Lunch med Löfven, ny kampanjsida, nya slogans. Så ska
Socialdemokraterna ta makten. När den nya sidan lanserades så twittrade jag
frågande om de skulle klara att håla liv i sidan. Vet hur många sidor på
Facebook som de startat utan att fullfölja bland annat kring
organisationsutredningen. Visst ska man närvara på sociala medier men man måste
veta varför.
En ny undersökning som fortfarande sätter Centern och
Kristdemokraterna under fyra procent. Jippi ropar en del och risken att man
ropar för tidigt är uppenbart. Även om det nog känns lite tufft på det fyra
borgerliga partiernas kanslier. För risken är uppenbar att faller en faller
alla och definitivt om två faller… Den stora risken med dessa undersökningar är att man redan slår sig till ro som om valet var vunnet och att man inte behöver ändra på något trots i grunden samma politik, samma organisation och samma personer som i förlustvalen 2006 och 2010...
Men ser socialdemokraterna möjligheten och tar den? Känner
att jag inte direkt kan säga ja. Har svårt att sätta mig ner och förstå vart
mitt parti är. Kan känna att det finns en brytningstid mellan det gamla och det
nya som inte vill ta sig. Det är allt från politiken, organisationen till hur
vi kommunicerar vårt budskap. Socialdemokraterna har byggt upp Sveriges största
politiska bloggnätverk i Netroots men används detta som en den kraft det kan
vara? Vi vet att sociala medier hade en avgörande betydelse för valutgången
2010 och det verkar alla vara ense om. Men tar man då lärdom av det och bygger
vidare på den kraft som fanns där? Personligen så känner jag inte det. Måste ge
Mona Sahlin cred som förstod nätets kraft. Men efter Mona Sahlin har det
backat. Vi såg hur Juholt i en inledning höll kontakten med bloggosfären men
hur den krympte vart efter tiden gick. Nuvarande partiledning verkar inte alls
vara i närheten av sociala medier. Pliktskyldiga uppdateringar på Facebook kan
man se (ska säga att det finns de som är aktivare, men utan att man kan skåda
en röd tråd). Som Katrine Kielos skriver idag så behöver man inte dyra resor
över vattnet då det är både enkelt, billigt att lösa och kunskapen finns i de
egna leden.
Valet är inte vunnet. Det kan mycket väl bli fyra år till
med moderatstyre utan att vi vet med vilka eller vem som tar statsministerrollen.
Luta sig tillbaka puffa på cigarren får man göra som pensionär. Full attack med
den egna politiken och visionerna som vapen är det som gäller. Skylla på andra
görs i sandlådan och vårt mål är plenisalar och parlament. Men vill vi segra
bör vi också se över laguppställningen. Rester från valet 2006 och 2010 som
inte insett deras egna brister och roll i dessa förluster bör snarast se sig om
efter något annat att göra än att sitta i ledning för Socialdemokraterna. I
april är det kongress ny partistyrelse och VU ska väljas. Använd detta till att
utse de som vill vinna val och inte är nöjda med den stol de sitter på. Strunta
i representationen för vi är alla med i samma parti och delar samma
partiprogram. Det viktiga är att vi ser till att ha människor som vill något
som brinner för samhällets utveckling! Känner att många idag brinner tills
valet är gjort och stolen bokad, men sedan?...
Så lunch med Löfven kan nog vara trevligt men trevligare vore om mitt parti fann sig själv igen. Det fixar man inte på ett lunchmöte utan det krävs lite mer än så...
Media mm: Ab, Ab2, DN, SvD, SvD2, Martin Moberg med länkar: Roger Jönsson, Rasmus Lenefors, Expressen
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik,samhälle,kultur,personligt,Vimmerby
