20120916

Herr Nilsson det är ok...


Funderar på plikten att alltid döma så snabbt det är möjligt och allt blir svart eller vitt. Om Herr Nilsson skulle få vara med i en dödsannons blev för några en självklarhet medan andra sa nej. Hur lätt var ställningstagandet.

          För mig var frågan inte lätt. Kan bero på att jag är politiker i Vimmerby och mer eller mindre får tänka till på hur vi hanterar Astrid Lindgrens minne. Hur hedrar vi henne utan att gå över. Vad är ok och vad kan bli fel. Vilket minne vill vi sända. Visst är det lätt att vid en första anblick säga självklart ja till familjen som vill ha Herr Nilsson i sin sons dödsannons. Men vad innebär det i kommande? Tror det var ett bra beslut som sedan familjen tog. Jag ser det som Saltkråkan AB tar sitt ansvar och också lyfter en fråga till nutiden. 

         Åter till Vimmerby där mycket handlar om att göra sig till tolk för hur Astrid Lindgren hade resonerat idag. Visst tror vi oss alla känna henne och med det kunna säga vad hon ville. Men är det inte så att de närmaste ändå, som också är satta att vårda arvet efter Astrid Lindgren, borde vara de som har störst fingertopps känsla över vad sin släkting hade tyckt. Nu gjorde de en mycket bra nyansering av hennes ord. 

        Men att som halvkändisar springa ut och tycka sig veta vad Astrid Lindgren ville är att göra det allt för lätt för sig. Jag hoppas att Familjen Nyman genom bolaget Saltkråkan AB inte låtit sig påverkas av dessa utan att det är något klokare som ligger bakom och läser man pressmeddelandet så är det också bilden som växer fram ”Under helgen har vi funderat mycket på hur den här situationen kunde uppstå. Det vi i förra veckan såg som ett fullt rimligt beslut, ett vi har tagit många gånger förr, har tolkats som omänsklig brutalitet mot en drabbad familj.
Den princip vi har följt genom åren är Astrid Lindgrens viktiga övertygelse, så länge hon levde, att Pippi och hennes andra gestalter aldrig, i text eller bild, skulle användas utanför sina egna världar, de skulle inte få stiga ur dem och visa sig i helt andra, nya sammanhang. Hon ville att hennes barnläsare skulle behålla sin föreställning om var var och en hörde hemma. Efter hennes död har vi bedömt att personannonser är den sortens oönskade nya sammanhang. Men vi har varit för dumt principfasta den här gången. Men vi vill understryka att beslutet aldrig har handlat om pengar.” 

         Vi som arbetar med Astrid Lindgren på ett eller annat sätt vet vilket tryck som det är på Saltkråkan AB att få använda Astrid Lindgren och hennes författarskap. Jag gillar personligen den återhållsamma attityd som de håller. Ingen skulle tjäna på att Astrid Lindgrens liv och författarskap blev tillgängligt för alla. Succesivt skulle de värden och ideal som hon stod för suddas ut.

       Sedan så vill jag bara säga att detta pressmeddelande var en uppvisning i hur man krishanterar. Här har många att lära av. Man visar på hur man resonerat vilka delar som legat i vågskålen och hur man kommit fram till sin ändrade ståndpunkt. Mycket bra gjort. Som avslutning så hoppas jag inte familjen som ville använda Herr Nilsson lidit för mycket skada över denna mediahistoria

Media: Ab, SvD, DN, SRExp, SVT.
Johan Westerholm på ämnet om än inte samma slutsats
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,