Men Romney fick ett par tydliga slag då hans egna hyllade president Obamas hanterande av ovädret. Man kan lugnt säga att vindarna inte blåste guvernör Romneys väg. Så Republikanerna har nu en tid att slicka såren för att sedan börja formulera en strategi för att vinna valet om fyra år. Är det att kliva ut på högerkanten eller som guvernör Romney gjort sakta närma sig mitten Kan se likheter med de svenska moderaterna och hur de förskjutit sig i riktning mot mitten. För oavsett vad som sägs om Obamacare så blev det inte den avgörande frågan som man kunde tro i ingången av valrörelsen. Kan det vara så att den landat bra hos den amerikanska befolkningen och det inte finns ett tryck på att dra upp den. Vi ska veta att guvernör Romney har genomfört en liknande reform på regional nivå. I grunden så tror jag inte att det är så stor skillnad mellan folk där och här när det kommer till kritan.
Så fyra år till med president Obama kommer det att göra skillnad. Det finns både det som talar för och det som talar emot. Om vi börjar med det som talar för är att han inte måste ha en tanke om att bli återvald. Det gör att han har en större frihet att driva den politik som han vill utan att ta hänsyn till väljarna. Det är ofta under den andra perioden som presidenter tar ut svängarna lite och det är också då de har möjligheten att sätta sin stämpel på historien. Det som talar emot är ekonomin och att det inte idagsläget finns en majoritet i representanthuset. Det gör att det kommer bli svårare att genomföra den politik som president Obama skulle vilja. Mycket kommer anstå på vägen som republikanerna väljer. Är det med mer tea-party eller med en öppen hållning. Ser vi på vindarna som blåst så verkar inte en kantring åt mitten som trolig. Likt svenska kristdemokrater kommer de säkert söka sig ut på den kristna högerkanten med familjekonservativa värderingar i spetsen.
Nu är det upp till bevis för president Obama och den övriga politiken i USA hur de ska hantera frågan om jobben, ekonomin där utrikeshandeln kommer vara en stor fråga. Relationen till Kina är en nyckel. På torsdag börjar folkkongressen som ska utse ny ledning och vem som kommer styra dör och hur de kommer ställa sig till en fortsatt liberalisering av landet är viktiga frågor för oss och kommer indirekt att påverka oss mer än utvecklingen in USA. Enkelt så skulle jag vilja utropa Kina till den nya, och kanske enda, stormakten.
Nu lämnar jag världens problem för att dra mig till Astrid Lindgrens Näs för kulturlunch och få höra hur utvecklingen av Astrid Lindgrens trädgårdar tar sig...
Media mm: Ab 1, 2, 3, 4, Allehanda, Arbetarbladet,Dagens Arena 1, 2, DN 1, 2, 3, Dala-demokraten, Expr 1, 2, 3, 4, Folkbladet,Folket, GP 1, 2, Norrländska socialdemokraten, Värmlands folkblad,Västerbottens folkblad, Piteå-tidningen, Sydöstran, SR 1, 2, 3, 4, 5, 6, SVT 1, 2,SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, Östran, Martin Moberg, Johan Westerholm. Kulturbloggen. Mer finner ni här Högbergs Tankar.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, USA, Obama, Romney, Presidentval
Skickat via Blogsy
