Finns det en risk att låta biter så får jag ta det. Men när det största partiet
och ett troligt regerings parti lägger fram sin nya politiska plattform faller
det platt när det minsta partiet i riksdagen presenterar en ”kändis" till
parlamentet i EU får politiska journalister att gå i spinn… Jag undrar om
nyhetsvärderingen?
Igår så släppte socialdemokraterna sitt kongressmaterial.
Visst hade mycket droppats ut innan (man kan diskutera smartheten i det, men
det verkar vara den politiska trenden). Men ändå så är det ett politiskt
ramverk som kommer ligga till grund för Sveriges utveckling efter valet 2014.
Ett val som ser ut att leda två partier ur riksdagen. Men media väljer att
fånga upp det ena och en kandidat som i många år bekänt sig till Kristdemokraterna
nu ska ställa upp som kandidat till Europaparlamentet. Kan ha en viss
förståelse över att en kollega väljer att hoppa ett framgångsrikt uppdrag som
frilansande journalist för självmordsuppdraget att försöka åter få in KD i ett
parlament. Lyckas han rädda KDs plats bör han omskrivas men innan... Samtidigt
så är det kanske så att just Europaparlamentet blir det enda plats de får
förtroende för… Med devisen att där gör de inte så mycket skada.
Men åter till det bittra i medias nyhetsrapportering är att
ett politiskt partis ”nya” politiska ambitioner kommer i skymundan för
kändispersoner. En rapportering som kommer leda till att politiken allt mer
blir förpackningsspecialister och själva innehållet blir mindre intressant än
att personer som presenterar har ett sött leende eller en lugg som media kan
slita i (förklarar varför jag inte kan bli en framgångsrik politiker eller att
Östros fick gå).
Visst ska media vara självständiga och göra sina egna
värderingar. Men samtidigt så har media ett ansvar för utvecklingen och en stor
makt över hur samhället utvecklas. Med sina prioriteringar så leds allmänheten
in i vad som anses viktigt och mindre viktigt. När en ledare väljer att
kommentera en kandidat istället för ett politiskt program så är tonen satt att
person är viktigare än innehåll. Även om inte många, utom vi politiska nördar,
läser ledare så ser man rubriker och bilder och vad de står för och
symboliserar.
Var finns de vassa politiska/samhällsjournalisterna som granskar förslagen och vad de får för effekt på grupper, enskilda eller regioner. Hur kommer förslagen om de går igenom i sin helhet att påverka samhällsutvecklingen var finns granskningen av detta. Istället så fokuseras det vid personer och hur de presenterar förslagen än vad de innehåller. Lite hederlig konsumentupplysning för väljarna är det nog jag saknar...
Slutligen så känner jag idag en viss bitterhet att man inte
väljer att granska, hylla eller såga det program som (S) presenterade, men
kommer känna samma när andra partier lägger fram sina politiska
förslag/riktlinjer. Ännu ett steg på snuttifieringen, personifieringen är
taget.
Media mm: SvD, Exp och undantag i DN och Ab just idag, Peter Johansson, Fredrik Antonsson, Lasses Blogg
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik,samhälle,kultur,personligt,Vimmerby
