Förra veckan så åt jag middag med Johan Westerholm och hans
dotter med pojkvän. Längst bort på Birger Jarlsgatan hade han hittat en vietnamesisk
restaurang. Många maträtter att välja på men bara en öl…
Språket är spännande. Sittande vid bordet och bestämmer mig
för att ta en öl innan maten. Säger att jag vill ha en öl men får då reda på
att det bara finns en sort. Saigon. –jag tar en, säger jag. Det visar sig vara
en iskall öl som smakar helt ok och kommer vara passande till den starka maten.
När maten kommer in så börjar jag se botten i mitt ölglas vilket inte är så
bra. Finner problemet lätt avhjälpt med att beställa mer öl, ursäkta Saigon. Så
jag ser till att få servitrisens uppmärksamhet.
Måste säga att jag gillar det där med att bara ha en sort
att välja på, om man nu kan prata om att välja när det bara finns en sort. Tror
att jag i ett tidigare liv levat i Sovjet. En sak och välja på om det ens fanns
en sak… En kö till en sak. Kön finns kvar ju kvar i den svenska mentaliteten.
Vi är ett kö-organiserat folk som lätt accepterar vår plats. Jag känner mig
trogen den traditionen och därav fanns det en lättnad denna kväll på restaurangen
med EN ölsort. Vidare så hörs allt oftare avgrundsskriken över alla dessa val av tele- och elbolag mm. Det verkar finnas en dröm om gårdagen med två TV-kanaler och ett telebolag som inte ens var bolag utan ett statligt verk. Havet av tandkrämstuber i allehanda färger på både tub och kräm. Den mördande reklamen som följer med detta. Inget som behövs om man bara har en sort, EN öl. Så åter till denna kväll....
...Genom att vi är det enda sällskapet på krogen denna kväll så
är det inga större problem att få kontakt med servitrisen. Hon kommer och jag
visar på den tomma flaskan och ber om en till. Då svarar hon –Samma? Samma? Undrar
jag stilla. Vad skulle jag annars välja om de bara har en sort? Min svenska kö-tradition
får sig en knäck. Är det åter så att det finns valfrihet? Vet inte om övriga
sällskapet uppfattar mina tankebryderier som uppstår. Det blir tyst för en
sekund, långt för att vara mig, innan jag fattar situationen. Jag svarar lite
försynt…. Samma, tack
