Sida vid sida tillsammans hjälps de åt staten och kapitalet de sitter i samma båt. Ja lite så är det när socialdemokrater och moderater styr tillsammans. Två så i grunden skilda partier men samtidigt så lika. De respektive blockens självklara ledare, vana att sitta med ordförandeklubban i hand, vana att sitta i maktens cirkel som majoritet eller opposition. Vidare så finns det ett statsbärande drag över båda partierna och de står för sina beslut oavsett hur mycket det stormar utanför sammanträdesrummet. Det är inte ofta som det kommer beslut som inte är genomtänkta. Sedan kan vi i opposition tycka att de är uppåt väggarna men de har sitt syfte...
Så det finns mycket som förenar de två partierna. Även politiskt ska sägas. Det är två pragmatiska partier som många gånger sätter ideologin åt sidan för att finna en framkomlig väg som kommer vara över val. Det är allt från infrastruktur (inte alltid förstås...) till försvar. Med det i minnet är det inte så konstigt att socialdemokrater och moderater enas i kommuner när det krisar. Det är vana att ta ansvar och där skiljer sig de partierna från de mindre som är allt mer känsliga för väljarnas yttringar för att klara att bli omvalda.
Men gillar jag läget? Tja de frågan är svårare att svara på. Från att varit en ideologisk vänstersosse har jag vandrat mer mot det pragmatiska hållet och fått viljan att se resultat. Ur det perspektivet ser jag allt mindre problem att samarbeta med andra demokratiska partier för att nå framgång. Jag drar gränsen vid Sverigedemokraterna då de inte uppfyller min syn på demokrati och människosyn. Så övriga partier i riksdagen som också återspeglar hur det ser ut i Vimmerby och Landstinget i Kalmar län har jag inga problem att samarbeta med.
En viktig grund är nog också att man känner sig säker på vad man står politisk. Det är först då som man vågar söka nya vägar. När man känner en oro över vad man politiskt hör hemma blir det svårare att söka alternativa vägar och ibland kontroversiella kamrater. Men är man säker på sin väg är ofta inte reskamraterna det största problemet utan de som står på perrongen och gnäller och väntar på det perfekta tåget ska göra entre..
Det som är grunden för samarbeten inom politiken är mer personkemin än politiken. Allt fler bevis får jag på sakernas tillstånd. Vet själv hur viktigt det är att man fungerar tillsammans. För om det är en överraskning så måste man inte älska varandra bara för att man är i samma parti. Kan kanske komma som en chock för er men så är det...
Slutligen så blir då omdömet att är man säker på sin politiska tillhörighet är det inga problem att söka lösningar över politiska gränser. Det som ändå är en gräns är att det finns en grundsyn på människan. En syn som en majoritet av partierna i de parlamentariska församlingarna delar...
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt,Vimmerby
Skickat via Blogsy
