Sommartorka och landet ligger där det ligger. Den lokala
tidningen fylls av fotbollscupen med 200 lag. Bilder och resultaten… Men
samtidigt så finns inget om hur det är i staden som invaderas av turister,
fotbollsspelare. Det är en tunn tidning som borde kunna vara så mycket mer då
det händer så mycket i kommunen.
Vimmerby har inga problem med bärplockare eller oseriösa
torghandlare som i större utsträckning utnyttjar våra unga. Det finns lite av
en idyll del av Vimmerby. Den småländska bilden är lite som en bok av Astrid
Lindgren. Men under ytan så finns problemen även i vår kommun. Det finns
utanförskap. Det finns segregation mellan delar i kommunen. Två skolor som
delar upp den rika och den fattiga delen av kommunens unga. Två skolor där den
ena erkänner problemen medan den andra blundar för dem. En tro på att allt är
så bra i de ekonomiskt välmående villakvarteren… Men så skenet bedrar.
Förslaget på att slå samman skolorna så att man samlar låg och mellan på en
skola och högstadiet på en annan är bra och skulle lösa ett antal vi och dom
problem som annars möter upp på gymnasiet. Storstädernas problem finns i alla
små kommuner, men i varierande storlek. Lite är frågan geografisk betingad. Hur
nära större strömmar man är.
Samtidigt så läser vi hur Mc-gäng etablerar sig i mindre
kommuner där den polisiära närvaron är i det närmaste noll. Hells Angels breder
ut sig på de mindre orterna. I sak så är det nog inget bekymmer i sig själva då
de vill ha en lugn omgivning, men det som sker runt om och de våldsverkare som
de lockar till sig. En oro i ett redan slitet samhälle spärrs på. Den negativa
trenden med utflyttning, minskat antal arbetstillfällen förstärks av dessa
etableringar. På ett sätt så blir det bilden av att samhället, staten givit upp
och lämnar sina invånare ensamma och att de får söka sitt stöd på andra sätt.
Medborgargarden och ytterlighetspartier får sin näring i detta. JohanWesterholm berättar för mig hur det utvecklas i Kopparberg då utländska
bärplockare invaderade och ingen polis fanns närvarande för att upprätthålla en
ordning. Hur det lokala samhället tog lagen i egna händer. Och inte var det
alltid den mest laglydiga kommuninvånaren som stod i de främsta leden. Utan en
mobb som såg sin chans till action. Men när inte samhället svarade upp så
godtogs alternativet för vart var de andra?
I Vimmerby ser vi bus-åkandet som lockar familjefäder att på
Facebook seriöst hota med basebollträn. Snart så slutar det med hot och de
kommer kliva ut tillsammans och ett medborgargarde är faktum. Vågar inte tänka
på konsekvenser, men positiva är de inte. Polisen vill liksom inte finnas på
plats och det till och med ryktas om att polisens barn finns bland bus-åkarna…
Vad händer när mobben ger sig på polisens son? Vad svarar samhället på det. Var
finns moralen? Samtidigt som jag kan förstå den uppgivenhet som man känner.
Idag är det molnigt och alla unga fotbollspelare har åkt hem
och det är lite tommare i Vimmerby. Helgens öl-tält är passé och den turista
vardagen är åter igång. De två motorerna Astrid Lindgrens Värld och Astrid
Lindgrens Näs lufsar på med sina fenomenala verksamheter. Men kommer några av
besökarna vilja bosätta sig i Vimmerby, eller etablera sina företag här? I ett
första läge säkert ja men sedan? Var säger bilden om den mindre kommuner med en
allt svagare närvaro av staten. Ingen polis, ingen skattemyndighet, ingen
försäkringskassa, ingen… Hur ska landsbygden kunna behålla sin trygghet och
utvecklas om inte samhällets institutioner finns där. Om människor är tvungna
att på ett tvivelaktigt sätt ta lagen i egna händer. Varför ska jag satsa när
ingen annan gör det? Landsbygden har stora utmaningar och en ko-peng gör där
föga skillnad. Det behövs en annan närvaro och förståelse från samhället,
politikens sida.
Mitt parti har en resa kvar och även de politiker som bor i de
mindre landsbygdskommunerna lyssnar hellre på PR-nissarna som gör sitt underlag
utifrån kvarteren runt Stureplan. Fokusgrupper som vi ska satsa på i den lilla
kommunen… Storstadskvinnor mitt i karriären, jojo… Landet är på väg att förlora
sin sammanhållning. Än kan det gå att ändra men då gäller det att lyssna på
andra än vad som görs idag. Typ något som liknar klassiskt folkrörelsearbete
och en vågan att faktiskt möta de som är tänkta att rösta på oss. En vågan att
möta dem som tycker vi givit upp dem. En vågan att möta dem som idag står
utanför. En vågan att förstå dem som finner våldet som den enda framkomliga
vägen. En vågan att tänka nytt, med en ideologisk ryggnerv. Det går.
Mer på NetRoots för progressiva bloggare. Politometern med en samling med politiska bloggar. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om kultur, personligt, politik, Demokrati, Socialdemokraterna, Välfärden, samhälle, polis, våld,