Nya Högbergs Tankar

Jag håller på att byta sida och ni kan läsa mera på Högbergs Tankar som kommer bli sidan där jag bloggar, tänker och presenterar Högbergs Tankar HB. Ni kan också se inläggen i högerspalten!

Innehållet kommer mera vara av vardagliga reflektioner från en medborgare blandat med politiska analyser och tyckande. Det lovas mer video och kultur. Hopppas ni följer mig över från denna sida. Kommer under en övergång innan all teknik fungerar dubbla lite.

20121019

Den där jävla vinsten...


Vinst vinst vinst vinst vinst vinst vinst ordet förföljer mig och hämmar all tanke om en politisk utveckling. Ett par rötägg som skitat ner välfärdens rum får stå som symbol för en hel bransch och jag tror det är få kommunalpolitiker som känner igen sig.

            Jag var rädd för tandläkaren sedan barnsben och tandläkaren på folktandvården i Farsta Strand borrade mer i läppar och tunga än de tänder som enligt uppgift var trasiga. Hon var den sanna sadisten som hatade barn. Lärarna visste att det inte var någon ide att ha en djupare lektion efter att klassen varit hos tandläkaren och vi ”tuffa” grabbar jämförde borrskador på vägen tillbaka men internt växte en rädsla.

           Jag slutade gå till tandläkaren och återvände inte förrän jag flyttade till Vimmerby i vuxen ålder. Jag fick tipset om en privat tandläkare som var fantastisk. Tvekade då det ideologiskt inte var renrasigt att vända sig till en privat som servade inom välfärden… Men jag tog klivet och han var fantastisk. Det kändes inte när han drog in näven i käften. Så jag blev kund hos den privata tandläkaren och med tiden upptäckte jag att även Vnsterpartister satt där i väntrummet. Tandläkaren var en politisk frizon och på något sätt har det varit legitimt med att den verksamheten har drivit av privata utförare och ingen har grubblat på vinst, ägande och vinstuttag.

           Men min tandläkare gick i pension och samtidigt så införde folktandvården frisktandvård och jag kunde plötsligt få möjlighet att varje månad, utifrån min tandstatus, betala en fast summa och sedan få den vård som mina tänder behöver. Ett steg mot tanden tillhör kroppen. Men jag var en kund som fick ett bättre erbjudande och det var nu det offentliga som stod för det.

            Under denna tid satt jag samtidigt i Socialnämndens arbetsutskott som hade omhand om personärenden och med det så följde uppdraget att besluta om placeringar. Ett fåtal statliga institutioner fanns till buds men det var de privata som stod för bredden utifrån vilket behov som ungen behövde. Prislappen var allt från 2000 till 9000 och visst grubblande vi över prislappen men det visade sig att hemmet med dygnspriset på över 9000 var fantastiska på att fixa till de trasiga unga som vi skickade dit. Men om hälften var vinst eller om det kostade så mycket frågade vi aldrig. Vi såg resultatet och var nöjda. Visst fanns det de hemmen som inte levererade resultat och den unge blev inte bättre och vi fick byta. Men var det den ohemula vinstens fel eller var det så enkelt som en felplacering utifrån en otydlig diagnos från det offentliga landstingets personal?

            Som avslutning så sprang jag på en vänsterpartist som ville att landstinget skulle sluta med det privata inslagen. Ställde mig frågande, då ca hälften av våra hälsocentraler drivs privat. Skulle de läggas ner och det blev ett försiktigt ja och då ställde jag frågan hur invånarna i Överum skulle få sin vård… Hen blev frågan skyldig och inget svar kom. Samtalet fortsatte och vi kunde konstatera att landstinget med sitt hälsoval (vår modell av den påtvingande lagen om valfrihet) satt upp ett bra regelverk som styr med både kvalité och kvantitet. I den kommande landstingsplanen styrs det upp än mer utifrån de erfarenheter som vi upptäckt på resans gång.  

           Vill till sist säga att jag känner mycket med alla de som blivit direkt eller indirekt utsatta för dålig vård eller omsorg. Det är inte acceptabelt och det ska rättas till oavsett var de uppkommer och vem som än äger verksamheten. Men låt då oss angripa de speciella missförhållandena än hela branscher oavsett ägarform. Och glöm inte att fokus borde vara att se på hur vi klarar jobben med den varselvåg som sköljer över oss varje dag... Så det blev lite personliga erfarenheter från båda sidor av bänken

Något annat: Läs Peter Wolodarskisom allt mer kliver fram som den mest läsvärda ledarskribenten.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politiksamhällekulturpersonligtVimmerby
blog comments powered by Disqus