vidare kring vinsterna och kommer fram till "Jag har funderat länge och väl över hur jag ställer mig och jag kom idag fram till min slutposition. Jag ser problematiken att begränsa vinstuttagen i välfärdsbolag, det låter sig inte göras hur som helst och jag har kommit att acceptera dessa under vissa förutsättningar. Grundförutsättningen för att vinst skall kunna plockas ut är att de kvalitetskriterier som operatören förbundit sig till följs till punkt och pricka. Det kan vara allt från sociala aktiviteter på äldreboenden, nattbemanning över till kostens kvalitet för att ta några exempel. Varje prick i protokollet skulle innebära viten eller krav på återinvestering. Detta är inte svårt rent lagtekniskt" Det är en bra väg som Johan presenterar. En väg som ligger i den linje som jag själv har varit inne på. En väg som kommit fram i en av alla dessa samtal som Johan och jag brottats med under åren.

          För mig är inte förbud vägen att gå utan att peka på möjligheter, att ställa krav som inte lockar eller möjliggör vinstuttag. Att förbjuda är en feg väg att gå när vi själva har misslyckats och med det skapat en marknad. Åter så landar jag på att om det offentliga sköt sitt åtagande så hade inte en privat marknad av välfärdstjänster framkommit. Så enkelt är min bild att kommunen ska bli den bästa utföraren av äldreomsorg, skola och barnomsorg, vidare så ska landstingen erbjuda den bästa vården till den bästa tillgängligheten. När vi gör det så välkomnar jag de privata att ta matchen. Men nu vill många att vi inte ska tränga undan dem med kvalité utan med förbud. Fel väg och det är en väg som inte gynnar den enskilde medborgaren. 

Hoppas nu vi kan lämna frågan om vinst och bege oss in i debatten 

om tjänsternas innehåll och hur vi utvecklar verksamheterna. 

Media/Bloggat: SvD, Ab, Anna Ardin, Martin Moberg, Roger Jönsson.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Välfärden, vinst, Socialdemokraterna, LO, privat, politik, samhälle,