Varje sliten kavaj… Men är det så många
kavajer i 1:a maj tågen i år. Vi har blivit uppmanande att ta på oss våra röda
partijackor så att vi liksom syns och att det syns att vi är sossar… Men jag
gillar kavajen. Just för att det är en högtidsdag som innebär högtidsklädsel…
Blir en mantel av strålande ljus…
Läser i DN att de socialdemokratiska partierna
i Europa har problem. Det är sant och så har vi även det i Sverige. Vi kan se
hur interna stridigheter skymmer sikten för den politiska utvecklingen. Likt
första maj så vet vi inte om vi ska vandra under de röda fanorna eller lyssna
på Amy Diamond. Det finns en osäkerhet om vad väljarna förväntar sig av dagens
socialdemokrater. Några skriker om forna tider och forna tiders segrar. Andra
vill att vi gömmer undan gårdagen för att med nya ögon och inget i ryggsäcken
bygga en ny värld. Oavsett så är jag säker på en sak. Värderingarna som vi har
är tidlösa. Det finns en stark tro på de socialdemokratiska värderingarna ute i
världen. Men vi som politisk rörelse kan inte fånga upp våra egna värderingar
och omsätta dem i en politik för 2000-talet. Så att det är interna strider kan
på det sättet tolkas positivt. Vi har inte givit upp som politisk rörelse och
söker vägen framåt.
Men för att klara denna resa så behöver man en
reseledare. En som kan föra rörelsen framåt. Är de likt Jesus en frälsare som
pekar och vi bugar. Igår så kunde man i SvD läsa om socialdemokratiska ledare
genom tiderna och de som utmärkte sig var inte de politiskt starka utan de som
pragmatiskt kunde flytta rörelsen framåt. Ena rörelsen och få den att gå i en
gemensam riktning. Att förstå poängen med att nå massorna för att hjälpa den
svage. Att retoriskt prata om hela folket för att få mandatet att klara de mest
utsatta.
Vi demonstrerar idag under en QR-kod. En
modern fana som ska visa på att vi är ett parti för framtiden. Att vi tar till
oss det senaste av tekniska innovationer. Men snabbt kommer kritiken att alla inte
har en smartphone och med det ställs utanför. Lika snabbt så lämnar vi där
framgången med att fånga den stora medelklassen. Framgångskonceptet under
Per-Albins Hanssons tid. Folkhemsbygget som rymde hela folket inte bara de
fåtalet utvalda antingen det var i topp- eller bottenskiktet. Den politiska striden avgörs där emellan och
den politiska ledare som är medveten om det och formulerar en politik för dessa
är också en vinnare. Per-Albin Hansson visste och det känns som om Stefan
Löfven vet. Det borgar för att vi går mot en ljusare framtid...
....För varje sliten
kavaj blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär glömmer mödornas
här och går drucken av vårvindars rus.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om politik, samhälle, kultur, personligt, Vimmerby, Socialdemokraterna, 1:a maj, första maj,
