Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20120620

Han tänker om... Klass, Klasshat, Klassresa?


Förra sommaren så bröt vi upp köksgolvet och gjorde ett nytt. Vi höjde det en bit och gav det extra tjock isolering. Vi kunde sedan uppleva en vinter som var varmare inne än tidigare och vi kände oss tryggare. Vi hade höjt golvet en klass, men inte lämnat klassen.

           Det pågår nu en diskussion om klass och klasshat. Vem tillhör vilken klass och hur ska klassresan se ut och vad är en klassresa och är den ens möjlig? Om vi börjar i den sista delen beror det på hur vi tolkar klass. Är det rent materiellt så har jag gjort en gigantisk klassresa. Från socialbidraget, skilda föräldrar men en som missbrukade till villa, fru och barn och ett stort socialt nätverk och en inkomst som gör att jag köper Dahlinskjortor.

          Men mentalt är inte resan gjord och kommer aldrig att göras. Där sitter jag kvar på den slitna köksstolen väntande på snabbmakaronerna som toppades med makrill i tomatsås som pappa tillagade i den skitiga lägenheten i Trångsund. Det lämnar mig aldrig även om jag skulle vinna på lotto och välta mig i guld och champagne. Mentalt så sitter den tiden och de värderingar som följde mig så hårt att man inte ruckar på dem. Det är min arbetarklass som finns där. Men att jag sedan ser nya verktyg för att göra samhället bättre är inte samma sak som att överge sin klass. Jag har sedan tidigare skrivit om en vilsenhet som jag kan känna då de som står på industrin utropar sig till den enda arbetaren och jag är något annat. Medan den ursprungliga medelklassen och då särskilt den som anses vara lite högre, gränsen till överklassen inte heller vill känna av mig. Jag lever utifrån det i det klasslösa samhället. Jag skrev tidigareKlassresan var inte enkel för mig. Och ikväll så kom svaret. Resan gör att man lämnar en klass men kommer inte till en annan utan blir stående däremellan. Visst kan vi bo i de välmåendes områden. Visst kan vi ha de materiella prylarna och finnas i salongerna. Men är vi med eller ej. En del ser fördelen med att leva emellan klasserna och kunna skåda de bästa ur båda världar medan en del fumlar och kan inte finna sin roll.
       Jag har gjort resan. Från skilsmässobarn med fader som tog till flaskan till villa, fru,barn, husdjur och en röd Volvo kombi. En produkt av de bästa och de sämsta den socialdemokratiska sociala ingenjörskonsten gjort. Men med resan så har jag haft svårt att finna min roll. Trots en kaxig attityd och möjligen en liten besserwisser i mig så har jag försökt skaffa mig en position. En bekräftelsetorsk. Allt utifrån att som ung inte fått bekräftelsen hemifrån.

          Men vill vi att man ska göra en klassresa och vad är det om man tittar på arbete och utbildning och då återkommer jag till mitt köksgolv. För att vi höjt golvet blivit tryggare fått det varmare och mer praktiskt så är inte det detsamma som vi klivit upp en klass utan enkelt att samhället, vårt hus, har utvecklats. Ser vi på arbetaren vid gjuterimaskinen som idag är mer av dataingenjör så är det fortfarande en arbetare och ingen kommer på tanken att säga tjänsteman om honom. Lönemässigt kan hans kompetens göra att han tjänar mer än tjänstemännen och anses viktigare för företaget. Arbetaren har blivit en nyckelperson och är inte längre slit och släng… Men fortfarande är tjänstemannen en klass högre och anses ”finnare”. Så det som Marx målade upp är idag inte lika relevant utifrån samhällsutvecklingen. Odla klasshat och ställa klasser emot varandra är inte lika lätt. Visst finns orättvisor mellan grupper i samhället men kan man idag prata om det som klass? Tja till viss mån så går det men inte i samma generella ordalag som förr. Begreppen arbetarklass anser jag vara diffust utifrån begreppet som jag skrivit ovan. Under-mellan-överklass är nog mera användbara begrepp för att förklara samhället. Men var landar då jag i mina tankar denna dag. Tja att vi kanske inte ska sträva efter klassresan utan se till att man kan utvecklas där man står (behöver inte vara "skomakare ska bli vid sin läst"). Att se till att samhället gör det möjligt för alla att växa utan att för den delen bli ”tvungen att lämna en klass. Grunden måste vara att bygga ett samhälle som lyfter alla. Ser alla och gör allas närvaro nödvändig. Med andra ord att man blir och känner sig behövd. Inte färdig i tanken men känner att jag är något på spåret som jag måste grubbla vidare på. 

Mer på klass: Isobel Hadley-Kamptz
Media: DN, DN2, DN3Exp, SvD, Ab.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politikpersonligtkulturVimmerby
blog comments powered by Disqus