Demokratibranschen eller kapitalistbranschen?

När politiken ska leka ägare så brister det. Känner att det inte är skillnad oavsett om det är höger eller vänster vid styret. Antingen så leker vi företagen sköter sig själva eller så leker vi att företagen är politiska nämnder. Men offentligt drivna företag är just offentligt drivna företag och kräver därför sin egen medicin. De lever i demokratibranschen men verkar i kapitalistbranschen.

Vimarhem, Vimmerby energi och miljö AB, Vattenfall, Telia… Listan över företag som ägs av demokratin kan göras lång likaså syftena med ägandet. Även om just syftet är diffust hos många ägare. Varför man äger, ärver, bildar, knoppar av är det få som egentligen inom politiken har en klar bild av. Det är allt från skattetekniska skäl (troligen ett av de mest använda). Leka företagare. Kunna göra det som kommun, stat inte kan. Konkurrera. Lättare att sälja offentlig verksamhet. Bättre styra. Men oavsett skäl så är det få som klarar uppgiften. Att företagen går bra kan nog stämma i många hänseenden men varför ska det offentliga äga det? Vad är det som gör oss till en bättre ägare? Varför är det av vikt att vi äger Vattenfall, Telia, SJ mm om vi samtidigt stiftar lagar som bakbinder oss från att agera politiskt som ägare i bolagen? Blir det i slutändan bara en mjölkko för att få tag i skattebetalarnas pengar bakvägen för att kunna lägga på vård, skola, omsorg?

Ett annat argument är att det ska vara lättare att styra medarbetarna om de är bolagiserade. Plötsligt så ska de känna hotet av att de finns på marknaden och gör de inte som ledningen säger så blir det utkonkurrerande av marknaden och får besöka arbetsförmedlingen (och det kan ju skrämma). Men det är samma demokratibransch oavsett om det är en nämnd eller ett bolag. Ägaren är fortfarande riksdagen eller fullmäktige. De folkvalda som styr. I alla fall på pappret… Men egna reflektioner är att kommunala bolagschefer anser att de kan påtala för fullmäktige vad de ska besluta. Att de styrelser som verkar förblindas av att de lever under aktiebolagslagen och bolagets bästa alltid är vad VD:n tycker.

Men om man nu väljer att ha bolag så ska man som ägare vara aktiv. Det går inte att överlåta åt någon annan att ta rodret. Om man så gör är frågan om man ska kvarstå som ägare. Har man inte kompetens för att styra ett bolag så skaffar man det eller så avyttrar man till dem som har och väljer andra vägar för att utveckla och styra.

Så slutsatsen är att man måste veta i vilken bransch man verkar. Jag verkar i demokratibranschen vilken verkar ni i?

Media mm: Johan Westerholm, Fredrik Antonsson, SvD, SvD2, DN, Expr, Ab.

Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik,samhälle,kultur,personligt,Vimmerby