Från Hinke Berggren med sina småmord ("För min del anser jag småmord vara alldeles utmärkta, och sådana attentat sätta skräck i det härskande samhället. Vi skola ingjuta det gift som heter hat, så vi bliva mogna för vilket våld som helst." ) till Christoffer Hurtig finns det en rörelse inom den svenska vänstern som står våldet nära. Det finns på något sätt där även om det idag skrivs i svart humor. Att den svenska fackföreningsrörelsen genom åren slagit emot vänstern är inte konstigt. Hotet från Sovjet och småmord ligger inte i den fackliga/socialdemokratiska ideologin. Avståndstagandet från våldet har varit en framträdande kraft i den socialdemokratiska rörelsen. Någonstans inom Vänsterpartiet finns det revolutionära ådran levande. En ådra som gör att det är svårt att samarbeta med Vänstern Visst fungerar det bra på sina håll och det är där mer liberala vänsterpartister sitter vid rodret.
Kommentaren om Tobias Billström är givetvis ett mycket svart skämt.
— Christoffer Hurtig (@HurtigC) 23 mars 2013
Allt för mycket mord och hot finns inom Vänsterpartiet i norr och vi vet att Simon Fors för en tid sedan ville fylla SvDs ledarskribent Per Gudmundsson med bly... Det börjar inte vara enskilda händelser utan vara exempel på en kultur som göder dessa yttringar. En gång må vara ingen gång men nu är det flera gånger... Och det är så jävla grovt. Det är ingen svart skämt det är skit! Nu får Hurtitg lämna sina uppdrag men verkar fortfarande vara välkommen som medlem. Vad innebär det? Är det ok att vara medlem och utrycka dessa åsikter bara man inte har en ledande position?
Media mm: Ab, SvD, SvD2, DN, AB, NSD, Kur, Kur, JW, FK, Cc, Antonsson,
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Den socialdemokratiska programkommissionens blogg och Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant?Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, vänsterpartiet, Christoffer Huritg, Simon Fors